Hoppa till huvudinnehåll

Nördarna mot mördarna

Seriemördare ska fångas med akademisk list - forskare vid Åbo Akademi utvecklade metod för att identifiera serier av mord

Seriemördare och andra seriekriminella världen över kan identifieras lättare med en metod som utvecklats av forskare från Åbo Akademi. Det handlar om att titta på så kallade psykologiska fingeravtryck för att göra en brottssammanlänkning med andra liknande brott och se om man får en matchning. Som en fortsättning på det som FBI började med på 1970-talet, säger forskare.

Rättspsykolog Tom Pakkanen ska snart doktorera vid Åbo Akademi med sin avhandling om brottssammanlänkning och seriemord.

- Vi har tittat på italienska seriemord och utifrån det sett vilka slags psykologiska fingeravtryck seriemördare lämnar efter sig.

För en seriemördares tillvägagångssätt skiljer sig faktiskt från en mördare med "enbart" ett offer. Till exempel försöker en seriemördare oftare dölja sina spår efteråt än en icke seriemördare.

Beroende på vilken data man tittar på så kan man se att seriemördare visserligen är en väldigt heterogen grupp då det gäller exempelvis motiv, men att de på gruppnivå ändå skiljer sig från icke seriemördare, berättar Pakkanen.

- Seriemördare är i snitt mera socialt missanpassade överlag, de är under medelintelligens, lider oftare av psykisk ohälsa, har mer problem med droger och alkohol.

Vidare har de mindre fungerande intima relationer och det förekommer också mera psykopati i denna grupp.

Tom Pakkanen
Rättspsykolog Tom Pakkanen har i sin studie om seriemord och brottssammanlänkning kunnat peka på att man i viss utsträckning redan på brottsplatsen kan se om det varit en seriemördare eller icke seriemördare som varit i farten. Tom Pakkanen Bild: Foto: Vilhelm Sjöström rättspsykologi,psykologi,forskning,seriemördare,Tom Pakkanen

Brottsplatsbeteendet skärskådas

Brottssammanlänkningen innebär alltså att man försöker avgöra om gärningspersonen är den samma i flera än ett brott.

- I praktiken kan metoden vi skapat tillämpas där du har ett olöst mord och konsulterar din databas för att kolla om det finns andra mord där tillvägagångssättet liknar det olösta mordet och på det sättet försöka identifiera en serie.

Ett annat sätt att tillämpa metoden är att söka i databasen för att se om man bland morden kan identifiera tidigare oupptäckta mordserier.

Traditionellt görs sådana här sammanlänkningar oftast med teknisk bevisning, det vill säga med fingeravtryck, dna och fiberevidens.

- Men vi försöker göra denna sammanlänkning på basen av brottsplatsbeteendet.

I praktiken innebär det att man tittar på den psykologiska evidensen i brotten, det vill säga hur brottet är utfört och hurudant offer som är valt, vilket våld som använts och så vidare.

På basen av variabler gör man ett så kallat psykologiskt fingeravtryck och försöker använda det för att länka samman med övriga brott.

- Hur har förövaren betett sig på brottsplatsen? Har hen haft med sig vapnet eller hittat vapnet på plats, har hen försökt dölja sina spår, är offret övertäckt eller har hen satt eld på brottsplatsen?

Med olika statistiska metoder försöker man då hitta mönster i brotten. Systemet matchar sedan dessa mönster mot polisens databas i ett försök att identifiera brottsserier.

Med sannolikhetslära som vapen

Pakkanen påminner om att beteendevetenskap och psykologi handlar om sannolikheter, och att man aldrig kan ge några hundraprocentiga svar.

- Men våra resultat visar att det ändå finns en tillräckligt stor kvalitativ skillnad hos seriemord versus icke seriemord. Just med att göra en modell av brottsplatsbeteendet och jämföra de här två grupperna så kan vi med ganska stor sannolikhet säga om det handlar om ett seriemord eller inte.

