Hoppa till huvudinnehåll

Skadorna på skogen i Österbotten ännu inte helt klarlagda – hos Skogsvårdsföreningen ringer telefonen i ett: "Vi kommer att ha jobb så det räcker hela vintern"

Mansperson står ute bland vindfällen.
Anders Hjortman är fältchef vid Österbottens skogsvårdsförening. Han och hans kolleger spår att skadorna efter stormen Aila kommer att ge arbete som räcker genom hela vintern. Mansperson står ute bland vindfällen. Bild: Yle/Moa Mattfolk Österbotten,stormskador,stormen aila

Telefonen har gått varm hos Österbottens skogsvårdsförening de senaste veckorna. Stormen Aila fällde träd i stora mängder och de österbottniska skogsägarna ringer för att be om råd och hjälp. Helt lätt blir det inte att röja virket ur skogen, tror expert.

Skogshuggare Jari Närvä torkar svetten ur pannan och smäller fast bakluckan på bilen, dit han lagt sin utrustning.

Vi befinner oss vid Gammelstadsvägen, precis på gränsen mellan Vasa och Korsholm. Det är tredje dagen på raken som Närvä och en grupp kolleger jobbar i ett skogsparti där Vasa stad gjort stora förluster i stormen.

- Här ligger hundratals stammar totalt. Vi har inte räknat exakt men särskilt längre bak där skogen är tät finns det massor.

Blir det tunga arbetsdagar?

- Nå, nog duger det kanske att kallas jobb, säger Närvä och skrattar.

Farligt utan kunskap

Också Anders Hjortman drar på mun. Han är fältchef vid Österbottens skogsvårdsförening och vet att det inte bara är tungt fysiskt arbete som skogshuggarna utför, det är dessutom ett arbete som kräver stor yrkeskunskap och öga för riskerna.

- Det är farliga saker att gå och kapa vindfällen, särskilt om det ligger flera ovanpå varandra. Är man ovan och inte har hållit i motorsågen på några år så kanske man ska låta bli, säger Hjortman.

Efter stormen Aapeli på nyårsdagen för snart två år sedan fick man länge påminna skogsägarna om samma sak. Det gick bra, och Hjortman kan inte minnas att han skulle ha hört om en enda allvarlig olycka i området.

Mansperson står ute bland vindfällen.
Skogshuggare Jari Närvä får avsluta ännu en svettig arbetsdag. Att röja bland vindfällen kräver kunskap och erfarenhet, annars är det farligt. Mansperson står ute bland vindfällen. Bild: Yle/Moa Mattfolk Vasa,Österbotten,stormskador,skogshuggare,stormen aila

Men nu finns det alltså skäl att upprepa försiktighetsmantrat.

- Det finns otroliga spänningar i träden och man ska tänka två och tre gånger före man börjar kapa.

Ingen klar bild av läget än

Tillsammans med Anders Hjortman vandrar Yle Österbottens reporter en bit längre upp i terrängen. Nu kan man se betydligt fler vindfällen. Och det är inga ungdomar till träd, utan grova tallar som stått ståtliga.

- Ja, det här är ju riktiga miljöträd som lämnats kvar i senaste gallring för något år sedan. Här har väl Vasa stad på sikt planerat ett nytt bostadsområde, säger Hjortman.

På andra sidan kommungränsen ligger bostadsområdet Gädda i Korsholm.

Vindfälle som sågats i bitar. Resterna av vad som varit en ståtlig tall ligger på marken.
Resterna av vad som en gång varit en både reslig och vacker tall. Vindfälle som sågats i bitar. Resterna av vad som varit en ståtlig tall ligger på marken. Bild: Yle/Moa Mattfolk stormskador,Skog,Österbotten,virke,stormen aila

Det föll träd här i området också under stormen Aapeli. Frågan är om stormen Aila ändå var snäppet hårdare?

- Det är fråga om samma storleksordning som Aapeli och kustnära slog ju Aila på sina håll rentav värre mot skogen än Aapeli.

Och det märks hos Hjortman och hans kolleger. Hundratals österbottniska skogsägare som drabbats av Aila tar kontakt. Telefonen ringer stup i kvarten hos skogsvårdsföreningen och den fortsätter ringa vartefter folk tar sig ut och granskar sina ägor.

- Det är så många namn att det blir flera A4-sidor per områdesansvarig hos oss, säger Hjortman.

Enligt Finlands skogscentral fällde stormen skog till ett värde av 10-15 miljoner euro i Österbotten, men Anders Hjortman menar att ingen ännu har ens en närapå fullständig bild av skadorna.

- Det kommer att ta flera veckor ännu före vi har en bättre bild av läget, det rör sig ändå om stora arealer här i Österbotten.

Bråttom, bråttom

Det som Hjortman däremot redan nu vet är att det kommer att finnas jobb i skogarna så att det räcker hela vägen fram till våren.

- Det gäller förstås att få ut virket ur skogen. Och visserligen har vi hela vintern på oss innan det ska vara gjort med tanke på insektlagen, men det kommer att kräva väldig kapacitet.

