Hoppa till huvudinnehåll

Åsikterna om artificiell intelligens och konst går isär – är tekniken en möjlighet eller ett hot?

På bilden syns en datorskärm med massa kodspråk. Bilden är tagen uppifrån och man ser hur två händer skriver på tangentbordet.
Konsten och kulturen har länge inspirerats av robotar och artificiell intelligens. På bilden syns en datorskärm med massa kodspråk. Bilden är tagen uppifrån och man ser hur två händer skriver på tangentbordet. Bild: Ritchie B. Tongo / EPA artificiell intelligens

Under den senaste tiden har allt fler nya framsteg gjorts inom kreativ artificiell intelligens och hajpen kring framstegen har varit stor. Inom konst- och kulturvärlden går diskussionen het kring om konstnärerna alls behövs i framtiden. AI ska inte alls liknas vid konst, säger författaren Tatjana Brandt.

Konsten och kulturen har länge inspirerats av robotar och artificiell intelligens. Men nu går diskussionen inom konstvärlden allt hetare kring hur långt vi ska låta AI tränga sig in på konstens fält.

Maskiner kan redan måla, komponera musik och skriva poesi.

I slutet av 2018 såldes det första AI-genererade konstverket på Christies auktionshus för maffiga 432 000 dollar. Nyheten eldade på den omfattande diskussionen om konstens framtid. Vissa drog till och med slutsatsen att vi inte behöver konstnärer längre.

Men kommer AI i framtiden faktiskt kunna skapa sådan konst att det inte är möjligt för oss att skilja på om den gjorts av människan eller maskinen?

Frågan går till Hannu Toivonen, professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet som specialiserat sig på AI och datorers kreativitet.

– Ja, jag tror att vi kommer att nå en punkt när det blir extremt svårt för oss att märka skillnaden.

– Vi är ännu en lång bit ifrån att datorn kan producera innehållsmässigt rika och invecklade verk. Men vi kommer närmare och närmare.

En man med glasögon.
Hannu Toivonen är professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet och har specialiserat sig på AI och datorers kreativitet. En man med glasögon. Bild: Linda Tammisto Hannu Toivonen

Men vi backar lite. Konst föds ur intuition och kreativitet, men på vilket sätt kan datorer som utför statistiska kalkyler vara kreativa?

Toivonen menar att så länge som datorer kan producera något nytt, överraskande och intressant kan de kallas kreativa.

– Och redan nu börjar AI ha en förmåga att föreställa sig sådant som inte finns, skapa det. Och i bästa fall om AI lyckas bedöma hur lyckat det blev och utveckla sin egen verksamhet, så är det frågan om kreativ verksamhet.

Maskinen förstår inte vad den skapar

Ett exempel som enligt Toivanen åtminstone ytligt sett fyller kriteriet för kreativ verksamhet är Organisationen Open AI:s senaste verktyg GPT-3 som lanserades i somras.

GPT-3 kan skapa trovärdiga, nya texter utifrån textsnuttar som matats in. Hajpen kring den har varit enorm men många experter har påpekat att maskinen fortfarande inte själv förstår vad den producerar, utan bara statistiskt radar text på text.

Och det här ökar också risken för missbruk, till exempel i form av desinformation.

Hannu Toivonen skulle vilja se en kreativare version av GPT-3 som är mer medveten om vad den försöker göra och kan redogöra för sina val och revidera dem. Han tror att det är fullt möjligt inom en snar framtid.

Texterna blir kanske inte bättre men AI kommer att mer transparent kunna förklara det den producerar, menar Toivonen.

Gröna kraftverk som skapats av artificiell intelligens
"AI-konst" – Programmet Vismantic som skapats av Simo Linkola och Ping Xiao har skapat "visuell metafora" utifrån kommandon som "el" och "grönt". Gröna kraftverk som skapats av artificiell intelligens Bild: Vismantic/Simo Linkola & Ping Xiao artificiell intelligens,konst

Konst och kreativitet är på många sätt måttet på civilisation och mänsklighet, det som just skiljer människan från maskinen. Toivonen tror att många människor ser det som ett hot.

