Hoppa till huvudinnehåll

Grönlandsisen smälter i rasande takt: "Ett extremår följs av nästa extremår"

Den ena rapporten efter den andra vittnar om rekordår för smältmassorna.

– Det är bråttom nu, men det är aldrig för sent att göra något, säger forskare Lorenz Meire i Nuuk, Grönland.

Rapport efter rapport pekar på ett alarmerande läge för polarisarna.

Enligt satellitundersökningar har ismassorna på Grönland i år krympt med rekordmängder.

Havsisen i Arktis är nu bara omkring hälften så stor som den var 1979 då den började mätas.

I mitten av september lossnade en 110 kvadratkilometer stor bit av Spalteglaciären i nordöstra Grönland - i storlek ungefär dubbelt så stor som Manhattan. Enligt forskare är det helt klart uppvärmningen som är orsaken.

Temperaturen vid polerna stiger snabbare än i resten av världen, och på Grönland har medeltemperaturen stigit med tre grader sedan 80-talet. Den stigande temperaturen och två väldigt varma somrar har lett till att isarna vid både Arktis och Antarktis smälter i takt med det värsta scenariot från FN:s klimatpanel.

Isen lossnar snabbare än den hinner växa tillbaka

På Grönland ser Lorenz Meire med blotta ögat hur klimatuppvärmningen gör att glaciärerna inte hinner växa tillbaka under vintermånaderna längre.

Meire har bott i Nuuk på Grönland och forskat i glaciärerna i tio år nu. Han är oceanograf och forskar i hur havet och de smältande isarna påverkar varandra.

– Det är normalt att det lossnar is under sommaren, det är en naturlig process att den växer under vintern och bryts loss under sommarmånaderna. Men problemet är att den nu lossnar i en snabbare takt än den hinner växa tillbaka. Isen tappar i massa och takten är mycket snabbare än vi sett tidigare.

Om hela Grönlands ismassor smalt skulle havsvattennivån i världen stiga med sju meter. Så illa är det inte, men läget är alarmerande.

– Det vi sett det senaste decenniet är att ett extremår följer på nästa. Vi värmer upp världen mer och mer och bekräftar de värsta scenarierna som forskarna förutspått.

Så säger FN:s klimatpanel om följderna av den smältande isen

Det är ett år sedan FN:s klimatpanel IPCC gav ut en rapport om klimatuppvärmningens konsekvenser för haven och kryosfären.

Havsnivån steg under 1900-talet med omkring 15cm, men stiger just nu dubbelt så fort.

När luft och hav värms upp smälter både glaciärer, landisar och havsisar, och hinner inte växa tillbaka under vintermånaderna som de gjort förr.

Enligt prognoserna kan havsnivån stiga med 30–60 cm också om utsläppen minskar och uppvärmningen bromsas till under 2 grader. Om utsläppen ökar kan havsnivån stiga med 60–110 cm.

De varmare havstemperaturerna och smältvattnet som förändrar vattenmassorna påverkar också ekosystemen världen över, och i förlängningen förstås människorna.

Människor världen över kommer att känna av konsekvenserna, men särskilt de som bor i områden som drabbas fort. I kustområden som ligger lågt ovanför havsnivåerna bor det 680 miljoner människor. I den arktiska regionen bor det 4 miljoner människor, och på små öar i utvecklingsländer som skulle drabbas av stigande havsnivåer bor det 65 miljoner människor.

Den smältande isen syns redan nu i stigande havsnivåer. På Grönland är det inte just stigande havsvatten som är problemet:

– Att fler isberg lossnar gör det farligare att navigera i fjordarna
men ännu allvarligare är hur smältvattnet påverkar hela fjordens ekosystem: allt från plankton och mikroskopiskt stora alger till de stora fiskarna, säger Meire.

Fiskebeståndet förändras vilket kan vara avgörande för Grönlands ekonomi

För Grönland, där fisket står för 95 procent av bnp, har de smältande vattenmassorna konkreta följder fort. Svenska Yle besökte Grönland för ett år sedan och talade då med lokala fiskare som berättade om förändrade fiskebestånd.

Fiskbestånden ökar och minskar beroende på hur smältvattnet påverkar turbulensen i havsvattnet och därmed näringskedjorna för fiskarna. Klimatuppvärmningen påverkar också vilka fiskarter som rör sig i området. Och när glaciärerna drar sig upp på land är effekten den motsatta: smältvatten som rinner ner från land ligger kvar på havsytan, och rör därför inte upp näringsämnen, vilket leder till att hela näringskedjan minskar.

Minskningen synlig för blotta ögat

Därför är det alarmerande att glaciärernas minskar så det syns för blotta ögat hur de drar sig upp på land:

– Det sker snabbare och snabbare. Jag har jobbat i Nuuk i tio år och seglar en del i fjorderna. I Nuuk ser man med blotta ögat hur glaciären dragit sig tillbaka, flera kilometer. Till och med från båten på havet ser man det, säger Meire.

Tio år kan kännas som en lång tid men med tanke på isarnas livslängd är det kort.

– I Ilulissat är förändringen ännu snabbare, takten är skrämmande. I ett område där har glaciärerna dragit sig tillbaka mer på tio år än de gjort på hundra år före det.

Så hur bråttom är det nu, om vi rör oss från extremår till extremår med den smältande isen, hur akut är läget?

Lorenz Meire tror att vi de närmaste tio åren kan se extremt stora förändringar.

– Om vi får ett par varma somrar kan saker och ting gå väldigt fort, vi ser stora förändringar i istäckena och och vi är inte på väg mot någon stabilitet.

"Definitivt onormala förhållanden"

Förändringarna är för stora för att förklaras med naturliga cykler.

– Vi har definitivt onormala förhållanden. Också lufttemperaturerna är högre än förr, det här är definitivt inte enligt de normala avvikelserna.

Meire ser själv i sitt arbete hur klimatuppvärmningen redan orsakar förändringar i istäcket och redan orsakar stigande havsnivåer.

– Om vi inte gör något kommer ännu mer att smälta. Det är bråttom nu. Det är också budskapet vi vill föra fram: klimatuppvärmningen är här på riktigt. Men det är klart det aldrig är för sent att göra något. Vi måste följa de avtal vi har kommit överens om. Om vi kan minska på våra utsläpp nu kommer vi att spara oss mycket problem i framtiden.