Hoppa till huvudinnehåll

Pisa-utredning om Finland: För få datorer och assistenter i skolorna

Trine Juutilainen ser på datorn.
Varje elev har inte en egen dator i skolan i Finland, visar Pisa-rapport. Trine Juutilainen ser på datorn. Bild: Tiia Lillkvist/ Yle skolgemenskap,Skola,skolelever,studerande,bärbara datorer,Lärande,unga vuxna,skolor,Trine Juutilainen

En ny Pisa-rapport tar Finland långt ner på listan när det är fråga om digitalisering, eller tillgång till en egen dator i skolan.

OECD:s nya rapport handlar inte om elevernas prestationer, utan om vilken form av utbildning, vilka resurser, som ger goda resultat.

Rapporten "Effective policies, successful schools" är en diger lunta på över 300 sidor.

Svenska Yle bad Finlands Pisa-koordinator Arto K. Ahonen, universitetsforskare vid universitetet i Jyväskylä, kommentera rapporten.

Han lyfter först fram jämförande uppgifter om digitaliseringen av skolan, mätt i antalet datorer. Ahonen betecknar resultaten som överraskande.

- Vi tror ju allmänt att Finland är en föregångare när det gäller digitalisering, även i skolan. OECD-jämförelsen visar ändå att det finns få datorer i skolorna i Finland, betydligt färre än i OECD-länderna i genomsnitt.

I siffror finns det 0,6 datorer per elev i Finland, medan medeltalet inom OECD är 0,8. I Estland och Sverige är siffran 1,1.

- Varje elev har således tillgång till en dator i både Estland och Sverige, men inte i Finland. Antalet bärbara datorer har ändå ökat starkt i Finland, säger han.

Arto Ahonen är Finland nationella PISA-koordinator. Han är verksam vid universitetet i Jyväskylä.
Arto Ahonen är nationell Pisa-koordinator i Finland. Arto Ahonen är Finland nationella PISA-koordinator. Han är verksam vid universitetet i Jyväskylä. Bild: Niko Jekkonen 2019 niko.jekkonen@gmail.com instagram: @nikojekkonen PISA-undersökning,grundskolan,utbildning,resultat,Arto Ahonen
Tillgången till en dator förbättrar inte läskunnigheten i Finland.― Arto Ahonen, nationell Pisa-koordinator

Intressant är också att datorernas antal inte korrelerar med läskunnigheten för Finlands del.

- I Finland försämrar tillgången till datorer läskunnigheten - i Estland och Sverige förbättrar tillgången till en dator läskunnigheten.

Ahonen betecknar resultatet som intressant men han kan inte säga varför det är på det här viset.

- Har vi blivit efter i utvecklingen här, undrar han, eller handlar det om hur vi väljer att (inte) investera i skolan, datorer kostar.

Inget nytt material - men rektorerna svarar nu

Svaren står alltså att finna i Pisa 2018-rapporten, materialet är inte nytt.

- Det är omfattande rapport, som handlar om skolornas resurser och färdigheter gällande undervisningen. Materialet är inte nytt utan man använder materialet ur Pisa 2018 på ett lite annorlunda sätt, förklarar Ahonen.

Materialet består av synpunkter från de rektorer, vars elever deltog i Pisa 2018. Rapporten redogör för hur skolornas praxis, material, undervisningsmetoder och personalresurser korrelerar med elevernas kunnande.

Läskunnighet och modersmål också intressant

- Finland avviker från övriga världen, förutom Norden, vårt skolsystem är helt enkelt annorlunda än de flesta länders i OECD-rapporten, säger Ahonen vidare.

Han säger att konkurrensen om de goda eleverna är stor utomlands, så delvis passar rapportens kriterier inte helt enkelt in på finska skolsystemet.

Fyndet om undervisningen i modersmål i Finland är intressant.― Arto Ahonen, nationell Pisa-koordinator

Det finns också andra intressanta nedslag i rapporten. Ett centralt tema är läskunnighet. Man ville se hur gruppstorleken spelar in, tillgången på lärare och assistenter.

OECD-rapporten blir relevant gällande undervisningen i modersmål och antalet timmar i veckan.

- Finland har näst minst timmar i modersmål i veckan bland 79 OECD-länder. Finlands goda resultat i modersmål uppstår med minsta möjliga timantal, det är ett intressant fynd, säger Arto Ahonen.

Resultatet är ändå inte nytt i sig. Finländska elever presterar bra, förklarar han vidare, trots att antalet undervisningstimmar är lågt i jämförelse med till exempel asiatiska länder.

Var finns skolassistenterna?

En annan fråga i rapporten handlar om den stödande undervisningspersonalen - assistenterna.

Det finns inte heller tillräckligt med assistenter i skolan i Finland, jämfört med andra OECD-länder, visar rapporten.

- Rektorerna uppger att bristen på assistenter utgör ett hinder för att kunna garantera god undervisning.

Läs också