Kommer vintern och överraskar med mycket snö kan tiden rentav bli kort.

- Vi kommer att ha jobb så det räcker hela vintern, det är i alla fall helt klart.

Som bäst samlar skogsvårdsföreningen in uppgifter och ger råd till medlemmar som tar kontakt. Har man försäkrat sin skog så är det också nu man ska höra av sig till sitt försäkringsbolag, säger Hjortman.

- Gå igenom hela skiftet, gör en uppskattning på hur många stammar det rör sig om och gör en skadeanmälan.

Röda, mogna lingon bland fallna träd.
Äger du skog är det senast nu du ska ut och granska ditt skifte. Har många träd fallit är man skyldig att få ut virket ur skogen före nästa sommar. Röda, mogna lingon bland fallna träd. Bild: Yle/Moa Mattfolk lingon,Skog,Österbotten,bär,stormen aila

Dessutom är det bra att känna till vad lagen säger om skogsägarens skyldigheter. Är det över 10 kubikmeter per hektar granvirke som fallit är man skyldig att ta ut virket ur skogen. För tallvirke gäller samma regel då det fallit mer än 20 kubikmeter per hektar.

Klimatförändring bekymrar

Stormen Aila är enligt Hjortman det givna samtalsämnet i branschen just nu. Och det är inte bara för att stormen tog så mycket skog, utan för att den är en i raden av flera kraftiga stormar som på kort tid slagit mot den österbottniska kusten.

Det handlar om en av klimatförändringens följder på våra breddgrader.

- Man är ju bekymrad över utvecklingen. Folk undrar hur vi ska börja sköta våra skogar om det ska blåsa på det här viset. Nog har vi ju haft stormar tidigare också, men nu kommer det då med nästan bara ett halvt års mellanrum, säger Anders Hjortman.

Hjortman tror att utvecklingen kommer att tvinga skogsägarna att tänka om.

- Det här kräver att man investerar i sin skog.

Vad är det man måste börja göra annorlunda?

- Ett fel som vi gjort nog är att vi har gallrat alldeles för sent. Bestånden har växt för tätt för länge, så kronorna har inte utvecklats och rötterna har inte utvecklats. När man då gallrar och det börjar blåsa strax efter att man gallrat, så går det inte bra.

Det gäller alltså att investera i sin skog på längre sikt.

- Gallra tidigt, också fastän man ännu inte har något ekonomiskt resultat av det.

Virke svårsålt just nu

Just nu är det ändå ingen självklarhet att bli av med det stormskadade virket.

Det drar inte särskilt bra på virkesmarknaden, konstaterar Hjortman och ger rådet att hålla huvudet kallt. Sälj antingen omgående, förutsatt att man har möjlighet att få ut virket ur skogen genast, eller vänta genom vintern.

- Om det är grovt virke som ligger nu så förstörs det inte under vintern, bara det inte har spruckit. Då kan man få det sålt som timmer om man hittar en köpare.

Dyker köparen upp så råder Hjortman till att göra ett kontrakt på affären så fort som möjligt.

- Får man inte stockarna sålda med detsamma så ska man ha lite is i hatten och inte börja gå och kapa upp dem. Då blånar dom. Det är så varmt att det ännu finns blånadssvamp i luften.

Mindre mängder fallna träd har skogsägaren ingen skyldighet att ta bort ur skogen. Många miljöorganisationer har efter stormen Aila också påmint om att vindfällen är levnadsmiljö för mångahanda insekter och småkryp.

- Död ved behövs ju i våra skogar, för mångfaldens skull. Och de senaste stormarna har nog lämnat död ved i våra skogar. Likadant kommer det att bli den här gången, fast hur vi skulle försöka jobba så inte blir alla de här vindfällena bortplockade.

Klimatförändringen kommer dessvärre med fler negativa effekter för skogen än bara hårdare vindar. Skadeinsekterna trivs allt bättre i de nordiska skogarna och i Sverige har man ställvis stora bekymmer med granbarkborre.

- När det kommer död ved i den här omfattningen så är risken nog stor för skadeinsekter. I Sverige talar man om ett nytt rekordår för granbarkborren och vi vet att den dykt upp också i södra Finland.

Vindfälle som sågats i bitar. Längre bak ses fler vindfällen.
Gallra i tid så att de träd som blir kvar får utveckla sina rötter. Då står träden bättre emot en storm. I Österbotten har många skogsägare gallrat för sent, säger Anders Hjortman. Vindfälle som sågats i bitar. Längre bak ses fler vindfällen. Bild: Yle/Moa Mattfolk stormskador,Österbotten,Vasa,stormen aila

Det finns alltså allt skäl att se om sin skog, menar Anders Hjortman samtidigt som foten vilar på en närmare halvmeter grov tallstam som skogshuggarna från Vasa stad har kapat tidigare under dagen. Solen lyser, lingonriset täcker marken med moget röda bär.

Hjortman äger själv lite skog och slår fast att fördelarna överväger nackdelarna med råge.

- Det är ju det bästa fritidsintresset, att få gå till skogs och dra igång motorsågen.

Läs också