Hoppa till huvudinnehåll

Vegetarisk kost för skol- och dagisbarn kräver i fortsättningen årliga intyg på Kimitoön

Kuvassa on lihatiski Helsingissä Pasilan Triplan Prismassa heinäkuussa 2020.
Finländarna borde enligt Institutet för hälsa och välfärd minska sin köttkonsumtion från 80 till högst 26 kilogram kött per person och år av hälsoskäl. Kuvassa on lihatiski Helsingissä Pasilan Triplan Prismassa heinäkuussa 2020. Bild: Silja Viitala / Yle Helsingfors,juni,2020,Mall of Tripla,Prisma,Prisma-affärskedja,S-gruppen,dagligvaruhandel,dagligvaror,konsumentpriser,konsumtion,livsmedelsaffärer,livsmedelsbutik,livsmedelsindustri,livsmedelsprodukt,livsmedel,mat,Dagligvaror,vardag,Livsmedelsaffär,healthy diet,hälsosamhet,Kostcirkeln,kött,köttprodukter,biff,proteiner

Den prisade skolmaten på Kimitoön undgår inte kommunens sparkrav. Därför kommer man nu att begära intyg för specialdieter årligen, även för dem som vill äta vegetariskt.

Orsaken är att personalen märkt att vissa lämnat specialkosten oäten och tar av den vanliga maten istället.

- Det är dyrt och onödigt att köken sätter arbetstid på att tillreda mat som inte äts upp och det är även dyrt att slänga mat, säger Parikka.

Kan det inte ses som en kostnadsfråga att föräldrar behöver skjutsa barnet eller flera barn årligen för att förnya deras intyg, både för föräldrarnas arbetsgivare och för vården?

- För de som är laktosintoleranta eller äter vegetariskt räcker det med ett intyg. Ett uppdaterat intyg görs då barnet årligen träffar hälsovårdaren. Men visst, när det gäller övriga specialdieter kan det innebära en merkostnad att förnya intygen. Å andra sidan kostar det ganska mycket att tillreda specialkost 190 dagar i året, om det är onödigt, säger Parikka.

Birgitta Parikka framför en glastavla med fiskar i Silvas matsal.
Birgitta Parikka tycker inte att intyget för de som äter vegetariskt ska ses som ett krav. Birgitta Parikka framför en glastavla med fiskar i Silvas matsal. Bild: Amanda Vikman/YLE person,birgitta parikka

Vad är det tänkt att hälsovårdaren ska skriva i intyget för vegetarianer?

- Vissa blir kanske vegetarianer för att det är trendigt och det skulle kunna vara bra att tala med en hälsovårdare så att de säkert vet vad de behöver få i sig för att må bra. Hälsovårdaren skriver sedan att man gått igenom kosten, säger Parikka.

För dagisbarnen är det föräldrarna som ska få information om den vegetariska kosten.

Barn borde äta mer vegetariskt

Enligt den nationella kostrekommendationen för skolbarn borde skolorna dagligen erbjuda ett vegetariskt lunchalternativ för alla barn. Det kan uppmuntra dem som är ovana med vegetarisk kost att skippa köttet ibland.

Orsaken är att finländarna generellt borde minska på köttätandet från cirka 40 kilogram per person per år till högst 26 kilogram. En mer växtbaserad kost gynnar både hälsan och miljön.

Hur rimmar det här med att ni ställer krav på skol- och dagisbarn som vill äta vegetariskt?

- Jag ser det inte som ett krav, utan ett sätt för oss att försäkra oss om att barnen får den kost de verkligen behöver och mår bra av. Många livsmedelsallergier är värre när man är yngre och kan gå över när barnet växer. Man ska inte utelämna något ur kosten om man inte måste, säger Parikka.

barnen står i ett klassrum
Den vegetariska maten är inte särskilt populär bland skolbarnen på Kimitoön. barnen står i ett klassrum Bild: Alexandra Stjernberg/Yle barn

Hon tillägger också att skolorna serverar vegetarisk mat en dag i veckan, men de rätterna brukar inte vara särskilt populära.

- Det är inte så svartvitt, om föräldrarna inte vänjer barnen med vegetariskt hemma så är det svårt att få dem att äta det i skolan, säger Parikka.

Andra sparåtgärder i skolköken är att köpa in mer halvfabrikat för att minska på personalkostnaderna och hoppa över mellanmålsfrukten. Totalt hoppas man kunna spara 130-140 000 euro per år.

- Det är inte åtgärder som personalen hade velat göra, men det gavs som ett motförslag till de andra förslagen som skulle ha inneburit stängning av en del skolkök eller att vi skulle köpa in mat från ett privat bolag, säger Parikka.

Att stänga köken skulle enligt Parikka inte ha varit någon bra lösning eftersom omsorgens helhetslösning ännu är under arbete och man därmed inte vet var kunderna kommer att finnas i framtiden.

Läs också