Hoppa till huvudinnehåll

#Metoo har nått Danmark – tre år senare

#metoo-demonstration.
Debatten om sexuella trakasserier får nu stor uppmärksamhet i Danmark. Bilden är en arkivbild från 2017. #metoo-demonstration. Bild: All Over Press #metoo

Metoo-debatten har tagit fart på allvar i Danmark tre år senare än i grannländerna. Den här gången blir ämnet inte styvmoderligt behandlat av medierna och politikerna.

Då #metoo blev ett fenomen som fyllde medierna och nyheterna i grannländerna hösten 2017 och våren 2018 blev genomslaget lamt i Danmark.

Nu diskuteras frågan om sexism och maktstrukturer i alla fall på allvar efter att en känd kvinna stod fram med sina vittnesmål.

Det var tv-programledaren Sofie Linde som berättade om sina upplevelser om sexuella trakasserier i mediebranschen och orättvis lönesättning.

Lindes uppmärksammade utspel i direktsändning för en månad sedan blev en katalysator som fick fler och fler kvinnor i olika branscher att komma med upprop, bland annat deltog över 1 600 kvinnor i mediebranschen och över 500 kvinnliga läkare.

Tiotals vittnesmål från dansk politik

I fredags väckte det stor uppmärksamhet då dagstidningen Politiken publicerade ett åttiotal anonyma vittnesmål av kvinnliga politiker.

Vittnesmålen är i många fall mycket konkreta. De inleds alla på samma sätt:

"En av oss fick på valnatten erbjudande om att bli knullad på ett ministerum."

"En av oss fick på ett vanligt veckomöte en fråga om hon inte ville komma hem till en av de andra under veckoslutet och strippa, eftersom de skulle ha herrafton."

"En av oss blev utsatt för ett övergrepp och klagade hos vice ordföranden i partiets ungdomsförening. Det hände ingenting, eftersom de inte ville ödelägga hans framtid."

"En av oss har högljutt fått höra av politiska kolleger att ensamstående mammor inte har något att göra i politiken och att de borde koncentrera sig på sina barn."

"En av oss blev som ung i partiet uppmanad av en lokal ordförande att komma hem till honom och 'städa' med rött läppstift på."

"En av oss fick höra av en partikollega att det var viktigt att hennes bröst skulle ses tydligt på valplakaten."

Politiker reagerar häftigt – men inte alla

Samtidigt med de anonyma vittnesmålen publicerade Politiken ett upprop om stopp för sexismen i dansk politik. Uppropet hade skrivits under av över 300 kvinnor från åtta olika partier.

– Det är kulturen som måste ändras. Vi står nu fram som en grupp, eftersom det inte är den enskilda kvinnans ansvar att stå emot en sexistisk kultur, det är en gemensam uppgift, skriver de.

Efter vittnesmålen och uppropet har flera partiledare uttalat avsky och meddelat att de ska se över kulturen i sina partier.

– Det är en skakande läsning. Både som ordförande och som far till en ung kvinna på 16 år tar jag starkt avstånd från det uppträdande som beskrivs i uppropet, säger oppositionsledaren Jakob Ellemann-Jensen från det konservativt liberala partiet Venstre på Facebook.

Dansk folkpartis tidigare partiledare Pia Kjaersgaard.
Veteranpolitikern Pia Kjærsgaard säger att kvinnor måste kunna säga ifrån. Dansk folkpartis tidigare partiledare Pia Kjaersgaard. Bild: EPA-EFE/Liselotte Sabroe Dansk Folkeparti,Pia Kjærsgaard

Den kvinnliga veteranpolitikern Pia Kjærsgaard, tidigare partiledare för det högerpopulistiska Dansk Folkeparti, avvisar dock vittnesmålen och anser att kvinnor bör kunna säga ifrån.

– Christiansborg [Folketingets och statsministerns arbetsplats] är en fantastisk arbetsplats där alla tar hand om alla, där det är ordning och reda, och jag accepterar inte att jag plötsligt får höra att det råder en rutten kultur här, säger hon till Jyllands-Posten.

Enligt Kjærsgaard bör kvinnor lära sig att säga ifrån om de vill vara politiker.

– En del av det politiska livet handlar också om att vara självständig, säga ifrån och vara sig själv, inte bara i det vi nu diskuterar, säger hon.

Ingen av de 322 kvinnorna i uppropet mot sexism kommer från Dansk folkeparti.

#Metoo städades undan förra gången

Metoo-rörelsen togs inte alls på samma allvar i medierna i Danmark som i Sverige, enligt en forskningsrapport vid Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning vid Göteborgs universitet i fjol.

I Sverige behandlades #metoo som en folkrörelse och en kamp mot maktstrukturer, medan den i Danmark stämplades som en häxjakt och illegal folkdomstol, enligt forskarna.

Danska tidningar behandlade dessutom sällan #metoo på nyhetsplats, utan publicerade texter kring ämnet på opinionssidorna och i kulturavdelningen.

– Eftersom #metoo behandlades som ett debattämne ledde det till att praktiskt taget ingen dansk politiker kommenterade saken, skriver forskarna i sin rapport.

De påpekar att jämställdheten i stort sett försvann från den danska debatten och politiska retoriken på 1990-talet och att frågan därför inte uppfattats som ett politiskt problem, i motsats till Sverige.

Det bidrar till att Danmark och Sverige haft mycket olika förutsättningar för en offentlig debatt om sexuella övergrepp, makt och ojämlikhet, enligt forskarna.

Den nu aktuella metoo-debatten i Danmark verkar i alla fall tas på större allvar än åren 2017–2018, säger medie- och kulturforskaren Rikke Andreassen i en intervju för danska TV2.

– Förra gången var det mycket på individplan, säger hon.

I dag handlar debatten mer om kulturer och strukturer. Det är inte så stor rädsla för häxjakter, och man frågar sig inte lika mycket som tidigare om sexismen faktiskt existerar, säger Andreassen.