Hoppa till huvudinnehåll

Polisen kräver betalt för att hjälpa barnskyddet och hänvisar till lag från 1994 – "Inte korrekt att börja ta betalt", säger chef för social- och krisjour

Dramatiserad bild, där ett barn sitter i ett hörn och skyddar sitt ansikte och huvud mot ett utomstående hot med sina händer.
Om barnskyddet behöver polisens hjälp under ett hembesök kostar det per timme. Tidigare har polisen inte tagit betalt för handräckning. Dramatiserad bild, där ett barn sitter i ett hörn och skyddar sitt ansikte och huvud mot ett utomstående hot med sina händer. Bild: Jarkko Riikonen / Yle våld,barnmisshandel,otrygghet,barnskydd,ångest,rädsla,psykiskt illamående

Chefen för social- och krisjouren i Västra Nyland, Malena Segercrantz vid Esbo stad, förstår inte varför polisen börjar ta betalt för att hjälpa. Från och med 1 oktober kommer polisen att fakturera kommunerna för handräckning till bland annat barnskyddet. Det är inte korrekt att ta betalt för att trygga att barnen har det bra, säger Segercrantz.

Ett brev från polisen damp plötsligt ner hos socialvården i Esbo.

“Polisen meddelade att från och med imorgon är handräckningen avgiftsbelagd för samarbetspartners som till exempel barnskyddet”, skrev chefen för barnskyddet i Esbo, Jaana Leppäkorpi på Twitter på onsdagen.

Malena Segercrantz säger att beskedet i sig inte kom som en överraskning, men att det kom med kort varsel.

- Det är mycket sorgligt att man börjar ta betalt av sina samarbetspartners. Vi har samma intresse i att se till att barn är trygga och mår bra. Jag upplever att det därför inte är korrekt att börja ta betalt, säger Sergercrantz, chef för social- och krisjouren i Västra Nyland och anställd av Esbo stad.

Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) uppgav på torsdagen att hon vill att faktureringen för handräckning till barnskyddet åtgärdas. Målet är att handräckningen inte ska kosta.

Tidigare ville polisen inte ta betalt för det kunde äventyra samarbetet

Orsaken till att polisen vill ta betalt finns i en lag från 1994, som sällan har utnyttjats.

- Vi kan inte välja vilka tjänster vi fakturerar för. Det enda som har förändrats är att Polisstyrelsens anvisning om fakturering för handräckning trätt i kraft den 1 oktober, säger polisinspektör Konsta Arvelin vid Polisstyrelsen.

Varför har det här inte gjorts tidigare?

- Jag kan inte säga med säkerhet. Men det har kommit fram att polisen på fältet och de aktörer som begär om handräckning anser att en avgift kan äventyra samarbetet. Det vill säga om polisen börjar fakturera kan det påverka samarbetet. Jag antar att polisen därför inte har velat fakturera för handräckningen.

- Det har också lyfts fram att polisen ibland behöver hjälp av andra myndigheter och frågan är om det samarbetet påverkas om polisen börjar ta betalt, säger Arvelin.

Fastän det finns mänskliga och humana synvinklar på det här har myndigheten ingen prövningsrätt

Men den här synvinkeln beaktas nu inte?

- När vi gjorde anvisningen funderade vi på om det är ett tvång att ta betalt. Men polisen har enligt lagen och förordningen inga alternativ. Fastän det finns mänskliga och humana synvinklar på det här har myndigheten ingen prövningsrätt, säger Arvelin.

poliisitarkastaja Konsta Arvelin, poliisihallitus
Konsta Arvelin. poliisitarkastaja Konsta Arvelin, poliisihallitus Bild: Markku Pitkänen / Yle Polisstyrelsen

All handräckning kostar inte

All handräckning kostar ändå inte. I Inrikesministeriets förordning står att polisen bland annat inte fakturerar för handräckning som gäller verkställighet av straff, handräckning till Försvarsmakten eller handräckning enligt mentalvårdslagen.

- För enskilda polisinrättningar kan handräckningen kosta mycket. Till exempel får barnskyddet en hel del handräckning under ett år, säger Arvelin.

Malena Segercrantz förstår inte att polisen börjar ta betalt för att hjälpa barnskyddet. Hon anser att handräckning till barnskyddet borde undantas från faktureringskravet.

Social- och krisjouren i Västra Nyland begär dagligen att polisen tryggar uppdrag.

- Det kan handla om uppdrag från Nödcentralen om att en person anmält att det hörs bråk från grannlägenheten och barn som gråter. Informationen kan vara ganska kortfattad.

En bil med två poliser kostar 165 euro i timmen

Segercrantz har räknat ut att det för social- och krisjourens del handlar om en kostnad på långt över 100 000 euro per år.

I den här summan ingår bara jourens uppdrag och inte till exempel barnskyddets uppdrag under tjänstetid.

Enligt Inrikesministeriets förordning är kostnaden per polis per timme 70 euro och för användning av motorfordon tillkommer 25 euro per timme.

Det vill säga för en polispatrull med två poliser och en bil är kostnaden 165 euro i timmen.

Polisstyrelsen har räknat ut att handräckningen inbringar 2-3 miljoner euro årligen till staten.

- Det här kan förstås skötas på annat sätt. Till exempel kan polisens utgifter för handräckning finansieras med en fast summa årligen, men det får riksdagen ta ställning till, säger Arvelin vid Polisstyrelsen.

"Jag kan inte utsätta min personal för att göra ett hembesök utan skydd"

På social- och krisjouren i Västra Nyland förändras arbetet inte av polisens nya förhållningssätt.

- Jag hoppas det inte förändras. Det här måste läggas åt sidan eftersom vår primära arbetsuppgift är att se till att barnen har det bra, säger Segercrantz.

Kommer ni att begära handräckning av polisen lika ofta som tidigare?

- Vi måste. Vi måste få barnen i säkerhet och skydda personalen. De tvingas åka till hem där det finns våldsamma människor som har allvarliga missbruks- och mentalvårdsproblem. Jag kan inte utsätta min personal för att göra ett hembesök utan skydd.

Social- och krisjouren i Västra Nyland är verksam i Esbo, Hangö, Ingå, Högfors, Grankulla, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Jouren styrs från Esbo.

Läs också