Hoppa till huvudinnehåll

Expert om befolkningsminskningen i kommunerna: "Vi måste lära oss att krympa smart - tillväxt fungerar inte som huvudstrategi"

en kvinna i brunt uppsatt hår och jeansjacka
Josefina Syssner har ägnat de senaste 20 åren åt att forska om lokal och regional utveckling, framförallt i krympande kommuner och regioner. en kvinna i brunt uppsatt hår och jeansjacka Bild: Anders Ristenstrand professor,Linköpings universitet,josefina syssner

Har du hört om fullmäktigemöten där det ropas ut att man måste få mera folk till kommunen eller staden? Att det behöver födas flera barn på orten eller att man behöver locka unga tillbaka till hemkommunen?

Då är du inte ensam. Faktum är att i de flesta kommuner och städer i Finland krymper befolkningen, vilket oroar många lokala politiker och beslutsfattare. År 2040 väntas befolkningen öka enbart i Nyland på fastlandet. Orsaken är ett inflyttningsöverskott till landskapet.

Läget ser likadant ut i många andra regioner och kommuner i våra nordiska grannländer och också i Europa. Diskussionerna och strategierna är också likadana: Vi måste få mera folk.

Men vad gör man om strategin inte fungerar? Om det inte kommer mera folk till staden eller kommunen?

Det här forskar Josefina Syssner om. Hon är biträdande professor i kulturgeografi vid Linköpings universitet.

Min forskning handlar om hur man som politiker och beslutsfattare kan förbereda sig och planera för den här krympande framtiden på ett bra, smart och öppet sätt― Josefina Syssner

Hangö ligger "sämst" till i Svenskfinland

Syssner berättar att hälften av Sveriges kommuner har färre invånare i dag än vad man hade på 70-talet. Befolkningen fortsätter att krympa på många orter i dag.

Hur ser läget ut i Svenskfinland?

Artikeln fortsätter efter grafen.

Befolkningen i stora städer och kommuner nära huvudstadsregionen beräknas öka fram till 2040, medan den kommer minska som mest i Kaskö och Hangö.
Befolkningen i stora städer och kommuner nära huvudstadsregionen beräknas öka fram till 2040, medan den kommer minska som mest i Kaskö och Hangö.

Sett ur en befolkningsutvecklingssynvinkel verkar bland annat Larsmo och Esbo ligga bra till. Sämre ser läget ut att bli i Kristinestad och Pyttis.

Men mest dyster är prognosen för Hangös befolkning: minus 33 procent fram till 2040.

I Hangö har befolkningsminskningen pågått sedan 90-talet. Då var vi 12 500 människor. Idag är vi drygt 8000 och trenden bara fortsätter― Torbjörn Ekholm (SFP), stadsstyrelsens ordförande i Hangö

Torbjörn Ekholm (SFP), stadsstyrelsens ordförande i Hangö, säger att befolkningsminskningen i staden berott på flera orsaker.

- Orsakerna är att staten har dragit in sina verk härifrån, många stora arbetsgivare har upphört och ungdomar som åker iväg och studerar kommer inte tillbaka. En ny trend är också att pensionärer flyttar tillbaka till sina hemorter. Allt det här bidrar till att Hangö utarmas när det gäller befolkningsmängden, säger Ekholm.

Torbjörn Ekholm
Sysselsättningen är god i Hangö, berättar Ekholm, men det syns inte på befolkningsutvecklingen. Torbjörn Ekholm Bild: yle/Christoffer Westerlund Hangö,Västnyland,kommunalval 2017

Trots befolkningsminskningen är Hangö ännu ingen kriskommun, berättar Ekholm. Sysselsättningen är god och man försöker få arbetspendlare att bosätta sig i staden på olika sätt. Dessutom har staden både industri, hamn och turism som genererar inkomster.

Men befolkningen fortsätter att minska. Det dör fler än vad det föds i staden och färre flyttar in. Det här gör att inkomsterna minskar och att utgifterna ökar. Det gör det också svårare att locka kompetent personal, säger Syssner.

Hur ska man klara sig i framtiden i en stad som Hangö med den prognosen? En prognos, som Hangö delar med många andra finländska städer och kommuner.

"Rörligheten bland befolkningen är mindre än vad vi tror"

Josefina Syssner säger att det viktigaste man måste tänka på är att komma bort från att ha "tillväxt", att man ska bli fler, som en huvudstrategi.

