Hoppa till huvudinnehåll

Fel i lagtexterna på svenska leder till allvarliga konsekvenser för medborgarna - endel lagar granskas inte alls på svenska

Salome Saar, jurist vid Ålands landskapregering
Salome Saar är jurist vid Ålands landskapsregering. Hon har upptäckt flera fel och olikheter då hon jobbat med lagtexter och regeringspropositioner på svenska och finska. Salome Saar, jurist vid Ålands landskapregering Bild: Salome Saar Ålands landskapsregering

Lagberedning i Finland är en omständlig process med många turer. Det kan ta år att få igenom en lag, från politisk vilja till riksdagsbeslut. Lagen kommenteras, rättas, skrivs om, granskas och till slut hamnar den på översättarens bord.

På Åland märkte landskapsregeringens jurist i samband med en rutinkoll av en paragraf gällande specialomsorgen att den svenska lagtexten skilde sig påfallande mycket från den finska lagtexten.

- Det handlade om fastbindning av personer - ett ganska gravt ingrepp i den personliga friheten, konstaterar Salome Saar som är jurist vid Ålands landskapsregering.

Saar har upptäckt betydande skillnader i förarbeten till lagar.

- Det saknades hela textstycken, det saknades ord, det saknades meningar, konstaterar Saar.

lakikirjoja Korkeimman hallinto-oikeuden tiloissa Fabianinkatu 15, Helsinki
Lagen borde alltid vara lika på de båda officiella språken - men det är den inte lakikirjoja Korkeimman hallinto-oikeuden tiloissa Fabianinkatu 15, Helsinki Bild: Juha Kivioja / Yle högsta förvaltningsdomstolen,Högsta förvaltningsdomstolen i Polen,lagar,Law of Finland

Eftersom paragrafen stadgade om hur länge en person kan vara fastbunden hade det allvarliga konsekvenser för den lagen gällde. En klient inom specialomsorgen kunde vara fastbunden en längre eller en kortare tid, beroende på vilken lagtext man följde - den finskspråkiga eller den svenskspråkiga.

I den finskspråkiga lagtexten stod det att vårdpersonalen skulle bedöma om klienten fortfarande behövde vara fastbunden med högst två timmars mellanrum. I den svenskspråkiga texten stod det bara "med två timmars mellanrum", vilket skapar olika praxis.

Saar har också hittat andra avvikelser

- På finska hänvisade man till en förordning som existerar medan man på svenska hänvisade till en förordning som inte existerade och som fortfarande inte existerar, beskriver Saar.

Den finskspråkiga lagen var “den rätta”

Efter upptäckten skrev Salome Saar till Social- och hälsovårdsministeriet om skillnaderna i lagtexterna. Svaret var direkt grundlagsvidrigt.

- Man skulle följa den finskspråkiga lydelsen av lagen tills den svenskspråkiga lydelsen hade rättats till, berättar Saar.

Eftersom lagtexterna på finska och på svenska är likvärdiga, vägrade man på Åland följa den finskspråkiga lagen. Man följde den svenska lydelsen.

Spotlight har tidigare rapporterat om sjökapten Anders Isakssons rederi, som nu är konkurshotat på grund av uteblivet sjöfartsstöd. Sjöfartsmyndigheten Traficom hänvisade till den finskspråkiga lagtextens lydelse för att neka rederiet sjöfartsstöd, och lät förstå att det är den finskspråkiga texten som är den rätta.

Skeppsredare Anders Isaksson
Skeppsredare Anders Isaksson Skeppsredare Anders Isaksson Bild: yle redare

Svenska texter granskas inte när det är bråttom

Enligt laggranskare Ann-Marie Malmsten blir en del av de svenskspråkiga lagtexterna okollade.

- När det är riktigt bråttom så blir det texter ogranskade. Enligt reglerna ska texterna granskas, men undantaget är om det är så bråttom att det inte är möjligt, säger Malmsten.

- Så reglerna medger att man inte granskar då det är bråttom?

- Så är det. Ibland går det så att man hinner granska på finska, men när den svenska granskningen tar vid tar tiden slut. Så den kanske blir ogjord, berättar Malmsten.

Ann-Marie Malmsten, laggranskare, Statsrådets kansli
Ann-Marie Malmsten är laggranskare vid Justitieministeriet Ann-Marie Malmsten, laggranskare, Statsrådets kansli Bild: Yle lag,statsrådets kansli

Det handlar delvis om resurser uttryckligen för de svenska texterna.

- Vi är tre svenska granskare och fyra till fem finska granskare. Och lagberedningen är tyvärr sådan att det är arbetstoppar under kalenderåret och regeringsperioden, säger Malmsten.

Men det handlar också om att den som har det slutliga ansvaret för en lagtext - på båda språken - inte alltid har tillräckliga språkkunskaper.

Kan lagberedarna tillräckligt bra svenska?

- Lagberedarna är här nyckelpersoner för att de är ansvariga för bägge språkversionerna. När lagförslaget lämnas till riksdagen är det lagberedaren som ansvarar för texten. Det här ansvaret är ganska tungt om man inte är så bra på svenska. Alla skall ju kunna nöjaktigt svenska åtminstone, men det kan ju variera i praktiken, konstaterar Malmsten.

Katarina Petrell som är chef för de svenska översättarna vid Statsrådets kansli bekräftar det som Malmsten säger.

Katarina Petrell, chef för svenska lagöversättare
Katarina Petrell är chef för de svenska översättarna vid Statsrådets kansli Katarina Petrell, chef för svenska lagöversättare Bild: Yle statsrådets kansli,lag,regeringsråd

- Min erfarenhet är, att i dagens läge är det inte så att alla föredragande är så duktiga på svenska, att det är alldeles lätt att ta det här ansvaret (för det svenska texterna).

Petrell konstaterar att antalet översättare har varit det samma i tio till femton år medan textmängderna hela tiden har ökat.

- Jag kan nog säga att det blir ständigt bråttom.

Läs också