Hoppa till huvudinnehåll

Buu-klubben korvar om barnsagor och pratar om jämställdhetsfrågor den här veckan

Buu-klubbsledarna Malin Olkkola och Jonathan Granbacka i rödluvekläder
Buuklubbsledarna Malin Olkkola och Jontti Granbacka gör Rödluvan i ny tappning. Buu-klubbsledarna Malin Olkkola och Jonathan Granbacka i rödluvekläder Buu-klubben,Rödluvan,jonathan granbacka

Den här veckan lyfter Buu-klubben upp jämställdhet och könsrollsfrågor ur barnens perspektiv. Hur känns den välkända sagan om Rödluvan om könsrollerna kastas om?

Malin Olkkola är programledare för Buu-klubben och har skrivit manusen till veckans sändningar, där fokuset ligger på att alla ska få vara som dom är, för att må bra.

- Vi vill förmedla att valmöjligheterna är oändliga. Det är barnet som bestämmer vad hen gillar och vad hen vill vara, och det ska ingen reta barnet för.

Hon konstaterar att vårt samhälle fortfarande är - och också barnens värld - uppdelat enligt kön. Pojkkläder och flickkläder är indelade enligt färg, leksakerna är kategoriserade enligt pojk- och flickleksaker.

- Det är viktigt att prata med barnen om att de själv bestämmer, säger Olkkola.

Samtidigt som Olkkola skrev manusen för programmen, bollade hon dem med jämställdhets- och inkluderingsexperten Malin Gustavsson.

Klassiska sagor är inte problemfria ur könsperspektiv― Malin Olkkola

Hur låter våra klassiska sagor om vi kastar om könsrollerna? I Buu-klubben blir Rödluvan istället Rödluv och är en kille.

- Klassiska sagor är inte problemfria ur könsperspektiv, om vi säger så. Men vi uppmanar barnen att ta klassiska sagor och se vad som händer om man byter ut flickor mot pojkar, berättar Malin Olkkola.

Hon berättar att det krävdes en hel del tankeverksamhet för att få allting att sitta och att tilltalet till barnen blev rätt.

- Jag fick tänka om, och skriva om manusen flera gånger, men jag är nöjd med slutresultatet

Buuklubbsledaren Malin Olkkola in action
Malin Olkkola med Giselle Gaffel och Knutte Kniv. Buuklubbsledaren Malin Olkkola in action Buu-klubben,malin olkkola

Barbiedockor åker brandbil

I ett av avsnitten ser vi Giselle Gaffel och Knutte Kniv då de båda går till dagiset klädda i klänningar. Stina Soppslev säger att det är konstigt att de båda klär sig i klänningar.

Efter en stund spelas samma scen upp. Men då tycker Stina Soppslev att det är skoj att de båda klätt sig i klänningar och att den första dagisdagen säkert blir bra tillsammans med de andra barnen.

En annan dag förundrar sig programledaren över varför barbiedockorna är på en sida i leksaksaffären medan dinosaurierna och racerbilarna är på en annan sida.

Istället gör hon en drömaffär där barbiedockorna åker brandbil och nallebjörnarna flyger rymdraket.

"Fräscht och kul att byta rollerna i sagor"

Vi bad regnbågsföräldrarna Catariina Salo och Johan Werkelin titta igenom Buu-klubbens avsnitt och berätta vilka tankar som väcktes.

Då vi talar om sagor, berättar Salo att hon med sin två-åring har sysslat med att byta ut flickor mot pojkar och tvärtom i sagorna.

- I djurböcker brukar jag ändra om hon eller han till den.

Catariina Salo tar en glad selfie tillsammans med sitt barn som hon har i famnen.
Catariina Salo tillsammans med sitt barn. Catariina Salo tar en glad selfie tillsammans med sitt barn som hon har i famnen. Bild: Yle/Vanessa Forstén selfier,sociala medier,barn (familjemedlemmar),föräldrar,catariina salo

För Werkelin är det nytt att ändra på de skrivna barnsagorna.

- Det låter fräscht och kul, funderar han.

Johan Werkelin är pappa till två pojkar, som är 9 och 12 år gamla. Hos honom väckte Buu-klubbens avsnitt kring jämställdhet och könsroller enbart positiva tankar.

- Jag tycker att det är jättbra att vi pratar med barnen på det här sättet, säger han. Styrkan i programledarens angreppssätt är att hon säger att barnen får vara som man vill vara.

Johan Werkelin
Johan Werkelin är tvåbarnspappa. Johan Werkelin föräldrar,johan werkelin
Barn ska få vara barn och ska inte delas in― Catariina Salo

Salo är också glad över att Buu-klubben lyfter upp temat men hon anser att det fokuseras onödigt mycket på just flickor och pojkar.

- Barn ska få vara barn och ska inte delas in, säger hon.

Det här tycker programledaren Malin Olkkola att är intressant, eftersom hon väldigt medvetet valt att för det mesta inte tala om flickor eller pojkar i programmen.

Samtidigt konstaterar Olkkola, att det är en utmaning att ta upp temat utan att någon gång nämna pojkar och flickor.

Men Catariina Salo är verkligt förtjust i avsnittet där Giselle Gaffel och Knutte Kniv kommer till dagis i klänningar.

- Det var jättefint gjort, säger hon.

"Varför får inte flickor klä sig i bekväma kläder?"

Salos barn får välja om hon klär sig i klänning eller byxor. Men Salo säger att hon blir irriterad över att barnkläder genast efter babyåldern tydligt kategoriseras i klädaffärerna. Man ser det i färgval och hur kläderna är sydda.

- Varför ska till exempel flickbyxor vara mycket smalare en pojkars i samma storlek, frågar hon. Varför ska inte flickor få leka i lika bekväma och lösa kläder som pojkar?

Barn står och väntar på att leken ska börja.
Barn står och väntar på att leken ska börja. Bild: Gustaf Antell barnkläder,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),lekar,barnkläder

Werkelin säger att det är helt okej ifall någondera av deras pojkar en dag säger att de vill gå i kjol.

- Det handlar ju om att ge alla möjligheter till barnet som hen vill förverkliga om det bara är möjligt, säger han. Om någon tycker att det är konstigt så får de tycka så.

Men Werkelin säger att många antagligen också tycker det är konstigt att deras pojkar har två pappor, men det blir mindre konstigt för varje dag som går.

- Det är tack vare program som Buu-klubben nu gör, som informationen går ut att det finns olikheter och att de här olikheterna är bra, konstaterar Johan Werkelin.

Buu-klubben på Arenan

I Yle Vega diskuterar vi jämställdhetsfrågor och könsroller onsdagen den 30.9.2020 kl 18.03.

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP