Hoppa till huvudinnehåll

Spannmålsskörden klar för i år - stormen Aila hjälpte bönderna torka säden

Enligt naturresursinstitutet Lukes uppskattningar kommer spannmålsskörden att bli medelmåttig i år, cirka 3,3 miljarder kilo. I Finland går det åt cirka 3 miljarder kilo om året vilket betyder att årets skörd täcker den inhemska konsumtionen.

Men totalt sett kommer spannmålsskörden att bli 16 procent mindre i år jämfört med i fjol, vilket jordbrukaren Claus Blomberg i Kimito märkt.

- Skörden kan man ju inte skryta på i år, den blev ganska medioker, kanske lite på den sämre sedan. Och tröskningen blev väldigt stressig. Först bara regnade det i ett, och sen blev det bråttom. Vädret är visserligen fint i dag, men erfarenheterna har lärt mig att man inte kan lita på en torr och varm höst, säger Blomberg.

En stor hög med vete i en lagerhall.
Spannmålet ger den sämsta lönsamheten för gårdarna i dag men behövs för växtföljden. En stor hög med vete i en lagerhall. Bild: Amanda Vikman/Yle vete,spannmål,sädesslag

Även om stormen Aila orsakade en hel del trädfällen och skador, även på Blombergs marker, så gjorde den också stor nytta för bönderna.

- Vindarna hjälpte till att torka säden väldigt bra, det är sällan man får vara med om att det torkar 8 procent på en dag. Det var tacksamt för före det så tog det flera timmar att tömma torken innan det, säger Blomberg.

Mer extremt väder att vänta

Claus Blomberg odlar spannmål, sockerbetor och ärter. Sämst lönsamhet får han ur spannmålsodlingen.

- EU:s interna öppna marknad oroar mig, man kan importera spannmål till Finland som är odlat med medel som inte är tillåtna i Finland. Det finns en orsak till våra förbud och det skapar en osund tävlingsfördel för andra länder, säger han.

Enligt Blomberg är det en orättvis fri marknad som borde stoppas då vissa aktörer utnyttjar den billigare, importerade varan och därigenom håller inhemska priser nere.

Att helt överge spannmål är ändå inte möjligt, rotation mellan grödorna behövs för markstrukturens skull.

- Jämfört med spannmål är sockerbetorna en lönsam gröda, gårdens huvudgröda. Men då jag inte har djur så behöver jag rotera med växterna och även så in klöver och baljväxter som ärta för att få en frisk och bra jord.

Under några års tid har Claus Blomberg också experimenterat med majs. De första åren gick det bra, men i år lyckades det mindre bra.

- Det är glest mellan raderna, vi har ungefär fått så det räcker för eget bruk. Jag testade en ny sort i år som inte alls gillade de kalla vårarna vi har här och det slog slint. Men älgarna verkar gilla det åtminstone, säger han.

Vesisadetta taivaalla putoamassa tummasta pilvestä.
Mer och kraftigare regn är att vänta i framtidens Finland. Vesisadetta taivaalla putoamassa tummasta pilvestä. Bild: Jarkko Riikonen / Yle regn,Molnmängd,himlen,väderlek

I framtiden förutspår Meteorolgiska Institutet att vädret kommer att bli mer extremt med längre torrperioder, kraftigare stormar och de kraftiga regnen antas bli intensivare.

Men det kan också skönjas fördelar, som att växtperioden väntas blir längre och varmare.

- Jag ser inga direkta risker med ett varmare klimat, man skulle ju gärna ha samma årstider som de har längre söderut i Europa. Samtidigt gör vintrarna sitt för att motverka parasiter och andra växtsjukdomar som överlever i mildare klimat, säger Blomberg.

Samtidigt betonar han att markstrukturen och dikningarna blir allt viktigare. Rikligt med mylla och organiskt material hjälper också att hålla fukten i jordarna.

- Längs med kusten har vi ju redan fått vänja oss vid mer extremt väder. Men hur det går med skörden beror på när de olika väderfenomenen slår till. Vi fick till exempel en sådan otrolig hetta just när spannmålen skulle "buska till sig", och det var det som gjorde att det blev en gles gröda. I fjol var det tvärtom och då blev det rekordskördar, säger Blomberg.

Läs också