Hoppa till huvudinnehåll

Den övergivna gruvan i Korsnäs kan vara ett miljöhot – utredningar ska inledas

Korsnäsin entinen kaivos ilmasta
Korsnäsin entinen kaivos ilmasta Bild: Jarkko Heikkinen / Yle Korsnäs,gruvområden

Avfallet från den övergivna gruvan i Korsnäs misstänks orsaka betydande skada på miljön. Nu ska saken utredas nästan 50 år efter att gruvan lades ner.

I Finland finns 19 övergivna gruvområden som kan orsaka allvarlig skada för miljön eller människor. Ett av de områdena är den år 1973 nedlagda blygruvan i Korsnäs.

Vilka miljöskador dessa riskområden kan orsaka ska utredas inom ett så kallat KAJAK-projekt under de närmaste åren.

Outokumpu bröt bly i Korsnäs i huvudsak på 1960-talet. Som ett minne från dessa tider finns ett gruvschakt, brott, byggnader samt en stor mängd gruvavfall.

Avfallets reella hot för miljön är inte känt.

Korsnäsin entisenkaivoksen jätealue ilmasta
På det sex hektar stora området med anrikningssand finns en försumpad damm. Korsnäsin entisenkaivoksen jätealue ilmasta Bild: Jarkko Heikkinen / Yle Korsnäs,gruvområden

Metaller sprids ut i havet

Överinspektör Katja Viitaniemi från Södra Österbottens NTM-central tog prover från området 2016.

- Då tog vi tre sedimentprov och tre vattenprov. Det borde utredas mer, konstaterar Viitaniemi.

Utredningarna då visade att åtminstone en liten mängd bly, nickel och andra metaller transporteras via diken ut i miljön och slutligen till den närliggande havsviken.

Katja Viitaniemi Korsnäsin kaivosalueella
Enligt Katja Viitaniemi är det viktigt att veta vad som finns i avfallshögarna på gruvområdet och hur man kan hindra att miljöfarliga ämnen sprids ut i naturen. Katja Viitaniemi Korsnäsin kaivosalueella Bild: Elina Kaakinen / Yle gruvområden

På gruvområdet finns ett sex hektar stort avfallsområde, dit man fört över 770 000 ton anrikningssand. Avfallet har under åren täckts av ett högt trädbestånd och annan växtlighet.

I den västra delen av gruvbrottet finns dessutom 12 000 ton lantanidhaltig malm.

- Där finns bland annat uran som kan hamna i miljön, påpekar Viitaniemi.

Lantanidhögen har täckts över och ingen strålning läcker ut, trots att den innehåller radioaktiva ämnen. Strålning har dock förekommit vid det stora avfallsområdet med anrikningssand.

- Dock inte så mycket att det skulle vara skadligt för hälsan, påpekar Viitaniemi.

Gruvområdet ägs idag av Korsnäs kommun och används av tekniska sektorn.

På gruvområdet verkar också Kornsäs Mine Center-föreningen. Föreningens mål är att skapa ny verksamhet på området och samtidigt berätta om hurudan gruvverksamhet man hade i Korsnäs för ett halvt sekel sedan.

Skulle vilja utveckla området

Kenth Nedergård är kassör för föreningen. Han ser fler möjligheter på området, men konstaterar ändå att han är realist.

- Vi har planer på att gruvtornet görs om till ett utsiktstorn. Det skulle dock kräva mycket pengar och vi vet inte varifrån de pengarna skulle komma.

Tanken på ett utsiktstorn kittlar Nedergårds fantasi av den anledningen att han är verksamhetsledare för Kvarkens världsarvsområde.

- Om man klättrar dit upp öppnas en vy över de södra delarna av världsarvsområdet.

Kenth Nedergård Kosnäsin kaivosalueella
Kenth Nedergård hoppas att området kan utvecklas. Det skulle ge förutsättningar för flera verksamheter. Kenth Nedergård Kosnäsin kaivosalueella Bild: Jarkko Heikkinen / Yle Kenth Nedergård

Hittills har man lyckats skapa en naturstig. Den följer gruvbrottets yttre kanter, går över anrikningssandområdet och cirklar sig runt den försumpade dammen som finns mitt i området.

Hundratals människor besöker naturstigen på somrarna.

När man började planera verksamhet på området togs också säkerheten i beaktande.

- Området undersöktes och vi blev försäkrade om att här inte är någon större fara än i regionen i övrigt. Det bör påpekas att jordmånen här är malmrik, så strålning finns det här ändå, säger Nedergård.

kyltti luontopolulle korsäsin kaivosalueella
Naturstigen har varit i flitig användning, speciellt i sommar. kyltti luontopolulle korsäsin kaivosalueella Bild: Jarkko Heikkinen / Yle Korsnäs,Naturstig

"Bra att ha fakta på bordet"

Även om utvecklingen av området mer har bromsats upp av en brist på pengar än möjliga miljörisker, anser Nedergård att det är viktigt att området undersöks.

- Om och när området utvecklas är det bra att ha fakta på bordet.

Överinspektör Katja Viitaniemi påpekar ändå att det inte är frågan om någon snabb process.

- De objekt som valts med i KAJAK-projektet ska utredas och vid behov restaureras. Utredningarna ska inledas inom 5-6 år.

Utredningarna utförs av Birkalands NTM-central. Hur möjliga restaureringsåtgärder ska finansieras är ännu oklart.

Artikeln baserar sig på Korsnäsin hylätyn kaivoksen jätteiden epäillään aiheuttavan merkittävää haittaa ympäristölle – tutkimukset käynnistyvät vihdoin 50 vuotta kaivoksen sulkemisen jälkeen skriven av Elina Kaakinen. Översättning och bearbetning av Juho Teir.

Läs också