Hoppa till huvudinnehåll

Stor skillnad i niornas läs- och skrivkunskaper också i Sibbo: "De som är svagare i andra ämnen är ofta också svagare i modersmål", säger elever

En flicka och en pojke framför en skolbyggnad.
Niorna Pinja Valppu och Lucas Lindholm tycker båda de har hyfsade läs- och skrivkunskaper. En flicka och en pojke framför en skolbyggnad. Bild: Yle/Hedvig Sandell elever,lucas lindholm

Niorna i Svenskfinland går ut grundskolan med mycket ojämna läs- och skrivfärdigheter i modersmål. Kungsvägens skola i Sibbo är inget undantag.

Den 1 oktober 2020 offentliggjordes resultaten i en ny utvärdering som Nationella centret för utbildningsutvärdering genomförde våren 2019 i 15 svenskspråkiga skolor i Finland.

927 elever i årskurs nio deltog. Resultaten tyder på mycket ojämna läs- och skrivfärdigheter i slutet av årskurs nio. Situationen verkar vara liknande i Sibbo.

Stora variationer men i genomsnitt ganska bra

Lugnet har lagt sig på skolgården i Nickby centrum. Dagens andra lektion har precis börjat för Sibbos högstadieelever.

På niorna Lucas Lindholms och Pinja Valppus schema står det modersmål men Yle Östnyland stjäl den första kvarten av deras lektion. På grund av coronarestriktioner träffas vi utomhus. Modersmålslärare Maria Tallberg är också med.

– Många av våra nior är relativt bra på att läsa och skriva. Förstås finns det stora variationer men i genomsnitt är de ganska duktiga, bedömer Tallberg.

En kvinna.
Modersmålslärare Maria Tallberg oroar sig över utebliven läsglädje bland nior. En kvinna. Bild: Yle/Hedvig Sandell lärare,maria tallberg

Underliggande mönster i variationerna, som kön och bakgrund, är något Tallberg undviker att spana efter.

– Jag delar in eleverna enligt vad de kan. Medeltalet av dem är i mitten. Det finns förstås jätteduktiga elever men gruppen svaga elever har kanske blivit lite större.

Vad tror du det kan bero på?

– Kanske eleverna inte har tillräckligt med språklig input eller så är inputen för ensidig. Det behövs också en språklig input utanför skolan.

Tallberg är tveksam till om det här kan ha någon koppling till att finskspråkiga elever verkar i samma byggnad som de svenskspråkiga.

– Jag tror inte det påverkar direkt. Jag tycker snarare att elever som har två starka språk och får språkliga aktiviteter på de båda språken över lag klarar sig bra.

Det som däremot oroar är elevernas läsvanor.

– Som modersmålslärare tycker jag att eleverna alltid skulle kunna läsa lite mer. Läsglädjen saknas.

"Viktigt med goda läs- och skrivkunskaper"

Niorna Lucas Lindholm och Pinja Valppu är ändå inte så oroade över sina egna läs- och skrivkunskaper.

– Jag skulle säga att jag är helt okej, kanske på den bättre sidan. Jag är inte så bra på finska men har alltid varit stark i svenska i stället, säger Lindholm.

– Jag tycker jag är hyfsat bra. Jag har alltid klarat mig ganska bra i skolan och modersmål är inget undantag, säger Valppu.

Medan Lindholm föredrar att läsa slår Valppu ett slag för skrivandet.

– Jag är själv ganska kreativ och därför gillar jag att skapa egna texter. Läsande kräver mer koncentration, säger Valppu.

Jag är själv ganska kreativ och därför gillar jag att skapa egna texter. Läsande kräver mer koncentration― Pinja Valppu

– Att läsa är alltid lättare. Då kan du ta dig in i den världen i stället för att behöva fundera ut till exempel berättelser att skriva om, tycker Lindholm.

Att läsa är alltid lättare. Då kan du ta dig in i den världen i stället för att behöva fundera ut till exempel berättelser att skriva om― Lucas Lindholm

Båda två märker de av skillnader i niornas läs- och skrivkunskaper.

– Jag tycker det är ganska stor skillnad mellan dem som satsar och inte satsar på skolan. De som är svagare i många andra ämnen är ofta också svagare i modersmål, enligt Valppu.

Hon och Lindholm inser ändå vikten i att skriva och läsa bra på svenska.

– Modersmålet används hela tiden i vardagen och behövs mycket i framtiden, motiverar Valppu.

– Du kommer längre i livet om du är bättre på att läsa och skriva, avrundar Lindholm.

Läs också