I Finland har vi som tur enbart haft en handfull seriemord, men den modell Pakkanen och hans forskarkollegor tagit fram kan också användas inom andra seriebrott.

- Bilstölder, inbrott, bedrägerier, våldtäkter. Samma metod kan användas här och sedan köras mot polisens databas för att sålla ut eventuella matchningar.

Det unika med denna metod är att det inte tidigare funnits någon motsvarande som är lika systematisk vad gäller seriemord och den här typen av beteendemässig brottssammanlänkning.

Står och faller med polisens databas

Det finns dock ett krux här: för att det psykologiska fingeravtrycket ska kunna visa på en brottssammanlänkning, krävs det att polisens databas är så pass gedigen och omfattande att den kan matcha det psykologiska fingeravtrycket.

- Från en forskares synvinkel har polisen tyvärr inte en sådan databas i Finland. Effektiviteten med vår modell står och faller på hur bra data vi har att tillgå.

Målsättningen är alltså att genom brottssammanlänkningen öka sannolikheten för att hitta seriemördare eller andra seriekriminella.

- Vi har strävat till att utveckla metoder och verktyg som kunde vara till direkt nytta för polisen i förundersökningsskedet.

I Finland görs visserligen så kallad serialisering eller brottssammanlänkning i någon mån. Men de görs med andra metoder som inte är lika systematiska som denna akademiskt framtagna modell.

- Som nästa steg är vi intresserade av att försöka tillämpa våra modeller direkt på polisens databas.

Metoden kan givetvis inte säga vem den exakta gärningspersonen är, utan fungerar som ett tilläggsverktyg för polisen i sållandet för att se om det bland sökresultaten finns något de kan utreda vidare.

Det sparar givetvis också på polisens resurser.

Ouppklarade seriemord ute i världen

Pakkanen sitter med i den internationella profileringsgruppen Crime Linkage International NetworK (C-LINK), som han också var med och grundade just för att kunna bedriva forskning inom området och ta fram användbara metoder för polisen.

- Den metod vi nu utvecklat är ämnad att tillämpas internationellt.

I västvärlden klassas enbart en till två procent av morden som seriemord.

Men i till exempel USA och i synnerhet i Sydafrika finns det seriemord som ännu inte klarats upp, och där kunde den här metoden komma till stor nytta.

Pakkanen nämner Storbritannien som ett bra exempel där polisen har en mycket omfattande databas som täcker mord och våldtäkter sedan långt tillbaka och där det finns inkodat hundratals beteendevariabler per fall.

Glöm Hannibal Lecter

Överutbudet av tv-serier och filmer som handlar om seriemördare har gjort att vi har väldigt förutfattade åsikter om hur en seriemördare är.

- Hollywood målar ju nog upp bilden av den “typiske” seriemördaren som någon jätteintelligent. Typ Hannibal Lecter som listigt fångar sina offer. Men han är kanske den mest orealistiska av alla seriemördare.

För vad gäller intelligens bland seriemördare stämmer samma devis som för våldsverkare överlag, det vill säga att de i allmänhet har en lägre medelintelligensnivå.

Till den stereotypa uppfattningen hör också att seriemord är sexuellt motiverade, men forskning visar på att så inte är fallet.

Exempelvis vissa lönnmördare och torpeder platsar också in under definitionen på seriemördare och där är motivet inte sexuellt.

Kriterierna för en seriemördare i Pakkanens studier är att gärningspersonen begått minst två mord och att det gått minst ett dygn mellan dem.

Pakkanen säger att han ofta blir frustrerad av alla tv-serier om seriemördare eftersom de är så orealistiska och populariserande.

Men det det finns en serie som sticker ut.

- Mindhunter är en serie som beskriver seriemördare på ett trovärdigt sätt.

Enligt Pakkanen är serien historiskt trogen det som FBI gjorde på 1970-talet då de började klassificera seriemord och systematiskt granska dom.

- Det är en styrka att man i serien också lyfter fram kritiken mot och svagheterna i profilerarnas metodologi, det känns realistiskt.