Hoppa till huvudinnehåll

Noel vägde lika mycket som två läskburkar då han föddes - små prematurer klarar sig bra i Finland

Miranda Hajdini visar en bild på sin telefon
Noel Hajdini på en bild i mamma Mirandas telefon. Miranda Hajdini visar en bild på sin telefon Bild: Marko Ekström / Yle Åbo,Åbo universitetscentralsjukhus,Kuvös,Prematur,Noel Hajdini

Då Åbobon Noel Hajdini föddes sommaren 2020 vägde han bara 714 gram, lite mer än två läskburkar.

- Fastän han var väldigt liten, var han otroligt temperamentsfull. Till och med så att läkarna på ÅUCS blev förvånade. Men så fort han fick känguruvård, och låg hud mot hud både med Miranda och med mig, lugnade han ner sig, säger pappa Besnik Hajdini.

Paret Hajdini väntade sitt tredje barn, då de i graviditetsvecka 22+3 fick veta att Mirandas moderkaka inte fungerade som den skulle.

bild på Miranda Hajdini och Besnik Hajdini
Besnik och Miranda Hajdini tillbringar mycket tid vid Åbo universitetscentralsjukhus. bild på Miranda Hajdini och Besnik Hajdini Bild: Linus Hoffman / Yle Åbo,Åbo universitetscentralsjukhus,Kuvös,Prematur,Besnik Hajdini

Efter det var hon under specialobservation. Så då Noel föddes i vecka 28+1, tre månader innan beräknad tid, hade de hunnit förbereda sig en del.

- Fast helt kunde man ju inte förbereda sig för hur det skulle bli. Det har varit en stor utmaning, men vi kommer nog att klara det, säger Miranda Hajdini.

"Ett jättesött paket"

- Det var en helt otrolig känsla att få hålla Noel första gången. Visst var han liten, men ett jättesött paket, säger Besnik.

Då Noel föddes var det för familjen en stor, glad händelse - som det brukar vara då bebisar föds.

- Samtidigt fanns ändå en massa frågor i luften; Hur kommer han att klara sig? Hur kommer vi att klara oss?, säger Besnik.

bild på Miranda Hajdini och Besnik Hajdini
Miranda och Besnik Hajdini har redan i två månader dagligen besökt Noel på ÅUCS. bild på Miranda Hajdini och Besnik Hajdini Bild: Marko Ekström / Yle Åbo,Åbo universitetscentralsjukhus,Kuvös,Prematur,Besnik Hajdini

"Det behövs rutin att sköta små prematurer"

I Finland föds cirka fem procent av alla nyfödda som prematurer, vilket är bland de lägsta siffrorna i världen.

Hos oss ser man dessutom till att små prematurer, som är födda innan den 32 graviditetsveckan eller som väger under 1 500 gram, får vård på toppnivå.

I Finland föds över 90 procent av de små prematurerna på något av våra universitetssjukhus. Det ger bebisarna det bästa utgångsläget, för där finns expertvård dygnet runt.

Barnläkare Kjell Helenius vid intensivvårdsavdelningen för nyfödda på Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) säger att det behövs rutin att sköta små prematurer, för de har många speciella egenskaper som större barn inte har.

porträtt bild på Kjell Helenius
Kjell Helenius sköter prematurer och har nu skrivit sin doktorsavhandling om vården av små prematurer. porträtt bild på Kjell Helenius Bild: Marko Ekström / Yle Åbo,Åbo universitetscentralsjukhus,Kuvös,Prematur,Kjell Helenius,Kjell Helenius

- Förlossningsläkare, barnmorskor, sjukskötare, barnläkare, alla måste ha god erfarenhet vad gäller vården av prematurer. Om man inte rutinmässigt tar hand om sådana barn, så har man kanske inte den här rutinen och vården är inte av samma kvalitet, säger Helenius.

Små prematurer föds i Finland på universitetssjukhus

I sin doktorsavhandling visar Helenius att små prematurer löper en ökad risk för allvarliga hjärnskador, om de i ett tidigt skede flyttas från ett sjukhus till ett annat.

I avhandlingen jämför han hur prematurer föds och sköts om i elva länder. Finland har lyckats centralisera förlossningarna av små prematurer till universitetssjukhusen, vilket gör att prematurvården i Finland är på toppnivå i världen.

