Hoppa till huvudinnehåll

HS: Patientdatasystemet Apotti skapar enorma och olagliga vårdköer inom HUS

Bild på Mejlans tornsjukhus på sommaren.
Mejlans tornsjukhus är ett av HUS flaggskepp. Bild på Mejlans tornsjukhus på sommaren. Bild: Silja Viitala / Yle juli,2020,Helsingfors,Mejlans tornsjukhus,Meilahti hospital area,Mejlans sjukhus,sjukhus,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,Wuhan-coronavirus,coronavirus,COVID-19,hälsa,social- och hälsovårdstjänster,virussjukdomar,smittsamma sjukdomar,karantän,Förkylning,influensa,intensivvård,intensivvårdsavdelningar,sjukvård

Enligt lagen ska man inte behöva vänta mer än maximalt ett halvår på specialsjukvård. Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS är situationen nu ändå en annan, och boven är inte bara coronaepidemin utan också det nya patient- och klientdatasystemet Apotti. Det skriver Helsingin Sanomat (på finska).

Över fem gånger så många har köat till den specialiserade sjukvården vid HUS i över sex månader i år jämfört med förra året.

I slutet av juli 2019 fanns 824 patienter inom HUS som hade köat längre än den lagstadgade tiden. Då juli i år kom till sitt slut var den siffran över 4 500. Flest köade till kirurgin.

Även de som väntat mer än tre månader var fler, ungefär 5 400 i år jämfört med 4 625 förra året.

Vårdgarantin som bestämts av hälso- och sjukvårdslagen säger att man ska få vård senast tre månader efter att vårdbehovet bedömts, och väntetiden får överskridas med ytterligare tre månader inom specialsjukvården och mun- och tandvården.

Coronaepidemin kan inte ensamt förklara den explosiva ökningen, enligt Helsingin Sanomat. Enligt tidningens uppgifter har patientdatasystemet Apotti förorsakat förseningar och en del patienter har funnits i vårdkön trots att behovet försvunnit medan andra som borde ha stått i kö inte gjort det.

Apotti har också tidigare varit i blåsväder.

Prislappen är massiv och Sibbos kommundirektör konstaterade i våras att det kostar samma för en kommun som lönen för tiotals sjukskötare. Att systemet är långsamt är heller ingen nyhet, och det har också fått kommunerna att tveka.

Karta som visar kommunerna i Nyland. Ingå och Sjundea går med med i Apotti.
Kommuner i Nyland som valt att använda patientdatasystemet Apotti syns med orange på kartan. De blåa har alla beslutat att inte gå med eller velar fortfarande kring beslutet. Systemet används ändå på HUS sjukhus även om de finns på de blåa områdena. Karta som visar kommunerna i Nyland. Ingå och Sjundea går med med i Apotti. Bild: Henri Salonen Apotti-projektet,Nyland

Ur finlandssvensk synvinkel är det ändå språkfrågan som varit den hetaste potatisen. Redan för två år sedan stod det klart att Apotti endast fanns att få på finska, något som företaget hävdade är för att förbättra patientsäkerheten.

Men det har också visat sig att man inte kan skriva in fritext på svenska – vilket inte är en teknisk grej då socialvården inom Helsingfors kan göra det men hälsovården inte kan. Det verkar också som att patientsäkerhet inte är orsaken bakom det enspråkiga Apotti, utan att tvåspråkigheten "glömts bort" under upphandlingen.

Att senare tillägga svenskan ansågs i sin tur vara för dyrt för ett redan dyrt system.

Coronan förlängde Apottis problem

Till HS medger chefen för Helsingfors universitetssjukhus HUCS sjukvårdsområde Atte Meretoja att Apotti har haft en inverkan på köerna. Enligt honom skulle köerna ändå inte svällt som de gjort utan coronaviruset.

Köerna i februari skapades av att Apotti togs i bruk.

- Köerna skulle ha försvunnit om inte coronan skulle ha kommit, säger Meretoja.

- Det finns många saker som borde göras annorlunda. Systemet utvecklas hela tiden för att bli bättre.

Meretoja medger också att Apotti är ett mer komplicerat system än det tidigare Uranus-systemet och att dataöverföringen från Uranus till Apotti är krånglig.

Läs också