Hoppa till huvudinnehåll

Tusentals fängelsestraff ska verkställas efter coronavåren – oron för att fångar blir utan vård är stor

Cellkorridoren på gamla länsfängelset i Åbo under utställningen Valtio+.
Fängelserna och sjukvården där riskerar att bli överbelastade under det kommande året. Cellkorridoren på gamla länsfängelset i Åbo under utställningen Valtio+. Bild: Yle/Ylva Vikström cellkorridor

Då coronaviruset slog till i våras sköts verkställandet av många korttids- och bötesfångars fängelsestraff fram. I höst väntas fängelserna därför få ta emot ett större antal fångar än vanligt, vilket sätter press på sjukvården i fängelserna.

Enligt utvecklingschef Riitta Kari på Brottspåföljdsmyndigheten handlar det sammanlagt om cirka 4 000 fångar som nu ska avtjäna sitt straff under hösten och i början av nästa år.

– Just nu finns det utrymme i fängelserna, men senast i början av nästa år finns det stor risk för att det blir trångt.

Enligt statistiken fanns det 50 bötesfångar per dag i landets fängelser före coronaviruset slog till, medan siffran i slutet av juli var uppe i 90 per dag. Det handlar alltså om nästan dubbelt så många fångar som i vanliga fall.

En bötesfånge är en person som i stället för att betala sina böter sitter några dagar i fängelse.

Oro för att resurserna inte räcker till

I en insändare till olika tidningar förra veckan uttryckte personal från enheten för hälso- och sjukvården för fångar sin oro över den stora mängden bötesfångar.

Enligt dem räcker resurserna inte till för att ge fångarna den vård de är berättigade till. Allt mer tid går i stället till att sköta akuta hälsoproblem, som uppstår till följd av fångarnas dåliga hälsa.

I insändaren är skribenterna oroliga för att den ökade mängden fångar leder till ett större antal dödsfall, tär på säkerheten i fängelserna och belastar jouren vid sjukhusen.

De flesta av bötesfångarna är såväl drogberoende som medellösa. Deras hälsotillstånd har försämrats under våren och sommaren för att de har använt mera droger och haft sämre tillgång till olika stödtjänster.

Jussi korkeamäki, direktör för enheten för hälso- och sjukvården för fångar
Juha Korkeamäki från enheten för hälso- och sjukvård för fångar säger att läget än så länge är under kontroll, men att tilläggsresurser behövs i framtiden. Jussi korkeamäki, direktör för enheten för hälso- och sjukvården för fångar Bild: Jussi Korkeamäki porträtt

Jussi Korkeamäki, som är direktör för enheten för hälso- och sjukvården för fångar, säger att situationen än så länge är under kontroll.

– Faktum är att våra resurser är begränsade.

– Det viktigaste är att vi kan sköta om de akuta problemen. Det kan vi göra nu med de resurser vi har och vi kan ta hand om våra andra uppgifter. Men risken finns att situationen förvärras.

Vid Vasa fängelse säger direktör Pekka Keskinen att man än så länge inte har märkt av någon större ökning i mängden bötesfångar.

Enligt honom är man mer oroad för den konstanta överbeläggningen vid fängelset.

– Jag blev förvånad över insändaren, då vi inte upplevt samma problem. Men jag delar oron över att det finns för många fångar i fängelserna i förhållande till vår kapacitet att ta hand om dem.

Mer resurser för rehabiliterande vård

Särskilt den rehabiliterande och brottsförebyggande vården kan drabbas av att fångarna är fler.

Enligt Korkeamäki är det här en del av kriminalvården som redan tidigare har haft för lite resurser.

Han är därför orolig för att situationen nu ska leda till en sämre kontakt med fångarna.

– Bötesfångar använder normalt inte olika hälsotjänster. I fängelserna har vi en bra möjlighet att få kontakt med dem.

– Det är viktigt att arbetet och kontakten till dem fortsätter efter tiden i fängelset. Om allt mera resurser går till akuta problem finns det en risk för att den här kontakten försämras.

Fängelsedirektör Juha Keskinen vid Vasa fängelse
Direktör Pekka Keskinen vid Vasa fängelse är orolig för den konstanta överbeläggningen vid fängelserna. Fängelsedirektör Juha Keskinen vid Vasa fängelse Bild: Juha Keskinen porträtt

Vid Vasa fängelse är man medveten om det här problemet.

Enligt Pekka Keskinen har bötesfångar även i vanliga förhållanden större behov av vård än genomsnittet.

Deras tid i fängelset är ganska kort, från två veckor till två månader, vilket gör att man bara hinner påbörja vården.

– Det handlar inte bara om fängelsets resurser, utan om hela samhällets. Om rehabiliteringen av dessa fångar inte fortsätter efter frigivningen rinner allt arbete som gjorts under fängelsetiden ut i sanden.

Läs också