- Det första problemet är nämligen att det inte fungerar.

Syssner förklarar att alla regioner och kommuner tävlar om inflyttare, men att antalet medborgare som faktiskt väljer att flytta varje år inte är så många som man kunde tro.

- Rörligheten är inte så stor så att man genom rörlighet och att människor flyttar kan öka befolkningsunderlaget i till exempel kommuner, utan det kommer alltid finnas platser där man blir färre och där befolkningsunderlaget krymper.

"Alla kommuner kommer inte att bli fler"

Coronaepidemin har lett till att en del regioner och kommuner fått fler invånare i sommar. Bland annat i Åboland och Västnyland.

Ingen vet ändå om det här kommer att hålla i sig. Syssner påpekar att det definitivt finns många kommuner i Sverige som kommer att minska de kommande decennierna. Trenden ser likadan ut i Finland.

Tyvärr är det många kommuner på landsbygden som har som sin främsta vision att man ska bli fler, att man ska växa. Jag tycker det är lite sorgligt, eftersom alla inte kommer att kunna växa och bli fler― Josefina Syssner

Det andra problemet med att starkt ha tillväxt som huvudstrategi är att man riskerar att fatta beslut om besparingar och nedskärningar i sista stund, vilket både kan leda till dåliga beslut och till att medborgarna i staden eller kommunen känner att de blivit överkörda.

Syssner säger därför att man bra kan ha tillväxt som plan A, men att plan B istället kan vara att man ska anpassa verksamheten utifrån hur många man är i kommunen eller staden.

- Om man planerar befolkningsminskningen på ett genomtänkt sätt så kan man fatta bättre beslut. Om man dessutom diskuterar med medborgarna hur den här krympande framtiden ska se ut finns det också större förutsättningar att få en förståelse bland medborgarna.

Äldre Bromarvbor på bjudning.
Josefina Syssner anser att man ska vara ärlig mer medborgarna, bjuda in dem till diskussion och ställa frågan: "Hur vill ni att det ska se ut på den här platsen om vi inte blir fler?". Bilden är en arkivbild från glada pensionärer som träffas i Bromarv. Äldre Bromarvbor på bjudning. Bild: Anna Hellberg / Yle Bromarv,Raseborg,Västnyland,företagare,restauranger,pensionärer,äldre,bjudningar,fester,kaffe

Det här konceptet och tankesättet kallas Smart shrinking på engelska, eller smart anpassning eller att krympa smart, på svenska.

Målet är då alltså inte att i huvudsak få fler folk till orten, utan att man istället försöker anpassa sig till befolkningsminskningen så att befolkningen på orten fortfarande kan ha en bra livskvalité i framtiden, trots en minskande befolkning.

Jag tänker att man kan ha andra visioner och idéer för hur man kan utvecklas som plats. Då kan man tänka att man ska vara en kreativ eller trygg plats att vara på, men inte ha fokus så mycket på att man ska bli fler människor där― Josefina Syssner

"Välfärdsuppdraget är vårt största fokus i Norden"

I internationell kontext har fokuset inom det här tankesättet ofta legat på hur man kan anpassa fysiska byggnader och den fysiska planeringen, med fastigheter och infrastruktur, berättar Syssner.

- Men i de nordiska länderna skulle jag säga att vårt största fokus är välfärdsuppdraget. Det är den stora frågan som vi har att jobba med på kommunal nivå.

Det här nämner också Ekholm som en faktor; 55 procent av Hangös bugdet går till sjukvård och socialvård. Den nya social- och hälsovårdsreformen ska ändå ta hand om det, säger han.

Syssner säger också att krympande kommuner och städer behöver öppna upp och försöka skapa ett medborgerligt engagemang för de här framtidsfrågorna.

- Vi behöver fråga oss: Hur skulle den här platsen kunna vara en bra plats att bo och leva på även om vi blir färre medborgare i en nära framtid?

sommarlandskap
Enligt Syssner behöver speciellt glesare kommuner fundera över hur man ska hålla igång välfärden med skola och bra service, även om kommunen krymper i framtiden. sommarlandskap Bild: Linus Hoffman/Yle sommar,landsbygd

Projektpengar för tillväxt och utveckling finns - men hur är det med att krympa smart?

