Hoppa till huvudinnehåll

"Ett wackert hus på en wacker plats" - Donnerska huset på Norra kajen i Helsingfors fyller 130 år

Det donnerska huset på Norra kajen 12 i Helsingfors.
De första skisserna till huset på Norra kajen 12 i Helsingfors gjordes av arkitekten Sebastian Gripenberg. Arkitekten Magnus Schjerfbeck slutförde arbetet. Det donnerska huset på Norra kajen 12 i Helsingfors. Bild: YLE/Marit Lindqvist Norra hamnen, Helsingfors,Helsingfors,hus,Magnus Schjerfbeck,Donner (namn),Otto Donner (filolog),Sebastian Gripenberg

I år fyller det s.k. Donnerska huset i Kronohagen i Helsingfors 130 år och jubileet till ära har man gett ut boken Huset vid kajen. Donnerska huset, Helsingfors och Finland. I huset har sex generationer av släkten Donner levt, bland dem senatorn och filologen Otto Donner, aktivisten och filologen Kai Donner och författaren och filmskaparen Jörn Donner.

"Ett wackert hus på en wacker plats blir det fyrawånings stenhus, som prof. O. Donner kommer att uppföra på den tomt wid Norra kajen, n:o 12, der hans enwånings trähus förut stått men som i dessa dagar bliwit nedriwet till grunden, samt förfäldt och transporteradt till Kotka. Ritningen till det nya huset är utförd af arkitekten M. Schjerfbeck, och det är meningen att det nya stora stenhuset skall wara under tak till d. 1 november och färdigt att bebos till d. 1 juni nästf. år."

Denna korta notis ingick i Hufvudstadsbladet tisdagen den 16 juli år 1889.

Huset på Norra kajen 12 i Kronohagen i Helsingfors stod inflyttningsklart sommaren 1890.

Foto av huset på Norra kajen 12 i Helsingfors taget år 1891.
Huset vid Norra kajen 12 fotograferat år 1891 av Nils Wasastjerna. Foto av huset på Norra kajen 12 i Helsingfors taget år 1891. Bild: Helsingfors stadsmuseum Helsingfors,Kronohagen,Norra hamnen,Nils Wasastjerna,1891

De första invånarna i huset var senatorn och professorn Otto Donner (1835-1909), hans andra hustru Minette Donner (född Munck, 1848-1922), deras gemensamma barn samt barn från Ottos första äktenskap.

Till en början hade Otto och Minette Donners stora familj endast en lägenhet till förfogande, de övriga lägenheterna i det ståtliga nyrenässanshuset hyrdes ut.

Bok för att fira husets 130-årsjubileum

För att fira att det Donnerska huset fyller 130 år i år sjösatte Jörn Donner ett bokprojekt för att dokumentera husets tillkomsthistoria och för att belysa husets betydelse för Helsingfors och Finlands historia.

Pärmen till boken "Huset vid kajen"
Pärmen till boken "Huset vid kajen" Bild: Donner Productions hus,Helsingfors,Jörn Donner,Rafael Donner,kasper kepsu

För merparten av texterna i boken Huset vid kajen står historikern Kasper Kepsu, men här ingår också personliga minnen och kommentarer av Jörn Donner, Kristian Donner, Rafael Donner och Pauline von Bonsdorff.

Jörn Donner, som tillhörde den tredje generationen i familjen Donner på Norra kajen, avled i januari 2020 och han hann inte se boken i dess slutgiltiga utformning.

Lyssna på en intervju med Kasper Kepsu (artikeln fortsätter efter ljudspåret):

Livligt friluftsliv i Norra hamnen

I slutet av 1800-talet var stadsdelen Kronohagen i Helsingfors ett område i stark förändring.

Äldre och mer anspråkslösa byggnader revs för att ersättas med flervåningshus i sten.

I dag susar bilarna förbi på den fyrfiliga gatan på Norra kajen och i hamnen ligger segelbåtarna förtöjda som löjor på långrev.

Vid sekelskiftet 1800-1900 var det också populärt med segling i Norra hamnen, sommartid ordnade man simskolor och simuppvisningar i hamnen.

– På vintern var det populärt att åka skridsko på isen i hamnen, man spelade också bandy och ordnade skidlöpningstävlingar här. Norra hamnen var ett ställe där man träffades för att umgås och för att skvallra, berättar Kasper Kepsu.

Skridskoåkare fotograferade i Norra hamnen i Helsingfors på 1890-talet.
Skridskoåkare på isen i Norra hamnen på 1890-talet. Skridskoåkare fotograferade i Norra hamnen i Helsingfors på 1890-talet. Bild: Museiverket/K.E. Ståhlberg skridskoåkning,Norra hamnen, Helsingfors,Kronohagen,1890-talet,Karl Emil Ståhlberg

Ett hus med historia

På samma sätt som varje människa bär på en historia bär varje hus på en historia, så också det Donnerska huset.

