Hoppa till huvudinnehåll

"Störst är skillnaden mellan flickor i städer och pojkar på landsbygden" - stor variation i hur finlandssvenska nior läser och skriver

Ettorna skriver om en bok de läst.
Flickor går ut grundskolan med starkare läs- och skrivfärdigheter än pojkarna. Ettorna skriver om en bok de läst. Bild: Yle/Anna Savonius skrivning

De niondeklassare som deltog i Nationella centret för utbildningsutvärderings undersökning testades under våren 2019 med skriv- och läsuppgifter.

- Inom alla elevgrupper fanns det både goda och svaga skribenter, men det förkommer fortfarande skillnader mellan till exempel pojkar och flickor, och mellan elever i städer och på landsbygden, säger ledande utvärderingsexpert Jan Hellgren vid Nationella centret för utbildningsutvärdering.   

Flickor och stadsbor presterade väl

Rent allmänt kan man säga att flickor går ut grundskolan med starkare läs- och skrivfärdigheter än pojkarna.

Utredarna märkte att flickorna satsade mer på de uppgifter de fick, medan pojkarna möjligen underpresterade för att de inte var tillräckligt motiverade.

Det visade sig också att elever som bor i städer presterade rätt väl.

- Störst är skillnaden mellan flickor i städer och pojkar på landsbygden, säger Hellgren.

Däremot visade den här undersökningen inte några skillnader mellan hur svenskspråkiga och finskspråkiga elever presterade.

Viktigt att kunna uttrycka sig

Den som har svårt att läsa och förstå, och att uttrycka sig i tal och skrift får det besvärligt både i samhället, i yrkeslivet och i privatlivet.

Det är viktigt att kunna läsa kritiskt, och att kunna formulera sig och argumentera för sina åsikter.

I skolorna uppmuntras barn och ungdomar att ta ställning i frågor som rör dem själva, att uttrycka sina åsikter och att påverka frågor som rör dem själva. Det behövs för att de ska kunna vara aktiva medborgare i samhället.

- Många niondeklassare har starka åsikter, men många har svårt att klara av att argumentera för sina åsikter, säger Jan Hellgren.

Finns inga enkla recept

Resultaten i den här undersökningen motsvarar i hög grad tidigare utredningar som har gjorts, och det finns beröringspunkter med sådant som har kommit fram i till exempel Pisa-undersökningar.

Enligt Hellgren finns det inget enkelt recept för att engagera och motivera svaga läsare och skribenter, men det handlar bland annat om att lyckas väcka intresse och nyfikenhet, tror han.

Och för dem som gör upp läroplaner och delar ut resurser är det allt skäl att följa med utvecklingen för att skillnaderna i läs- och skrivkompetens inte blir större än de nu är mellan till exempel elever i städer och på landsbygden, anser Hellgren.

Läs också