Hoppa till huvudinnehåll

Distansvården ökar i coronaepidemins spår - "Den fysiska kontakten med patienten är fortfarande oerhört viktig"

Läkarbesök på distans
Arkivbild. Läkarbesök på distans Bild: Yle/Niklas Fagerström e-hälsovård,surfplatta


Vid Åbo universitetscentralsjukhus, ÅUCS, har man på grund av coronaepidemin haft 20 gånger fler distansmottagningstider i år jämfört i fjol.

- Det här ledde till att vi behövde utveckla tekniken för det här i rask takt och snabbt ändra våra arbetsmetoder, säger Aleksi Schrey, specialläkare vid Åucs.

Också distansvården var 19 procent högre i maj i år jämfört med i fjol. Men i och med att verksamheten vid sjukhuset så småningom normaliserats har även vården på distans minskat.

I augusti i år gav man cirka 3 procent mer distansvård än fysiskt poliklinisk vård men Schrey betonar att vård och mottagningar på distans har kommit för att stanna.

Också viktigt med fysisk närvaro

Hälsocentralläkare Terhi Vörlund-Wallenius har delade känslor till distansvård. Hon har tvingats jobba på distans sedan coronaepidemin började och ser både för- och nackdelar med systemet.

- Bäst har det fungerat med äldre om det finns en sköterska med. Hur bra det fungerar beror så klart på vad ärendet gäller. Med lite enklare ärenden som till exempel en ung person med en hudåkomma så fungerar det också helt okej, säger hon.

Tidigare i år kunde Yle Åboland berätta att nästan alla mottagningsmöten inom psykiatrin skedde via distans under våren.

Vörlund-Wallenius är skeptisk till att ha distansmottagningar gällande framför allt svåra psykiatriska besvär.

Terhi Vörlund-Wallenius
Terhi Vörlund-Wallenius är lite skeptisk till att sköta svårt deprimerade personer på distans. Terhi Vörlund-Wallenius Bild: Christopher Marins/Yle person,terhi vörlund wallenius

- Finns det inga andra val så måste man så klart. Men om det gäller något känsligt så är jag hellre närvarande, då ser man kroppsspråket och hör skillnader bättre än via video. Kanske jag är lite försiktig och lite gammaldags men effekten är en annan om man är närvarande med patienten, säger Vörlund-Wallenius.

Hon överraskades av att hennes klienter tog till sig den nya tekniken så bra. Hon anser också att det varit till nytta att hon känner sina patienter bra sedan tidigare.

- Det finns så klart alltid ändå risker att man kan missa saker om man inte träffas. I början av diagnostiken är det till exempel viktigt att någon lyssnar på hjärtat, mäter blodtryck och annat man behöver göra fysisk. Och jag skulle inte förlita mig på enbart videomottagning med en svårt deprimerad person, då måste man nog träffas, säger Vörlund-Wallenius.

Läs också