Hoppa till huvudinnehåll

Armenien och Azerbajdzjan vill inte ha vapenvila just nu – Turkiet: Ingen fred innan Armenien ger upp

En soldat står bakom en kanon omgiven av tomhylsor och krutrök.
Artilleribeskjutningen vid fronten mellan de armeniska och azerbajdzjanska styrkorna är häftig. En soldat står bakom en kanon omgiven av tomhylsor och krutrök. Bild: EPA-EFE/ARMENIAN DEFENCE MINISTRY Nagorno-Karabach,Armenien,Azerbajdzjan,artilleri,kanon

Både Armenien och Azerbajdzjan ignorerade på torsdagen internationella uppmaningar till vapenvila. Striderna om regionen Nagorno-Karabach fortsatte för femte dagen i följd och verkade eskalera.

Frankrikes, Rysslands och USA:s presidenter kom med en gemensam vädjan om omedelbar vapenvila.

De här länderna leder gemensamt den så kallade Minskgruppen inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE.

Minskgruppen har försökt mäkla fred mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan 1992 utan större resultat.

 Karta över Nagorno-Karabakh och konfliktområdet mellan Armenien och Azerbajdzjan.
Det armeniska styret i Nagorno-Karabach och de omgivande armeniskt kontrollerade områdena har utropat sig till republiken Artsach, som inget land har erkänt. Vid Armeniens södra gräns ligger den azerbajdzjanska exklaven Nachitjevan. Karta över Nagorno-Karabakh och konfliktområdet mellan Armenien och Azerbajdzjan. Bild: Henri Salonen Armenien,Azerbajdzjan

Samtidigt deklarerade dock Azerbajdzjans främsta allierade Turkiet att det inte blir någon fred innan armenierna lämnat Nagorno-Karabach, som bebos och kontrolleras av armenier men formellt är en del av Azerbajdzjan.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan fördömde Frankrike, Ryssland och USA för att blanda sig i. Han kallade det oacceptabelt.

Turkiet har nära band till Azerbajdzjan och landets turkbesläktade befolkning och rapporteras ha organiserat legosoldater från Syrien till konfliktområdet för att strida på Azerbajdzjans sida.

En demonstrant håller upp ett plakat med texten "Stop Erdogan now".
En armenisk demonstrant stod utanför Azerbajdzjans generalkonsulat i Los Angeles på onsdagen och krävde att den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğans stöd till Azerbajdzjan stoppas. En demonstrant håller upp ett plakat med texten "Stop Erdogan now". Bild: Valerie Macon/AFP/Lehtikuva Nagorno-Karabach,armenier,demonstrationer,Turkiet,Recep Tayyip Erdogan,Azerbajdzjan,Los Angeles

Armenien har i sin tur nära relationer till Ryssland och Ryssland har två militärbaser i Armenien.

Ryssland erbjuder Armenien säkerhetsgarantier, men de omfattar inte Nagorno-Karabach, som enligt internationell rätt tillhör Azerbajdzjan.

Den armeniska ledningen har varit ovillig att be Ryssland om militärt stöd i kriget mot Azerbajdzjan i rädsla för att stödet ska vara behäftat med villkor som kan vara obekväma för Armenien.

Israel viktig allierad för det muslimska Azerbajdzjan

Geopolitiken i området följer inte de vanliga modellerna. Det kristna Armenien har goda relationer till det ärkemuslimska Iran, medan det muslimska Azerbajdzjan har goda relationer till det judiska Israel.

Israel är det tredje viktigaste landet för Azerbajdzjans export och köper bland annat 40-50 procent av sin olja av Azerbajdzjan.

Israel förser i sin tur Azerbajdzjan med moderna vapen och var en viktig vapenleverantör för Azerbajdzjan redan under kriget mot Armenien i början av 1990-talet.

Israel och Azerbajdzjan handlar olja och vapen

Samarbetet mellan det muslimska Azerbajdzjan och Israel började redan då Sovjetunionen kollapsade 1991. Israel var andra land efter Turkiet att erkänna det självständiga Azerbajdzjan.

Motivet till det här var strategiskt – Azerbajdzjan har en gemensam gräns med Israels ärkefiende Iran. Dessutom är Azerbajdzjan en stor oljeexportör.

Tiotals oljeborrningstorn på ett oljefält utanför Azerbajdzjans huvudstad Baku.
Oljefält nära Azerbajdzjans huvudstad Baku, där det kejserliga Ryssland startade industriell oljeutvinning i början av 1800-talet. Baku blev en av världens första oljeregioner. Tiotals oljeborrningstorn på ett oljefält utanför Azerbajdzjans huvudstad Baku. Bild: Zoonar GmbH/Alamy/All Over Press Azerbajdzjan,olja,Baku

Tidskriften Foreign Policy rapporterade 2012 att Israel i all tysthet fått tillgång till azerbajdzjanska flygbaser att användas vid en eventuell attack mot Iran, som gränsar till Azerbajdzjan.

Azerbajdzjanska judar får leva i fred

Azerbajdzjan har också i motsats till Armenien en livskraftig judisk befolkning, som inte rapporteras ha utsatts för antisemitism i någon högre grad. Deras antal räknas i tiotusental, men exakta uppgifter finns inte.

President Ilham Alijev brukar regelbundet gratulera landets judar vid judiska högtider.

Det finns åtminstone sju synagogor i landet i aktivt bruk, varav två har byggts i huvudstaden Baku på 2000-talet.

En judisk pojke ber inne i en synagoga i Quba i Azerbajdzjan.
Staden Quba i östra Azerbajdzjan har ett distrikt som nästan helt är befolkat av judar. Den största synagogan byggdes 1888. En judisk pojke ber inne i en synagoga i Quba i Azerbajdzjan. Bild: Oleksandr Rupeta/Alamy/All Over Press Azerbajdzjan,judar,judendom,synagogor,Quba,Quba Rayonu

Armenien lierat med Iran

Det israeliska stödet för Azerbajdzjan i kriget mot Armenien på 1990-talet ledde till att det kristna Armenien i stället vände sig till det shiamuslimska Iran. Relationerna till Israel har därefter varit ljumma.

Samtidigt ökade de antisemitiska yttringarna i Armenien och största delen av landets judar emigrerade.

I en undersökning som det amerikanska forskningsinstitutet Pew Research Center lät göra för några år sedan framstod Armenien som det mest intoleranta landet gentemot judar bland de undersökta länderna i Central- och Östeuropa.

Ungefär en tredjedel av invånarna i Armenien sa i undersökningen att de inte vill ha judar som medborgare i sitt land.

Källor: Reuters, Agence France-Presse, Tass, Société Générale, Pew Research Center, Foreign Policy, Haaretz, BBC, New York Times, Wikipedia, Encyclopædia Britannica, Nationalencyklopedin.

2.10.2020 klockan 10.46: Artikeln kompletterad med karta.

Läs också