Hoppa till huvudinnehåll

Nya tag för renare kustvatten i Västnyland - men de tillfrågade kommunerna ställer sig olika till att delta i nytt pilotprojekt

Båtar ligger förtöjda vid en brygga. Solen skiner och havet ligger stilla.
Ingå satsar på en renare Kyrkjärd, eftersom just havet nämns i kommunens startegi som en sak som skapar välmående för Ingåborna. Båtar ligger förtöjda vid en brygga. Solen skiner och havet ligger stilla. Bild: Veronica Montén / Yle Ingå,sommar,solen,Kyrkfjärden (sund i Finland, Egentliga Finland, lat 60,28, long 22,32),båtar

Föreningen Västra Nylands vatten och miljö har frågat fem västnyländska kommuner om de vill vara med i ett nytt projekt. Målet är att förbättra vattenkvalitet längs kusten. Men alla har inte 10 000 euro att undvara i dessa ekonomiskt tuffa tider.

Ändå ser föreningens verksamhetsledare, Jaana Pönni, med tillförsikt på att man tillsammans ror det i land.

- Redan med tre deltagare vet vi att vi kan komma igång. Och de som inte går med i första skedet, hoppas vi att kommer med senare.

Optimist när det gäller miljön

Jaana Pönni är van vid att folk tvivlar på nya miljöprojekt.

Så var det till exempel då hon startade projektet med fisktrappor i Svartån samt iståndsättningen av Sjundeå å, som rinner ut i Pickalaviken.

- Alla säger alltid, Jaana, tror du verkligen att det där kommer att lyckas? Är det verkligen någon vits med att börja iståndsätta det där området? Och då svarar jag alltid att jag tror på mina projekt.

Två kvinnor som står framför två porträtt som föreställer män.
Till höger Jaana Pönni, verksamhetsledare för föreningen Västra Nylands vatten och miljö. På bilden tillsammans med Raseborgs gatuchef Piia Nordström som var inkopplad i projektet om fiskvägar i Svartån. Två kvinnor som står framför två porträtt som föreställer män. Bild: Pia Santonen / Yle fiskvägar,västra nylands vatten och miljö

De västnyländska kustvattnen lider av övergödning

Det aktuella projektet uppstod eftersom många av vattnen längs den västnyländska kusten är i så dåligt skick att de är rödlistade av miljömyndigheterna.

Jaana Pönni funderade länge på hur man bäst kunde ta sig an problemen på ett så vidsträckt område.

- Vi kan inte göra allt, men allt som görs är naturen till godo, resonerar hon.

Fem kommuner, fem vattenområden

Efter att ha valt ut fem kommuner fördes år 2018 preliminära diskussioner med dem för att kolla intresset för att delta.

Varje kommun fick välja ett vattenområde som de tycker är i störst behov av hjälp.

De fem kommunerna är: Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Raseborg och Hangö.

Vattnen de valt är: Tavastfjärden, Pickalaviken, Kyrkfjärden, Dragsviksfjärden samt Gennarbyviken.

En person paddlar i en kanot på en å.
Sjundeå å brukar kallas Västnylands Amazonas och utgör ett populärt paddlingsstråk. En person paddlar i en kanot på en å. Bild: Yle/Malin Valtonen åar,Sjundeå å,paddling,paddlingsleder,Västnyland,Sjundeå

Startinsats på 10 000 euro var

Priset för att gå med under det första året är 10 000 euro.

Det första året, 2021, skulle gå till att kartlägga de största bristerna och planera hur de kunde åtgärdas.

Därefter skulle Västra Nylands vatten och miljö söka extern finansiering för själva iståndsättningsarbetena.

- Också ur den synvinkeln är det en fördel om man är ett större område. Finansiärerna stöder helst större helheter. Det är dagens trend, säger Jaana Pönni.

Ekonomiskt tuffa tider

Men samtidigt gäller det att inte ta sig vatten över huvudet.

Jaana Pönni är medveten om att det är ekonomiskt kärva tider i kommunerna och att det kan sitta hårt åt att hitta anslag för den här typen av uppgifter.

- Därför tänkte vi att vi startar med 10 000, vi tordes inte be om en cent mer, säger hon.

Tre ja, ett nej

Redan nu vet Jaana Pönni att tre kommuner tackat ja och en nej.
Nejet kommer från Hangö. Där beslöt stadsstyrelsen nyligen att man inte har resurser att gå med i det här skedet.

I Ingå däremot, beslöt miljö- och byggnadsnämnden att man reserverar den föreslagna summan på 10 000 euro för ändamålet till nästa år.

Miljöchef Elina Röman säger att kommunen har goda erfarenheter av att jobba med Västra Nylands vatten och miljö.

Hon berättar att Ingå valt Kyrkfjärden som sitt objekt.

- Vattnet utgör ett visitkort för kommunen och för att havets betydelse för välmåendet för Ingåborna står inskrivet i kommunens strategi, säger hon.

