Hoppa till huvudinnehåll

Ungdomsforskare kritisk till förslaget om utvidgad läroplikt – viktigare att stöda de som verkligen behöver det

Ung person med huvudet nerböjt i vacker naturmiljö.
För unga som mår dåligt hjäper det inte att skolan är obligatorisk. Risken är att de börjar skolka. Ung person med huvudet nerböjt i vacker naturmiljö. Bild: Mostphotos / Roland Magnusson naturen,depression,ungdomar,nedstämdhet,ensamhet,RhoGAP93B,K.Chinnappa gowda,sjukpension

Många är kritiska till lagförslaget för en utvidgad läroplikt. Bland annat ställer man sig frågande till om reformen hjälper de mest utsatta och om det är ekonomiskt hållbart med en sådan här reform just nu.

Matilda Wrede-Jäntti, forskare i ungdomsfrågor vid Helsingfors universitet, tycker det är bra att man satsar på de unga, men hon är tveksam till om det här rätt sätt att göra det på.

- Det ekonomiska läget är kärvt och på grund av coronapandemin står vi​ sannolikt inför en ekonomisk katastrof. Då har jag svårt att förstå varför vi ​skulle ​pumpa in ​stora pengar i det här, då den stora majoriteten klarar sig utan det här understödet, säger Wrede-Jäntti.

Bidrag för material kunde ändå ges till behövande

Tanken med den utvidgade läroplikten är att alla ungdomar får en andra stadiets utbildning. Det betyder bland annat att andra stadiets utbildning skulle bli avgiftsfri och att läroplikten höjs till 18 år.

Materialkostnaderna för många utbildningar på andra stadiet har blivit allt högre. Om lagförslaget går igenom behöver de studerande inte längre själva betala för skolböcker eller utrustning.

Matilda Wrede-Jäntti är ungdomsforskare vid Helsingfors universitet.
Matilda Wrede-Jäntti påpekar att de flesta ungdomar oftast får en utbildning, förr eller senare. Matilda Wrede-Jäntti är ungdomsforskare vid Helsingfors universitet. Bild: Yle/Anna Savonius forskare,Helsingfors universitet,ungdomsforskare

I Finska ungdomsforskningssällskaptes barometer svarade 17 procent av ungdomarna, att utgifter för andra stadiets utbildning varit en ekonomisk påfrestning för familjen.

- Om ungdomarnas uppskattning är korrekt, klarar majoriteten av familjerna av att stå för kostnaderna själva. Stödet kunde riktas till dem som har det ekonomiskt svårt. I dag är det dessutom​ relativt lätt att ge bidrag i form av studiematerial på ett diskret sätt utan att ​studiekamrater behöver veta om det, säger Wrede-Jäntti.

Ibland rätt beslut att avbryta en utbildning

Wrede-Jäntti påpekar också att skolan inte ​nödvändigtvis alltid är rätt plats fören ung person. För de​m som känner att de inte hör hemma i skolan,​oberoende av orsaken, är det ingen lösning att höja åldern ​för läroplikten.

- Mår de psykiskt illa, blir de dåligt behandlade eller kan de inte koncentrera sig, hjälper det inte att de måste studera eller att studiematerialet är gratis.

Jag tror den här reformen leder till att mycket tid och resurser läggs på något som ger förhållandevis lite utdelning.― Wrede-Jäntti

THL:s Kohortti​87-undersökning​ om alla i Finland födda 1987 visar att 47 procent av ungdomarna i något skede varit utan arbetsplats, studieplats eller annan sysselsättning. Men oftast är det här tillfälliga skeden i livet.

Det kan handla om att den unga till exempel väljer att ta ett mellanår, väntar på att rycka in i armén eller inte fått studieplatsen hen sökte. Endast 6-10 procent av de unga har verkliga problem med att hitta sin plats i samhället.

Wrede-Jäntti påpekar att det inte alltid behöver vara en dålig sak att avbryta en utbildning.

- Vi tenderar att tänka att om du avbryter en utbildning, så är det alltid ett misslyckande. Det finns många ungdomar som inte visste vad de skulle välja och så kommer de in på en utbildning som inte är rätt för dem. Då kan det hända att det är klokt att avbryta den utbildningen.

Riktade insatser behövs

Wrede-Jäntti tycker att det skulle vara vettigare att rikta pengarna till de familjer, som verkligen behöver det.

- Vi behöver riktade och tillräckligt omfattande insatser till dem som behöver stöd. Det är ingen slump vilka det är som avbryter eller inte kommer vidare. Det är här vi borde sätta in resurserna redan i ett tidigt skede.

Mycket har förändrats i samhället på kort tid och pressen på unga är en helt annan i dag.

- När jag var ung fanns det mycket tydligare samhällsstrukturer, man visste vad det fanns för utbildningar, vad man blev och att det fanns jobb, säger Wrede-Jäntti.

En grupp kollegor har möte runt ett kaffebord.
Förr fanns det tydligare samhällsstrukturer - man visste vad det fanns för utbildningar, vad man blev och att det fanns jobb. En grupp kollegor har möte runt ett kaffebord. Bild: CC0 kollegor

I dag är också samhällsklimatet och klimatfrågan något som väcker oro hos många unga. Wrede-Jäntti tycker att det är en sund reaktion på den situation de unga befinner sig i. I dag ​saknar många stora frågor svar, vilket skapar en osäkerhet.

- Vi behöver flera trygga vuxna som har tid att lyssna och förstå de här ungdomarna. Ungdomarna behöver få höra att det är helt okej att inte veta allt och att livet är ett sökande, som innefattar en hel del osäkerhet och motgångar.

Wrede-Jäntti påpekar att det förstås också finns ungdomar, där det inte handlar om att de valde fel, utan som faktiskt har begränsat med resurser.

- Men det är inte det stora flertalet. Jag tror att man med den här reformen kommer att sätta mycket tid och resurser på något som ger förhållandevis lite utdelning.

Läs också