Huset ligger på gångavstånd till såväl maktens centrum som vetenskapens och bildningens centrum.

Inom en radie på 1 kilometer finns såväl Universitetet och Domkyrkan som det som i dag är Presidentens slott, men som i slutet av 1800-talet var Kejsarens palats.

Otto Donner var filolog och professor vid Helsingfors universitet. Till en början forskade Otto Donner i sanskrit och komparativ lingvistik innan han i allt högre grad kom att ägna sig åt finsk-ugriska språk.

Otto Donners intresse för den finländska forntiden hängde ihop med hans engagemang inom den fennomanska rörelsen.

Kasper Kepsu på bakgården till Norra kajen 12 i Helsingfors.
Kasper Kepsu står för merparten av texterna i boken "Huset vid kajen". Kasper Kepsu på bakgården till Norra kajen 12 i Helsingfors. Bild: YLE/Marit Lindqvist historiker (forskare),Helsingfors,kasper kepsu

Kasper Kepsu konstaterar att den Donnerska lägenheten på Norra kajen 12 under 1900-talets första två-tre decennier var en viktig mötesplats för politiskt aktiva såväl under den första förryskningsperioden (1899-1905) som under Otto Donners tid som senator och också under sonen Kai Donners år som aktivist.

Otto Donner hörde till de liberala fennomanerna, och han försökte medla mellan olika viljor i en alltmer polariserad politisk samhällsdebatt.

I december 1905 valdes Otto Donner in i senaten där han utnämndes till "chef för ecklesiastikärenden", vilket i dag snarast motsvaras av posten som undervisningsminister.

Intresset för de finsk-ugriska språken och för politiken gick i arv till Otto Donners son Kai Donner, som i politiskt hänseende var betydligt mer radikal än sin far.

Under 1910-talet var Kai Donner en av de centrala gestalterna inom Jägarrörelsen och Aktiva kommittén, och han engagerade sig också tidigt i den högerradikala Lapporörelsen.

Kai Donner
Kai Donner gjorde forskningsresor till Sibirien i början av 1910-talet. Kai Donner Bild: Museovirasto/Yle

Vid sidan av det politiska engagemanget vill Kasper Kepsu också framhäva husets betydelse för den vetenskapliga forskningen:

– Otto och Kai Donner genomförde i huvudsak sin vetenskapliga forskning på Norra kajen, och hemmet blev också en mötesplats för forskare och vetenskapsmän.

Kai Donners två äldre söner Kai Otto och Joakim fortsatte på den vetenskapliga banan, den förra som zoolog och den senare som geolog.

Kais yngsta son Jörn blev för sin del journalist, författare, filmskapare och politiker på vänsterkanten.

– I och med att Jörn Donner hade sitt kontor på Norra kajen kom huset också att få en roll som kulturell mötesplats - vid sidan av det politiska och det vetenskapliga, konstaterar Kasper Kepsu.

Jörn Donner i sitt kontor
Jörn Donner på Norra kajen år 2015. Jörn Donner i sitt kontor Bild: Bengt Östling/YLE lilla mammuten

Renar och samer på bakgården

Under årens lopp har folk kommit och gått i de olika lägenheterna på Norra kajen 12.

Här har bott såväl arkitekter och militärer som statsråd och lärarinnor, för att inte tala om alla tjänarinnor och barnpigor som varit anställda hos de olika familjerna.

En del färgstarka invånare har satt sina spår i husets historia, bland dem Aleko Lilius som kom att bli känd som affärsman, äventyrare, journalist och författare.

I början av 1900-talet bodde stabskapten Axel Ferdinand Lilius med familj på bottenvåningen i lägenhet A1.

Sonen Aleko Lilius var en företagsam och påhittig ung man som i början av 1910-talet engagerats av Hagenbecks djurpark i Hamburg för att förse parken med levande renar.

Aleko Lilius i samedräkt foto taget 1909.
Aleko Lilius iklädd samedräkt, 1910-talet. Aleko Lilius i samedräkt foto taget 1909. Bild: Privat fotografi Aleko Lilius,samer,Lappland,1909

Hagenbecks djurpark arrangerade också populära människoutställningar till vilka man efterlyste hela samefamiljer.

Under ett antal månader förmedlade Aleko Lilius såväl renar som samer till djurparken i Tyskland.

Det hände att ekipagen stannade till på Norra kajen i väntan på vidare transport.

Husets ägarinna Minette Munck "var en smula förvånad och ibland förtretad när hon fann ett dussin renar tjudrade på gården" konstaterar Aleko Lilius i sina memoarer.

Läs också