Hoppa till huvudinnehåll

Hur går det för den svenskspråkiga vården och för vårdfastigheterna i kommunerna? Många frågor då kommunerna tar ställning till vårdreformen

Sjukvårdare går i en sjukhuskorridor.
Arkivbild. I framtiden ska all social- och hälsovård skötas av ett vårdlandskap, om vårdreformen godkänns. Sjukvårdare går i en sjukhuskorridor. Bild: Jari Kovalainen / Yle sjukhus,barnsjukhus,Nya barnsjukhuset,sjukskötare,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,sjukvård,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,närvårdare,närvårdare,närvårdare (grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen)


Om några år ordnas all social- och hälsovård av ett landskap, inte av kommunerna och sjukvårdsdistrikten. Det blir verklighet om vårdreformen godkänns.

I så fall är det alltså inte kommunen som sköter om verksamheten i hälsocentralen, inom barnskyddet eller på äldreboendet, utan vårdlandskapet.

Förslaget till ny vårdreform har varit på remiss och senast i dag, fredag, ska kommuner och andra aktörer lämna in sina utlåtanden om förslaget.

Social- och hälsovården utgör en betydande del av kommunernas verksamhet och ekonomi. Det är alltså en stor bit som faller bort, om vårdreformen blir verklighet.

- Det är en jättestor förändring för kommunerna, konstaterar kommundirektör Anneli Pahta vid Kimitoöns kommun.

Pahta ser inte stora problem med förslaget till ny vårdreform. Men det finns också saker att vara orolig för, såsom tillgången till svenskspråkig vård.

- Vi vill vara försäkrade om att vården fungerar på båda språken.

Anneli Pahta, i en grön klänning, går över ett övergångsställe.
Språkfrågan är en viktig del i reformen, säger kommundirektör Anneli Pahta. Anneli Pahta, i en grön klänning, går över ett övergångsställe. Bild: Amanda Vikman/Yle person,anneli pahta

"Listan över det negativa är längre än listan över det positiva"

Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén ställer sig mer kritisk till förslaget på ny vårdreform. Listan över det som kan bli bättre efter vårdreformen är kortare än listan över vad som riskerar att bli sämre.

Det positiva är exempelvis att invånarna kan ha ett bättre utbud av specialister än nu, säger Nygrén. Pahta lyfter i sin tur fram möjligheterna till digital service inom hälsovården och att man på det sättet kan trygga social- och hälsovårdsservice för alla invånare.

Men det finns många frågetecken gällande exempelvis ekonomi och finansiering. Risken är att kommunerna bär på en hel del kostnader under de första åren efter vårdreformen, samtidigt som kommunerna tampas med ökande utgifter, säger Nygrén.

Oro för samarbetet mellan exempelvis skola och socialvård

En del av social- och hälsovården är också gränsöverskridande. I och med vårdreformen kommer exempelvis skolhälsovårdaren och kuratorn att övergå till landskapets lönelistor.

Men exempelvis i ett barnskyddsfall är många aktörer inkopplade såsom skola, skolhälsovård, psykiatrisk vård och socialvård. Det täta samarbete man har nu vill man inte gå miste om i och med vårdreformen, säger Nygrén.

- Om vi flyttar bort en stor del av kommunens verksamhet till landskapen, så tror jag att det försvårar välfärdsarbetet i hela landet. Det finns en stor problematik i reformen, befarar Nygrén.

Var finns framtidens vårdcentral?

En annan fråga är var vårdcentralerna ska finnas i framtiden, säger Pahta. Om vårdcentralen ska erbjuda vård under kvällar och veckoslut, så finns den i så fall i Kimito eller Åbo? Enligt Pahta är hälsocentralen i Kimito välfungerande. Även Nygrén säger att staden jobbar för en tvåspråkig vårdcentral i Pargas.

Enligt Patrik Nygrén finns det också en risk att kommunerna i framtiden får kämpa med kostnader från tomma vårdfastigheter och skulder efter renoveringar och nybyggen. Till en början är det meningen att vårdlandskapet hyr fastigheterna av kommunerna för åtminstone tre år. Men vad som händer med fastigheterna efter det är oklart.

- Efter det beror det på vad landskapen upplever sig att behöva. Det finns en risk för att en stor del av kommunernas fastigheter blir tomma och utan användning, säger Nygrén.

Patrik Nygrén.
Stadsdirektör Patrik Nygrén ser flera orosmoln gällande vårdreformen. Patrik Nygrén. Bild: Yle/Lotta Sundström stadsdirektörer,patrik nygrén

Hur ska den svenska servicen garanteras?

Men hur ska man garantera att de svenskspråkiga invånarna erbjuds service också i fortsättningen? Behövs det särlösningar? Enligt Nygrén finns det inte riktigt några svar på de frågorna i det här skedet.

- Lagen utgår från att de blivande tvåspråkiga landskapen, såsom Egentliga Finland blir, ska ge service på svenska och finska. I nuläget är det endast Pargas och Kimitoön samt i viss mån Åbo stad som kan erbjuda det här. Redan i nuläget vet vi att det kan vara tidvis svårt att få service på svenska inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Därför borde man inom Åboland redan nu börja fundera på särlösningar för att garantera den svenskspråkiga servicen, fortsätter Nygrén.

Pargas stad understryker också vikten av att få behålla Kårkullas verksamhet. I det nuvarande lagförslaget splittras Kårkullas verksamhet. Kårkulla erbjuder tjänster och vård för personer med funktionsvariationer.

En oro för att servicen centraliseras och försvinner från en del orter finns. Samtidigt tror Anneli Pahta att någon form av närservice kommer att finnas även i fortsättningen exempelvis då det gäller äldreomsorgen.

- Vi har satsat stort på vår hälsocentral i Kimito. Vi kommer att ha service också på Kimitoön men i en hur stor omfattning, det vet vi inte.

Enligt Anneli Pahta erbjuds tjänster såsom äldreomsorg regionalt i kommunen också efter vårdreformen.

- Äldreomsorgen är närservice. Ingen är på väg att flytta kommunens äldre till någon annan ort. I de fallen ser jag att landskapet och kommunen kommer överens om fortsatta hyreskontrakt för fastigheter, säger Pahta.

Läs också