En å i Krämars - Ingarskila å.
Många bäckar små ... Alla sammanhängande vattenområdens skick påverkar hur havet mår. Bilden är från Ingarskila å i Krämars. En å i Krämars - Ingarskila å. Bild: Marica Hildén / Yle ingå krämars

Dessutom rinner Ingå å ut i Kyrkfjärden och i vattnet finns rikligt med ämnen som bidrar till övergödningen av havsfjärden.

Förslaget i nämnden var att frågan skulle gå vidare till kommunstyrelsen.

Men under mötet beslöt man att stryka den meningen, eftersom nämnden enligt Elina Röman har befogenhet att besluta om ett anslag på 10 000 euro.

Trevlig e-post efter semestern

Först ut att tacka ja var Raseborg.

I mitten av augusti fattade stadsstyrelsen ett beslut om att man går med, på förslag av stadssekreterare Thomas Flemmich.

- Gissa om jag blev glad när jag kom tillbaka från semestern och hade ett positivt besked i min e-post från Raseborg, säger Västra Nylands vatten och miljös verksamhetsledare Jaana Pönni.

Kyrkslätt behandlar frågan som en del av nästa års budget och i Sjundeå ingår det här pilotprojektet i det fleråriga projektet att iståndsätta området kring Sjundeå å, tillsammans med grannkommunerna.

Dragsviksfjärden ett av flera områden som mår dåligt

- Det finns nog flera ställen vi borde ta en närmare titt på, men ser man till Dragsviksfjärden, så är den nog ganska igenvuxen, säger Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist.

Han säger också att ett startkapital på 10 000 knappast räcker så långt, för det finns mycket att göra.

Man med glasögon iklädd skjorta, slips och kavaj ser mot kameran. Vädret är mulet och i bakgrunden finns träd och hus.
Stadsdirektör Ragnar Lundqvist säger att Dragsviksfjärden är ett av de vattenområden som mår sämst i Raseborg. Man med glasögon iklädd skjorta, slips och kavaj ser mot kameran. Vädret är mulet och i bakgrunden finns träd och hus. Bild: Nicole Hjelt / Yle Ekenäs,Raseborg,kommundirektörer,stadsdirektör ragnar lundqvist

- Var och en gör ju sitt eget beslut, men det hade kanske varit önskvärt att vara fler. Det vore en styrka sedan när vi söker pengar av staten, säger Ragnar Lundqvist som svar på frågan vad han tänker om att alla kommuner inte väljer att gå med i projektet.

Har inte råd att delta i det här skedet

I Hangö säger miljövårdschef Ville Wahteristo att han tillsammans med stadsdirektör Denis Strandell diskuterade frågan och kom fram till att staden i det här ekonomiskt kärva läget inte har råd att gå med. Stadsstyrelsen var av samma åsikt.

Eventuellt kan man ompröva beslutet senare.

- Ett välmående hav är för Hangö en väldigt viktig fråga, det är inte alls något tvivel om den saken, säger Ville Wahteristo.

Han konstaterar ändå att att det handlar om prioriteringar.

Ville Wahteristo
Hangös miljöchef Ville Wahteristo har en stram budget och den här gången valde Hangö att inte gå med i det nya pilotprojektet. Ville Wahteristo Bild: Veronica Montén Hangö,Västnyland,tf miljövårdschef

- Jag kan nämna att miljövårdsbyrån i Hangö har förvaltat ett projekt som heter Havsmanualen, säger han.

Projektet Havsmanualen är indelat i två delar och del två tar sannolikt slut vid årsskiftet.

Havsmanualen 2-projektets kostnader har till 100 procent bekostats med externa medel.

I projektet har man kartlagt kustvattnens tillstånd i Hangös och Raseborgs kustområden. På basen av insamlad data har man sedan bland annat lokaliserat platser där vattenvårdsåtgärder skulle vara speciellt kostnadseffektiva att utföra, så det överlappar i viss mån det nya projektets syften.

Gennarbyviken påverkar havet på norra sidan av Hangö udd

Det var i samband med det här projektet som miljövårdschefen tidigare föreslog att Hangö skulle satsa på Gennarbyvikens västra del om man går med i det nya kustvattenprojektet.

Gennarbyviken är i dag en stängd havsvik som är mer en sötvattenbassäng.

- Men mätningar som gjorts i Havsmanualen visar väldigt tydligt att vatten som släpps ut från viken syns i våra mätningar som belastningar i vattnen på norra sidan av Hangö, förklarar Ville Wahteristo.

slussen
Gennarbyviken är en tidigare havsvik som en gång i tiden stängdes av som vattenreservoar för stålverket i Koverhar. slussen Bild: Yle/Peter Lüttge tour de svenskfinland

Det är vattnen kring Krogars och Bengtsår som är i sämst skick i Hangö.

Det beror bland annat på tidigare industriella utsläpp och på näringsämnen från land som rinner ut i viken.

- Gennarbyviken ligger till största delen på Raseborgs sida, men eftersom den påverkar vattnen på norra delen av udden så starkt så är den det område jag valt ut ifall Hangö valt att gå med i det här projektet, förklarar Ville Wahteristo.

4.10 kl 7.58 rättades Ingarskila å till Ingå å.

Läs också