Hoppa till huvudinnehåll

Mycket kritik mot vårdreformen i utlåtandena - städerna är rädda för att förlora livskraften

Ministerityöryhmän sote-linjauksia koskevat uudistukset esiteltiin 5.6.2020
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) har mycket att fundera på då hon börjar läsa utlåtandena om vårdreformen. Ministerityöryhmän sote-linjauksia koskevat uudistukset esiteltiin 5.6.2020 Bild: Pekka Tynell / YLE Krista Kiuru

Regeringens utkast till vårdreform får ställvis hård kritik i utlåtandena. Den privata sektorn tycker att reformen är ideologiskt driven och städerna är rädda för att bli av med pengarna.

Vårdreformen skulle den här gången bygga på en enklare och mer avskalad modell än tidigare, där vårdbehovet skulle stå i fokus. Därmed var det också tänkt att de stora politiska grälen skulle utebli.

Då remissrundan om regeringens utkast till vårdreform tar slut på fredagen tyder mycket på raka motsatsen.

Landskapens verksamhetsförutsättningar, finansiering och den privata sektorns kringskurna roll kastar en skugga över den fortsatta beredningen.

Landskapens pengar och självständighet under lupp

Kritik riktas mot landskapens finansiering och möjligheter att verka självständigt.

Social- och hälsovårdsministeriet upplevs styra för starkt och finansieringen är, åtminstone i början, tänkt att till stor del komma direkt ur statsbudgeten.

Många frågar sig vad landskapen riktigt har för roll om verksamheten och finansieringen dikteras uppifrån.

Pengarna skulle till stor del fördelas på basis av vårdbehovet, alltså hur gammal och sjuk befolkningen är. En del av landskapen skulle förlora, och därmed få mindre pengar för att arrangera sin vård.

- Det är lite absurt att de kommuner som har låga social- och hälsovårdsutgifter och för tillfället goda skatteintäkter i fortsättningen ska vara statsandelsberoende, säger stadsdirektör Christoffer Masar i Grankulla.

Stora städer mycket kritiska till finansieringen

De stora städerna i söder, men också på annat håll, har kommit med ställvis hård kritik.

Esbo anser att "förslaget direkt och utan grund skär i stadens finansiering och ändrar strukturen för finansieringen på ett skadligt sätt". Själva grundtanken om en särlösning för Nyland godtas förvisso.

Uusi Espoon sairaala / Espoo 25.05.2020
Uusi Espoon sairaala / Espoo 25.05.2020 Bild: Jouni Immonen / Yle sjukhus

Helsinforspolitikerna oroar sig för möjligheterna att idka egen näringslivspolitik och i Vanda har kommunpolitikerna grälat om huruvida reformen alls tryggar och förbättrar vården.

Helsingfors universitetssjukhus talar om "allvarliga problem i finansieringsmodellen", och betonar att förslaget innebär en stor inkomstöverföring från Nyland till övriga Finland.

Tammerfors undrar hur staden i fortsättningen ska bygga upp och stärka sin livskraft, och kritiserar regeringen för att kommunerna inte hörts tillräckligt.

Privata aktörer missnöjda med begränsad roll

Den privata och tredje sektorn upplever sig ha en för liten roll i reformen.

- Landskapen förpliktigas upprätthålla en för omfattande egen serviceproduktion, som är ineffektiv, säger direktör Johanna Sipola vid Centralhandelskammaren.

Lanskapen borde enligt Sipola själva besluta vad de kan köpa in, samt av vem.

Välmåendebranschen Hali, som representerar företag och organisationer som producerar tjänster i social- och hälsovårdsbranschen, skriver rakt ut att reformen inte når upp till sina målsättningar.

- Begränsningen av köptjänster är ett politiskt beslut, inte ett juridiskt, säger verkställande direktör Ulla-Maija Rajakangas.

Centern i vågmästarroll i fortsättningen

Rent politiskt blir den fortsatta beredningen av reformen svår och tiden är knapp. Lagförslagen har utlovats till december.

Ett av Centerns främsta krav för regeringsmedverkan var att ett visst antal landskap skulle bildas i samband med vårdreformen. Andemeningen var att landskapen skulle bli starka, självständiga aktörer.

Nu ser de ut att bli kraftigt kringskurna, både vad gäller handlingsfriheten och finansieringen.

Samtidigt ser starka Centerområden ut att vinna på pengafördelningen, medan många stora städer och tvåspråkiga trakter förlorar.

Landskap x och Savolax

I utkastet, som regeringen bad in utlåtanden om, hör Enonkoski, Rantasalmi, Nyslott och Sulkava till Norra Savolax vårdlandskap, istället för Södra Savolax.

Detta har retat upp en del Centerpartister, som inte vill försvaga Södra Savolax.

På finlandssvenskt håll är frågan om vem som ska ansvara för att utveckla vården på svenska av intresse.

Svenska Yle berättade nyligen att det finns flera intresserade, och tanken om att dela på ansvaret har också kastats fram.

Läs också