Hoppa till huvudinnehåll

Flera lärare, kuratorer och mera stödundervisning – coronastödet är välkommet i de österbottniska skolorna

Barn som gräver fram saker ur sina pulpeter i skolan.
Många hoppas att närundervisningen får fortsätta hela höstterminen. Barn som gräver fram saker ur sina pulpeter i skolan. Bild: Jarkko Riikonen / Yle grundskolan,lågstadiet,byskolor,grundläggande utbildning,Lektion,inlärning,klassrum,lärare,inlärningssvårigheter

Staten beviljade totalt 70 miljoner euro för coronastöd till grundskolan. De här pengarna är tänkta att lappa de hål i inlärningen som uppstod under undantagstillståndet i våras. – Pengarna är välbehövda, säger rektor Siv Martelin i Jakobstad.

På Kyrkostrands skola i Jakobstad är det så kallade coronastödet i flitig användning. Några lärare har tagit sig på sig flera undervisningstimmar och skolan har fått en ny resurslärare som jobbar två dagar i veckan.

– De pengarna här behövs verkligen. Det finns luckor i inlärningen, en del elever blev väldigt ensamma och skolarbetet blev lidande, säger rektor Siv Martelin.

Siv Martelin är rektor för Kyrkostrands skola i Jakobstad.
Siv Martelin är rektor för Kyrkostrands skola i Jakobstad. Siv Martelin är rektor för Kyrkostrands skola i Jakobstad. Bild: Yle/Mikaela Löv rektorer,grundskolan,Jakobstad,kyrkostrands skola

Även nu på hösten är eleverna borta från skolan mera än vanligt på grund av förkylningar, och tröskeln att stanna hemma är lägre på grund av coronapandemin.

Hjälp till dem som är på efterkälken

Pengarna har delats utifrån ansökningar från kommunerna för att hjälpa de elever som kommit på efterkälke. I Jakobstad fick den grundläggande utbildningen och förskolan 158 844 att dela på.

Vasa stad fick drygt 300 000 euro som man satsar på stöd- och specialundervisning, mindre grupper, fler skolgångsbiträden och och resurslärare säger skoldirektör Marianne West.

I Jakobstad använder man pengarna på ungefär samma vis. Oxhamns skola fick en ny speciallärartjänst på 20 veckotimmar och alla lågstadieskolor fick sex extra undervisningstimmar.

Staden har gjort så att man anställt två nya lärare som skolorna delar på. Bildningsdirektör Jan Levander säger att för de elever som redan kämpar med skolgången så var distansundervisningen speciellt krävande.

– Det är inte enkelt att jobba hemifrån via dator, speciellt om man har läs- och skrivsvårigheter eller har svårt att koncentrera sig. Det blir en stor utmaning, säger Levander.

Jan Levander
Bildningsdirektör Jan Levander i Jakobstad. Jan Levander Bild: Nathalie Lindvall jakobstad

Finns luckor att lappa också i Närpes

Även bildningsdirektör Åsa Snickars i Närpes välkomnar coronastödet. När lärarna och speciallärarna följt upp elevernas inlärning från våren så står det klart att det finns luckor som behöver lappas.

Snickars säger att coronastödet ger skolan en chans att åtgärda inlärningsluckorna på ett jämlikt sätt. Samtidigt tyckte de att distansundervisningen fungerade bra.

– Vi hade en bra kontakt med eleverna, men skoldagen är lång för en sju-, åttaåring som är ensam hemma. Det var ett hårt tryck på familjerna och på de enskilda eleverna att hänga med och göra sina uppgifter, säger Snickars.

En kvinna med kort mörkt hår står i en mörk korridor.
Åsa Snickars är bildningsdirektör i Närpes. En kvinna med kort mörkt hår står i en mörk korridor. Bild: Yle/Juho Teir direktörer,kvinna,Närpes,bildningsdirektörer,åsa snickars

Hjälp med läxläsningen

Närpes kommer att använda en del av coronastödpengarna för hjälp med läxläsning. Här är det främst elever med ett annat hemspråk än svenska som behöver hjälp.

– Distansundervisningen slog hårt mot de här eleverna. Fastän föräldrarna försöker hjälpa så är det svår om man inte kan språket. Vi märker att de här elevernas inlärning inte framskridit som planerat, säger Snickars.

Nu kommer de elever som behöver hjälp med att komma ikapp att kunna lösa läxor i skolan tillsammans med utbildade pedagoger.

Även Jan Levander säger att distansundervisningen försatte eleverna i en ojämlik situation. En del kunde få hjälp av sina föräldrar om de var hemma på dagarna medan andra elever tvingades arbeta ensamma.

– Det är klart att om du fått mycket stöd i skolan och plötsligt blir helt utan stöd, så blir det jobbigare än normalt, säger Levander.

Siv Martelin säger att även om man på Kyrkostrands skola tyckte att distansundervisningen kom i gång på ett fungerande sätt så är det svårt att undervisa på distans.

– I en klass reagerar läraren direkt på barnens ansiktsutryck och blickar och kan anpassa sin undervisning efter deras reaktioner. Den möjligheten minskar när man undervisar på distans.

Mera stöd av kurator och psykolog

I Närpes kommer en del av stödpengarna också att satsas på stöd av kuratorer och psykologer. Åsa Snickars säger att den kurativa biten kan bli svårare att reparera än den rent kunskapsmässiga.

– Om man behövt kontinuerligt stöd av en psykolog eller kurator så var de två månaderna i våras en lång tid att inte träffas ansikte mot ansikte säger Snickars.

– Jag tror att lärarna rätt snabbt ringar in den pedagogiska delen och med coronastödet hoppas jag att de hinner komma ikapp. Men det behövs också kurativa insatser. Eleverna och deras familjer känner oro och vi är olika bekväma med att leva i ovisshet, säger Snickars.

Snickars menar att set finns också en rädsla för att behöva gå tillbaka till distansundervisning.

– Därför hoppas jag också att vi kan ha upp skolorna i höst. Det vore mycket viktigt så att vi kan träffas och föra de samtal som behöver föras.

Nöjda med coronastödet

Samtidigt lyfter både Åsa Snickars och Jan Levander fram att det finns elever som trivdes mycket bra med att studera på distans.

Snickars säger att om det blir distansundervisning det här läsåret så är skolan ändå mera förberedd på vad som väntar och har färdiga system för undervisningen.

Siv Martelin säger att det känns bra att det verkligen finns en förståelse för att skolorna behöver resurser. Det känns bra att skolan kunnat ta in mera personal och inte bara lassa mera arbetsuppgifter på befintliga lärare.

– Visst ser man som lärare vad som behövs, men det är svårt att hinna med allt när man har en hel klass att undervisa. Nu fick vi verkligen en extra resurs och det känns bra, säger Martelin.

Jan Levander säger att han fått bilden av att skolorna är nöjda med de stödpengar som Jakobstad fått. Om det räcker till för att helt kompensera för distansundervisningen är ändå för tidigt att säga.

– Men vi fick faktiskt hjälp som vi nu kan erbjuda de elever som behöver mera stöd, säger Levander.

Läs också