Syssner säger att ett problem med det här tankesättet är att det är en politisk känslig fråga för många.

Dessutom är läget i Sverige åtminstone så att staten gärna delar ut projektpengar för utvecklings- och tillväxtprojekt, men man delar inte ut några projektpengar för att krympa smart, för att anpassa sig utifrån att man blir färre, säger Syssner.

- Hade man gjort det på statlig nivå, då skulle man få in väldigt många goda exempel för hur man kan arbeta med den här frågan.

Syssner vill lyfta fram att det är bara genom att prata om det här, genom att lära oss av varandra, av andra kommuner, regioner och städer, som vi kommer att lyckas.

- Dessutom är det jätteviktigt att det inte finns en enda strategi för att krympa smart. Olika politiska partier kan ha olika idéer och tankar om hur man ska göra när man krymper. Det här är ju ett politikområde där det finns utrymme att göra på många olika sätt.

Hangö arbetar på sin nya strategi - ska handla om annat än tillväxt

Om vi går tillbaka till Hangö så arbetar man just nu med att skapa en ny strategi för staden som ska sträcka sig till 2025.

Den förra strategin från 2013, är allt annat än uppdaterad, säger Ekholm.

- Vår gamla strategi från 2013 är lite missvisande, då den har som vision att “Hangö är en växande, dragkraftig och havsnära stad” och det här med växande stämmer ju inte mera. Så nya strategin tar i beaktande det som de facto sker i Hangö och framtida eventuella scenarion.

Och visst önskar man trenden ska brytas också i Hangö, men Ekholm säger att politikerna nog börjat inse att man måste anpassa verksamheten enligt prognoserna.

- Om en kommun ska klara sig, då måste alla blåsa på samma kol, det går inte annars. Antalet anställda i kommunen måste stå i proportion till hur många som betalar för kalaset, annars finns det inga konkreta chanser att klara sig i framtiden.

Flygbild över Hangö.
Hangös problem är enligt Torbjörn Ekholm (SFP) bland annat att förhållandet mellan antalet anställda i staden och antalet folk som bor i staden inte är i linje med varandra. Flygbild över Hangö. Bild: Linus Westerlund / Yle Hangö,Västnyland,sommar,flygbilder,moln,Centrum,hamn,Vattentorn,kyrka,drönare

För Hangös del är det här en av de stora frågorna, enligt Ekholm, eftersom Hangös struktur betjänar ett större invånarantal än vad staden har i dag. När förra strategin kom ut fanns det 9200 invånare i staden. Idag finns det 8200 invånare.

- Så man måste rätta magen efter födan så att säga och det som vi måste angripa är att om inkomsterna minskar så måste vi se över våra utgifter.

Hur ser du på att fokusera eller inte fokusera på tillväxt i en kommun eller stad, speciellt när det gäller att lägga upp en ny strategi för staden eller kommunen?

- Man kan ha det som ett önskemål i sin strategi och som en strävan (att bli fler, red.anm), men man måste också kunna hänvisa till strategin när man gör olika praktiska åtgärder, och då bör strategin basera sig på den verklighet som vi lever i i dag.

Här kommer det politiska spelet in, förklarar Ekholm. Hur mycket kan man dra ner på kostnaderna och hur många obekväma beslut kan man göra, speciellt när ett kommunalval närmar sig.

- Det är kanske inte speciellt bra tidpunkt att göra strategier direkt innan valet, men kommunen är tvungen att göra det, annars överlever man inte.

Hur ser diskussionen ut på din ort gällande befolkningsutvecklingen? Vad anser du om konceptet att "krympa smart"? Lämna gärna en kommentar i kommentarsfältet.

vindmöllor syns i en solnedgångshorisont vid havet. Några människor går på några klippor vid havet.
Är din kommun en trygg kommun eller en kreativ kommun? Tänk bortom det traditionella tillväxt-tänket för att krympa smart, råder biträdande professor Josefina Syssner. Bildsättningsbild. vindmöllor syns i en solnedgångshorisont vid havet. Några människor går på några klippor vid havet. Bild: Jari Pelkonen / Yle Bottniska viken,Bottenhavet,Björneborg,solnedgång,havet,Finland,landskap,offshore wind power,Merituuli,Havsvindkraft

Läs också