Hoppa till huvudinnehåll

EU föreslår nya migrationsregler - Ylva Johansson: Återvändandet måste bli effektivare

Trots behovet att se över EU:s migrationsregler så har en reform av det nuvarande systemet varit svår att genomföra. I dag lade EU-kommissionen fram en ny migrations- och asylpakt.

Bryssel

Svenska inrikes- och migrationskommissionären Ylva Johansson är en av huvudarkitekterna bakom de nya förslagen. Hon säger att EU även i fortsättningen ska ta emot migranter.

- Jag vill ha färre som kommer irreguljärt men jag vill inte ha färre migranter och färre flyktingar och därför behöver vi fler lagliga vägar både för migranter och för flyktingar att komma till EU utan att riskera sitt liv eller utan att behöva betala smugglare.

I praktiken handlar det om att skapa fler lagliga vägar för dem som vill arbeta eller studera i EU samt för kvotflyktingar.

Hon säger att det är viktigt att EU agerar som en global spelare då det gäller migration.

- Vi har ett ansvar för att ta ett ledarskap globalt i migrationsfrågan, att stödja flyktingar och att hjälpa de länder som har många flyktingar och att agera för att färre människor ska tvingas på flykt.

Starkt fokus på återvändandet

Johansson säger att ett starkt fokus i de aktuella förslagen kommer att ligga på återvändandet för den som inte har rätt att stanna i EU.

I fjol kom det ungefär 140 000 så kallade irreguljära migranter till EU. I år väntas andelen vara mindre på grund av coronakrisen.

- En majoritet av dem är inte flyktingar utan kommer att få ett negativt beslut. Därför har jag tydligt fokus på återvändande som måste bli mer effektivt och framgångsrikt i mina förslag.

Johansson tror att det finns ett starkt stöd bland EU-medborgare för att välkomna migranter.

- Men det finns en oro att vi inte kan göra skillnad mellan dem som har rätt att vara här och dem som inte har rätt att vara här.

Vad ska hända konkret med dem som inte får stanna?

- Då måste man återvända. Det här är tror jag viktigt för det folkliga stödet för migrationspolitiken att den som har asylskäl eller av andra skäl att rätt att stanna i EU ska vara välkommen att bli en del av vårt samhälle.

- För att lyckas bättre med återvändandet kommer vi att fokusera mycket på relationerna till de länderna som man kommer ifrån för att få bra återvändadeavtal men också samarbeta mellan medlemsländerna.

Obligatoriskt gränsförfarande

Människor som kommer irreguljärt till EU:s gräns kommer enligt kommissionens förslag att genomgå en obligatorisk screeningprocess som får ta högst fem dagar.

Då försöker man fastställa personernas identitet och ta ställning till om dessa blir föremål för ett gränsförfarande eller en ordinarie asylprocess.

Personer som kommer från länder med en låg sannolikhet att få asyl kommer man att hänvisas till ett gränsförfarande.

- Själva processen är egentligen den samma. Den rätten är lika i gränsförfarandet och den vanliga processen.

Skälet till att göra ett gränsförfarandet är att återvändandet kommer att bli effektivare då många sannolikt kommer att få ett nej, förklarar Johansson.

Hon talar om att "integrera asylbeslutet med återvändandebeslutet."

Gränsförfarandet ska på sin höjd få ta 12 veckor. Om ett medlemsland inte klarar av att hantera ärendet inom den utsatta tiden måste ärendena behandlas enligt den vanliga asylprocessen.

Dublinförordningen ersätts med ny modell

Kommissionen föreslår också att man ska dra tillbaka det så kallade Dublinfördraget om förutsätter att asylsökandena ska lämna in sin ansöka i det första säkra land man kommer till.

- I dag finns det ganska stora möjligheter att försvinna i systemet och att dyka upp i ett annat land och söka asyl där. Jag tar bort sådana möjligheter, säger Johansson.

Istället vill man införa en större förutsägbarhet vad fördelningen av asylansökningarna beträffar. Släktband, studier och arbetserfarenhet ska inverka på var asylansökningarna behandlas.

- Om du kommer till Italien och har pluggat i Frankrike så är det Frankrike som ansvarar för din ansökan. Om du tidigare har jobbat i Tyskland så är det Tyskland som ansvarar för din ansökan.

Olika sätt att visa solidaritet

Man kommer också att införa en obligatorisk solidaritetsmekanism för länder som har svårt att hantera sin migrationssituation.

Det finns två sätt att visa solidaritet på, förklarar Johansson: antingen genom att ta emot migranter på omfördelning eller genom att ansvara för återvändande.

- Det går också att hjälpa ett land under press med andra saker som kapacitetsbyggande, säger Johansson.

- Men de andra sätten att visa solidaritet får inte ta för stor del utan vi måste säkerställa att tillräckligt många migranter får återvändande eller omfördelning.

Oenighet i urholkar EU:s förtroende

Tillsvidare har länder som Ungern och Polen varit negativt inställda till gemensamma insatser på EU nivå i migrationsfrågor.

Johansson tror ändå att medlemsländerna är villiga att visa solidaritet om det sker på ett rättvist sätt i förhållande till ländernas storlek och styrka.

Vad talar för att länder som varit motvilligt inställda till en gemensam migrationspolitik ska vara med på noterna nu?

- Mitt intryck är faktiskt att vi har 27 länder som vill lösa den här frågan och som är beredda att sätta sig ned och förhandla.

- Det här är en svår fråga och jag har ingen illusion om att alla medlemsländer ska ha exakt samma syn på migration men jag tror att det är möjligt att nå en kompromiss om hur vi ska ha ett rimligt sätt att hantera migrationen så att vi får ordning och reda och förutsägbarhet.

Hur akut är läget, hur viktigt är det att komma överens om fråga nu?

- Europa är inte i en flyktingkris. Däremot finns det migranter som är i kris, men Europa är inte i flyktingkris. Men jag tror att det här är viktigt för förtroendet mellan medlemsländer.

- Svårigheten att nå en kompromiss har urholkat och skadat förtroendet mellan medlemsländerna så jag tror att det är viktigt att börja återuppbygga det förtroendet. På det viset är det bråttom.

Läs också