Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland lockar nu nya invånare - coronakrisen förstärker trenden

En glad man utan hår och med skägg i blå tröja står framför ett rött trähus med vita karmar och fönsterbågar.
Tomas Hanell säger att folk vill ha kommunal service tillgängligt. Det är a och o för att folk ska trivas och önska bo på en ort. En glad man utan hår och med skägg i blå tröja står framför ett rött trähus med vita karmar och fönsterbågar. Bild: Minna Almark \ Yle forskare,Karis,tomas hanell

För första gången på många år har inflyttningen till Västnyland varit större än utflyttningen. Det är en trend som delvis beror på coronaepidemin, säger forskardoktor Tomas Hanell.

Det här året har det skett ett tydligt trendbrott när det gäller flyttningsströmmarna i Finland.

I trettio års tid har folk flyttat från glesbygden till de större städerna. Men trenden har nu svängt och de mindre tätorts- och landsbygdskommunerna har det här året haft mera inflyttning än utflyttning inom hemlandet.

Det här syns också tydligt i Västnyland. I april, maj och juni har alla kommuner förutom Hangö en positiv nettoflyttning.

- Det första jag tänkte var att det måste bero på coronan. Men när man bökar bland siffrorna för Västnyland, så ser man att trenden har svängt i många kommuner redan före epidemin, säger Tomas Hanell som forskar i livskvalitetens geografi vid Helsingfors universitet.

Både Raseborg och Lojo hade en större inflyttning än utflyttning redan under årets tre första månader.

Ett stapeldiagram som visar att inflyttningen till de västnyländska kommunerna ökade under årets andra kvartal 2020.
I samtliga västnyländska kommuner ökade inflyttningen under årets andra kvartal. Diagrammet visar flyttning inom Finland. Ett stapeldiagram som visar att inflyttningen till de västnyländska kommunerna ökade under årets andra kvartal 2020.

Storstäder erbjuder fler nackdelar än fördelar

Samtidigt som inflyttningen i de västnyländska kommunerna har ökat, har både Helsingfors och Esbo tappat invånare. Det betyder alltså att flera människor har flyttat bort därifrån till andra kommuner inom landet, än flyttat dit från andra kommuner under det här året.

Enligt Hanell är det en del av en global trend där stora metropoler förlorar befolkning. Det här syns till exempel i Paris, London och New York.

Det beror på att fördelarna med att bo i en storstad inte längre väger upp nackdelarna.

Folk förtjänar ofta mera i en storstad och har det materiellt bättre. Men boendet är både dyrt och trångt, det går mycket tid åt till att pendla till jobbet och trafiken bullrar och smutsar ner.

- Vi har sett att fastighetspriserna i huvudstadsregionen har stigit ganska våldsamt. Lägenheterna i centrum är utom räckhåll för vanliga löntagare, konstaterar Tomas Hanell.

Ett diagram som genom kurvor visar hur nettoinflyttningen har utvecklats i fem kommuner i Västnyland. Nettoinflyttningen har minskat
Grafen visar att trenden i de västnyländska kommunerna har varit att flera människor har flyttat bort än till kommunerna de senaste nio åren. Grafen visar flyttning inom Finland. Ett diagram som genom kurvor visar hur nettoinflyttningen har utvecklats i fem kommuner i Västnyland. Nettoinflyttningen har minskat

Coronakrisen blev en vattendelare

För tillfället är det den stadsnära landsbygden som drar bäst. Det är alltså den landsbygd därifrån du kan nå till exempel huvudstadsregionen på en timme.

- Sextio minuter är en allmäneuropeisk mental gräns. Om du har ett sådant jobb att du måste vara fysiskt på plats är avståndet till arbetsplatsen avgörande.

Coronakrisen med distansjobbet har varit en seriös vattendelare i folks mentala bild av hur det går att sköta vissa sorters jobb

Samtidigt har coronakrisen visat att det går att sköta en hel del arbetsuppgifter på distans, påpekar Hanell. Det här kan vara en bidragande orsak till att man kan skönja ett trendbrott just nu.

- Jag tror att coronakrisen med distansjobbet har varit en seriös vattendelare i folks mentala bild av hur det går att sköta vissa sorters jobb, säger han.

Det är ändå viktigt att komma ihåg att runt hälften av alla finländare inte har möjlighet att jobba på distans.

Det här går ofta hand i hand med inkomsterna: de som har högre lön kan oftare tänka sig att bo på längre avstånd från sin arbetsplats.

Kommunal service lockar inflyttare

Vad borde de västnyländska kommunerna då göra för att få maximal nytta av trenden att flytta ut till glesbygden? De är ju inte ensamma om att konkurrera om storstadsborna.

Enligt Tomas Hanell handlar det dels om att försöka förutspå vad folk egentligen vill ha. Det är inte alltid så enkelt.

- För 15 år sedan förutspådde alla kommuner att folk ville ha en jättestor tomt. Men så var inte fallet och nu sitter kommunerna med ett överutbud av tomter som inte går åt.

Den rälsbundna kollektivtrafiken är helt avgörande för den här regionen

Dels handlar det om att försöka bibehålla den kommunala servicen så länge man har råd med den.

- Om man kör ner den helt och hållet så omöjliggör det en flytt till kommunen. I många familjer deltidspendlar båda föräldrarna och då måste den kommunala servicen som dagis och vårdcentraler fungera, säger Hanell.

Utöver det har det också en stor betydelse vad staten gör, fortsätter han. Här handlar det till exempel om infrastrukturen.

- I synnerhet den rälsbundna kollektivtrafiken är helt avgörande för den här regionen. Här ser vi tyvärr en trist trend där vi går åt fel håll.

Tomas Hanell avser satsningen på det så kallade entimmeståget mellan Helsingfors och Åbo via Lojo. Det innebär ohjälpligen att man inte satsar på kustbanan, som går via Karis.

Västnylands geografiska läge är utmanande

För tillfället vill folk bo centralt nära service, men inte nödvändigtvis inne i en storstad. Därför är det vettigt att möjliggöra byggande i närheten av den service som finns tillgänglig på glesbygden.

Men vilka är de västnyländska kommunernas förutsättningar att locka till sig flera pendlare? De varierar beroende på deras geografiska läge, säger Tomas Hanell.

- Sjundeå har satsat hårt på att vara en del av metropolområdet och det kan vara helt smart eftersom det skulle betyda att kommunen får rälsbunden kollektivtrafik dit.

- Ingå ligger otacksamt mitt emellan, men det är helt möjligt att pendla med bil från östra Ingå. Karis ligger bra till på grund av att tågen faktiskt stannar där. Men resten av Västnyland är så onåbart att det är ganska kärvt, summerar han.

23.9.2020 klockan 12:30 och klockan 16:20 Artikeln har tillfogats ett förtydligande, så att det blir klarare att inflyttningen har varit mindre än utflyttningen i Helsingfors och Esbo. Det gäller flyttningen mellan kommuner inom Finland.

Rubriktexterna i graferna i artikeln uppdateras den 23.9 klockan 18.10 så att där det tidigare stod som rubrik "Innehåller inte döda och födda, bara flyttare" lades orden "inom landet" till efter ordet flyttare. Med tillägget blev graferna tydligare.

Läs också