Hoppa till huvudinnehåll

"En radikal förändring" - Skogsindustrin lämnar överraskande kollektivavtalen, låter bolagen sluta lokala avtal

I förgrunden syns stockar, i bakgrunden en grön skogsmaskin som fäller ett träd.
Det finns över 150 fabriker och 140 000 arbetstagare i Finland inom skogsindustrin. I förgrunden syns stockar, i bakgrunden en grön skogsmaskin som fäller ett träd. Bild: Mikko Savolainen / Yle avverkning,avverkningsmaskiner,Skördare,skogsindustri

Skogsindustrin kommer inte förhandla om ett övergripande kollektivavtal då det nuvarande kollektivavtalet blir gammalt. Istället är tanken att alla bolag förhandlar fram egna avtal.

Beslutet saknar like i modern arbetsmarknadshistoria och kan komma att förändra den finska arbetsmarknaden för all framtid.

- Vi vill vara med och skapa ett nytt synsätt på avtal, så att Finland och den finska skogsindustrin når framgångar också i framtiden. Det är lättare att tillfredställa olika aktörers behov inom branschen om alla kan sluta sina egna avtal, skriver Skogsindustrins styrelseordförande Ilkka Härmälä i ett pressmeddelande.

Företagen får sluta egna lokala avtal

De nuvarande kollektivavtalen är i kraft i 15-27 månader. Efter det kan företagen tillämpa egna, lokala arbetsavtal.

Avtalen kan innehålla bestämmelser om allt från lönesummor till arbetsskift, så länge de inte strider mot övriga lagar. Arbetstagarna har fortfarande rätt att höra till fackförbund.

Skogsindustrin har länge kritiserat kollektivavtal för att vara dyra och svåra att ändra på. I början av året pågick en lång strejk inom branschen.

Det finns över 150 fabriker och 140 000 arbetstagare i Finland inom skogsindustrin. Av den finska exporten står skogsindustrin för en femtedel, vilket årligen innebär en export på över 13 miljarder euro.

Stort och modigt beslut

Nyheten togs emot med glädje av Mikael Pentikäinen, verkställande direktör vid Företagarna i Finland.

- Det är rätt väg att gå. Jag hoppas att Skogsindustrin får sällskap av andra branscher, skriver Pentikäinen i ett pressmeddelande.

Pentikäinen beskriver beslutet som ett stort och modigt steg bort från fackförbundens dominans. Pentikäinen ser beslutet som en följd av att det inte går att påverka arbetsmarknaden via det nuvarande systemet.

- Det är en radikal förändring som påverkar hela branschen, oberoende om företagen hör till arbetsgivarfacket eller inte.

- Beslutet medför tryggare arbetsplatser eftersom allt blir flexiblare. Samtidigt blir det svårare att strejka, vilket garanterar arbetsro, förklarar Pentikäinen.

Dåliga nyheter för FFC

Finlands fackförbunds centralorganisation FFC:s ordförande Jarkko Eloranta var inte helt överraskad av beskedet, som han beskriver som dåliga nyheter.

- Jag tror att avtalssystemet och kollektivavtal utgör det bästa skyddet för löntagarna.

Jarkko Eloranta då FFC:s styrelse möts 3.6.2016.
Jarkko Eloranta är ordförande för FFC. Jarkko Eloranta då FFC:s styrelse möts 3.6.2016. Bild: All Over Press/Petteri Paalasmaa Jarkko Eloranta,fackcentralen ffc:s ordförande

Eloranta tror att beskedet i det långa loppet innebär olika löner och villkor på olika håll i landet.

Handlar det om en spelöppning? Sprider den sig till andra arbetsgivarförbund?

- Får ser hur det går. Indikationer om liknande har funnits också på annat håll. När en organisation har gjort så här så är det lättare för andra att göra lika.

Enligt Eloranta är det viktigt att dryfta hur mycket det kan förhandlas om på lokal nivå, då man inte har något kollektivavtal som stöd.

Pappersfacket: Vi fortsätter som förut

Pappersfacket ordförande Petri Vanhala säger till Yle att beslutet kom som en överraskning.

- Vi har som förbund sedan mitten av 2000-talet funderat på att kan det här någon gång hända, att koncernvisa avtal kommer upp, men i vilket fall som helst är det en överraskning. För vår del är det ändå så att pappers förhandlar om sina medlemmars förmåner, arbetsvillkor och löner också i fortsättningen. Där förändras inget.

Arbetsgivaren kan förstås själv besluta hur de organiserar sig, konstaterar Vanhala.

Tjänstemannacentralen STTK:s ordförande Antti Palola beklagar sig över beslutet.

- Arbetsgivarparten vill ha ännu striktare arbetsavtal vilket försvagar arbetstagarnas kollektiva skydd. Det här kommer leda till ännu större osäkerhet på arbetsmarknaden, skriver Palola.

Ifrågasätter också andra överenskommelser

Industrifackets ordförande Riku Aalto överraskades av beskedet, trots att tongångarna nog varit bekanta för honom sedan förr.

Aalto har noterat att kommentarerna från arbetsmarknadsdirektörer från arbetsgivarsidan mestadels varit glada, varav han konkluderar att tänkesättet sprider sig.

Enligt Aalto betyder nyheten att alla system som gemensamt byggts upp, som har att göra med arbetslöshets- och pensionsskydd, också ifrågasätts.

- Osäkerheten ökar i det redan nu svåra ekonomiska läget.

Aalto vill inte förutspå vilka reaktioner beskedet leder till. Styrelsen möts på fredag morgon för att diskutera läget.

- Vi ser över våra medlemmars arbetsvillkor också i fortsättningen och det är inte något som arbetsgivarförbundens besked ändrar på.

Läs också