Själv gör han ändå inte det och han tror inte att maskinerna någonsin kommer att ersätta människan inom konstens fält, utan fungerar mer som redskap.

Toivonen använder hellre begreppet kreativitet än konst för att skilja åt AI:s verksamhet från människans.

Kan AI då ha en egen personlighet, “tänka” självständigt och skapa unik konst?

– Inte på samma sätt som människan, men om vi tänker mer metaforiskt så visst kan kreativ AI ha en egen smak, egna kunskaper och egenskaper.

Konsten är ett sätt att behandla känslor men känslor kommer maskinen inte att ha. Men vad krävs för att artificiell intelligens i framtiden också skulle ha en emotionell intelligens, eller är det alls möjligt?

– För att AI någonsin skulle kunna utveckla en emotionell förmåga krävs att den fick riktig erfarenhet av det mänskliga livet, genom att leva som en människa bland oss från barn till vuxen, och att AI skulle behandlas som en människa. Det skulle ge förutsättningar att utveckla en mänsklig förmåga att uppfatta världen, om ens då.

Däremot kan AI enligt Toivanen nog behandla känslor och programmerare håller enligt honom på att utveckla program som i bästa fall kan beakta känslor och appellera till dem hos publiken.

AI som kassako

Att AI kan skapa musik som låter som Mozart eller skapa konst som imiterar Rembrandt är kanske inte så intressant i sig. Men Toivonen tror att konst som AI skapat i viss mån kan vara en framtida kassako för många företag.

Men konstens värde är ofta förknippat med konstnären själv, vad hen har upplevt och hur det förmedlas i konsten.

– Vi kan ha svårare att känna igen oss i konst som AI har skapat men AI kan återspegla all information den hittar om människan på internet och utveckla ny information om mänskligheten – kanske också sådant vi inte själva visste. Här finns förstås alltid en risk att bilden blir felaktig.

“AI ska inte liknas vid konst”

Många konstnärer använder redan AI som redskap för sin egen konst, men de flesta vill själv ha kvar det konstnärliga ansvaret.

Författaren Tatjana Brandt som också är en av de drivande krafterna bakom Kritikerbyrån tycker inte att det som skapats av AI över huvud taget ska liknas vid konst.

Hon menar att det är tragiskt och symptomatiskt att så många människor har svårt att skilja mellan underhållning och konst, och det meningsfulla från det “totalt triviala”.

– För att konst ska vara konst så måste det i någon djup bemärkelse handla om att någon människa med sin djupa levda erfarenhet talar om något som är viktigt, som handlar om att vara människa.

tatjana brandt
Författaren Tatjana Brandt tycker inte att AI över huvud taget ska jämföras med konst. tatjana brandt Bild: Copyright Hakan Lindgren uvanga@gmail.com tatjana brandt

I stället ser hon det som någon form av intellektuell lek, spel, imitation eller underhållning.

– Jag har själv ganska svårt att förstå varför man överhuvudtaget skulle vilja ägna sin tid åt de här Oppfinnar Jocke-aktiga trivialiteterna, där man håller på och liksom legosatsaktigt bygger ihop av olika element, och ser om det blir lustigt.

Samtidigt ligger det i samtidskonstens natur att alltid utmana de rådande gränserna och testa nytt. Hur ser du på det här?

– Visst, men det här utmanar absolut ingenting. Vi lever på en slags apokalyptisk avstjälpningsplats för andligt bråte. Vi är ju fullkomligt översköljda av information och lustigheter och porriga säljtekniker. Det går ju inte en sekund utan att vi bombarderas av information och underhållning.

Tatjana Brandt påpekar också att det som står på spel är vår dyrbara uppmärksamhet.

– Om vi över huvud taget vill ta tillvara det här enda livet vi har måste vi koncentrera oss på något som är viktigt. Att du har en robot som skapar någon slags struktur eller konstruktion, eller arkitektoniskt ordbygge som du kan drälla omkring i, visst kan någon tycka att det är intressant. Men vad har det att ge dig som människa?

Läs också