Hoppa till huvudinnehåll

Hopplöshet och mörka tankar ökar till följd av coronapandemin: “Vem ska ta hand om min flicka om jag blir ännu tröttare?”

Allt fler finländare har börjat reagera psykiskt till följd av coronapandemin. Samtalen till kristelefoner har ökat med 60 procent och en uppföljande studie vid Institutet för hälsa och välfärd pekar i samma riktning. Efter en lite bättre period på sommaren ökar oron och hopplösheten igen och experter varnar för en våg av mentala problem.

Ensamstående Helsingforsmamman Anna Magnusson lyfter en burk med färgglada pennor och gör plats för datorn vid vardagsrumsbordet. Hon har arbetat på distans i sex månader och trivs med det.

Annat var det i våras. På grund av stängda skolor och daghem hade hon sin femåriga dotter hemma på dagarna samtidigt som hon hjälpte väninnans skolbarn som gick i distansskola. Det var mat, vila, luncher och mellanmål som skulle varvas med det egna arbetet inom finansbranschen.

Arbetsdagarna fortsatte långt in på kvällarna.

- Mina nerver var på helspänn. Fastän jag i princip tyckte om att ha min dotter mera hemma så kände jag mig otillräcklig som mamma. När jag gick och lade mig på kvällen så var jag andfådd och mitt hjärta dunkade, minns Magnusson.

När semestern sedan kom i juni, var krafterna slut.

- Jag var så trött att jag inte ens orkade göra de vanliga, dagliga sakerna. Samtidigt kom en depression och allt kändes meningslöst.

Hopplösheten ökar igen

Anna Magnusson är inte den enda som reagerade psykiskt till följd av den exceptionella våren med coronarestriktioner. Den psykiatriska stödtelefonen får idag in 60 procent flera samtal än vid motsvarande tidpunkt i fjol, samtidigt som Institutet för hälsa och välfärd ser liknande tendenser i sin uppföljning av psykisk belastning i samband med coronaepidemin .

Efter en sommar av lite bättre siffror verkar det som att finländarna mår sämre igen.

Psykiater Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör på föreningen Psykisk hälsa i Finland ser med oro på de ökande problemen.

- Vi är ganska bekymrade. Den psykiska hälsan verkar bli sämre. Folk har mera depression och ångest och upplever mera hopplöshet. I längden kan det leda till självdestruktiva handlingar, säger Wahlbeck.

Psykiater Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör för Föreningen för Mental Hälsa i Finland.
Kristian Wahlbeck från föreningen Psykisk hälsa i Finland påminner att det är viktigt att också tredje sektorn har resurser att arbeta nu när allt fler reagerar mentalt Psykiater Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör för Föreningen för Mental Hälsa i Finland. Bild: Yle/Minna Almark Raseborg,föreningen för mental hälsa i finland

“Den psykiska ohälsan kan bli epidemins tredje våg”

Kristian Wahlbeck ser flera grupper som nu dyker upp i statistiken.

Dels finns det de som tidigare varit friska som nu börjat reagera efter att till exempel skolorna stängdes.

Dessutom finns de som redan hade mentala problem från förr, och som blev utan vård i våras när till exempel olika former av dagverksamhet stängdes på grund av smittorisken.

Konsekvenserna av att så många nu börjar må dåligt kan vara allvarliga, varnar Wahlbeck.

- Man kunde kanske säga att det är coronapandemins tredje våg, det psykiska illabefinnandet som tyvärr för somliga också kommer att leda till olika typer av psykisk ohälsa i förlängningen.

Gemensam önskan: Håll samlingsplatser öppna

Idag orkar Anna Magnusson arbeta igen. Hon är tacksam över att arbetsgivaren var flexibel under våren och att hon kunde vila upp sig på semestern. En avgörande sak var också att daghemmen öppnade för alla i slutet på våren.

Anna Magnusson
Anna Magnusson har repat sig tack vare semestervila och att skolor och daghem öppnade sina dörrar igen. Anna Magnusson Bild: Berislav Jurišić / Yle mental hälsa,coronavirusutbrottet i Finland 2020

Magnusson hoppas att Finland inte längre behöver stänga skolor och daghem på grund av pandemin.

- Jag tycker att det borde undvikas. Som det nu ser ut så ser jag ingen orsak till att de skulle behöva stängas, det är inte så många barn som har blivit smittade, har jag förstått.

Också Kristian Wahlbeck på föreningen Psykisk hälsa i Finland önskar att olika former av samlingsplatser nu hålls öppna i mån av möjlighet. Med facit på hand kanske Finland tog i lite väl hårt med nedstängningar, tycker han.

- Det är lätt att vara efterklok men det är möjligt att vi stängde ner alltför kraftigt. Vi stängde ner till exempel olika mötesplatser där folk som behöver stöd i vardagen kunde träffas och få stöd, olika dagcenter, klubbverksamhet och sådant.

Wahlbeck önskar nu att kommunerna ser till att öppna alla mentalvårdstjänster som stängdes. Coronakrisen får inte utnyttjas till att spara in på sådant, säger han.

- Det är viktigt att nu satsa på det förebyggande arbetet innan de som nu är belastade glider över i psykisk ohälsa och behöver behandling och vård. Det lönar sig att mota Olle i grind nu och sätta in förebyggande åtgärder!

Läs också