Ett för tidigt fött tvillingpar ligger i samma lilla säng på ÅUCS neonatala avdelning.
Små prematurer mår bäst av att inte flyttas. Ett för tidigt fött tvillingpar ligger i samma lilla säng på ÅUCS neonatala avdelning. Bild: Yle/Niko Kotiranta prematurer,Neonatalvård,neonatology,Åbo universitetscentralsjukhus,nyfödda,tvillingar,åucs bb

Små prematurer möter oberoende många utmaningar i livet, och det finns inget lätt svar på frågan om ännu fler små prematurer kunde räddas.

- et är så individuellt att det är svårt att säga hur många fler vi borde kunna rädda. Så klart skulle vi gärna rädda allihop, men förutom att rädda liv är det också fråga om att säkerställa en god livskvalitet, säger Helenius.

"Snart kunde vi med bli doktorer"

Miranda och Besnik Hajdini har bara gott att säga om vården på ÅUCS. De har fått vara tillsammans med Noel så mycket de bara hunnit, det vill säga varje dag.

bild på Miranda Hajdini och Besnik Hajdini
Paret Hajdinis tid går till Noel, men också till de två äldre barnen. bild på Miranda Hajdini och Besnik Hajdini Bild: Marko Ekström / Yle Åbo,Åbo universitetscentralsjukhus,Kuvös,Prematur,Besnik Hajdini

De känner också att de hela tiden fått veta hur det står till med Noel.

- Läkarna pratar ett sådant språk att vi vanliga Åbobor faktiskt förstår vad det handlar om. Vi har till och med sagt till varandra, att om det här fortsätter länge ännu, så vet vi så mycket att vi med snart kunde bli doktorer, säger Miranda och Besnik Hajdini med ett skratt.

Ändå vet de att de inte kan skratta ut helt och hållet ännu.

Snart når Noel sin planerade födelsedag

Noel borde ha fötts i slutet av oktober. Först om tre veckor kommer Noel att nå sin ursprungligt planerade födelsedag, och det är ännu för tidigt att säga när han får komma hem.

- Det här är inget sprintlopp, utan vi har förberett oss på att det är ett maratonlopp, säger Besnik Hajdini.

- Det kräver massor av tålamod, säger Miranda Hajdini.

Bägge syskonen har hunnit träffa Noel, men på grund av infektionsrisken och coronaepidemin har ingen annan fått besöka prematuravdelningen.

- Flera bekanta har inte direkt kritiserat, men nog ringt och undrat när de egentligen får se Noel. Men vi har skickat foton och videoklipp till alla, säger Besnik.

Miranda Hajdini visar en bild på sin telefon
Hittills har släktingar och vänner bara fått se Noel på bild. Miranda Hajdini visar en bild på sin telefon Bild: Marko Ekström / Yle Åbo,Åbo universitetscentralsjukhus,Kuvös,Prematur,Noel Hajdini

Hur går det till klockan 2 på natten på ett litet sjukhus?

Den finländska vården av små prematurer fungerar alltså bra, också i en internationell jämförelse.

- Vi har väldigt välfungerande logistik, låg tröskel för att konsultera kollegor på universitetssjukhus och låg tröskel också för att skicka iväg mammor som har hotande prematurförlossning på gång, säger barnläkare Kjell Helenius.

Samtidigt säger han att det skulle vara intressant att forska i hur det på riktigt sker i praktiken, exempelvis klockan 2 på natten på ett litet sjukhus.

Hur avgör man att det är rätt tid att skicka en mamma till universitetssjukhuset? Vad har man för kriterier för att vänta till morgonen?

Skylt för förlossningsavdelningen i Borgå Sjukhus
Ett litet förlossningssjukhus kan innebära en risk för små prematurer. Skylt för förlossningsavdelningen i Borgå Sjukhus Bild: Yle/Stefan Paavola förlossning,bb på borgå sjukhus

- Jag skulle vilja undersöka de här svåra besluten som måste fattas på mycket kort tid och under hård press, med stora risker både för barn och mamma om man fattar fel beslut, säger Helenius.

Kjell Helenius doktorsavhandling granskas på lördag, den 3 oktober 2020, vid Åbo universitet.

Läs också