Hoppa till huvudinnehåll

Växande inkomstklyftor är bränsle för högernationalism – så här har ekonomin utvecklats från 1900-talet till i dag

Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Ludvika 1.5.2018.
Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Ludvika 1.5.2018. Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Ludvika 1.5.2018. Bild: Ulf Palm / EPA / AOP Nordiska motståndsrörelsen

Efter trettio år av minskade inkomstklyftor under efterkrigstiden, började inkomstskillnaderna öka igen på 80-talet efter Margaret Thatchers och Ronald Reagans högergir.

Försämrad social trygghet och en globaliserad finanskapitalism, vars vinster inte kommit alla till del, eldar på nationalistiska och rent fascistiska rörelser.

Journalisten Emma Strömberg belyser de samhälleliga följderna av dagens ekonomiska politik i veckans avsnitt av Dokumenterat:

knytnäve
knytnäve hat,Knytnäve

Innan första världskriget var det en otänkbar tanke i många länder att staten skulle driva in inkomstskatter. I Sverige, till exempel, hade staten nog information om medborgarnas inkomster och förmögenheter, men uppgifterna användes för att kunna dela ut rätt röstantal, som utgick från ens förmögenhet.

Men efter första världskriget började länder i västvärlden uppbära inkomstskatter. Innan världskrigen var samhällsklyftorna väldigt stora, men den progressiva beskattningen som infördes i länder under mellankrigstiden och efter andra världskriget förändrade samhällsstrukturerna.

Sverige gjorde en helomvändning och började, istället för att dela ut rösträtter utgående från medborgarnas inkomster, beskatta i enlighet med inkomsterna. På det här sättet kunde välfärdssamhället byggas upp.

USA hade en av de mest progressiva beskattningarna under efterkrigstiden. Den högsta marginalskatten uppgick fram till mitten av 50-talet till 80-90 procent för inkomster motsvarande ungefär tre miljoner euro i dag.

Marginalskatten är den skatteprocent som man betalar för de inkomster som överstiger en viss summa. I ett land med progressiv beskattning ökar marginalskatten ju högre inkomster man har och är högre än skatteprocenten på hela lönen.

Thatcher och Reagan ändrade kursen

Margaret Thatcher och Ronald Reagan 1986
Kompisarna Margaret Thatcher och Ronald Reagan Margaret Thatcher och Ronald Reagan 1986 Bild: http://www.reagan.utexas.edu/archives/photographs/campdavid.html / Public Domain Margaret Thatcher,Ronald Reagan

Men i början av 80-talet skedde en helomvändning i den ekonomiska politiken, pådriven av Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher och USA:s president Ronald Reagan. De sänkte de högsta inkomstskatterna. Thatcher sänkte också sociala förmåner och försvagade fackrörelsen.

Den avreglerade och globaliserade finansmarknaden medförde också en skattekonkurrens mellan länder. Man började sänka kapitalskatter och förmögenhetsskatten slopades för att hindra att företag och förmögna individer skulle flytta till länder med lägre skatter.

Allt det här har bidragit till att utvecklingen sedan dess igen gått mot allt större inkomstklyftor. Fattigdomen har också ökat.

Christer Lindholm, en man utan hår sitter på en bänk vid Aura ås strand.
Christer Lindholm Christer Lindholm, en man utan hår sitter på en bänk vid Aura ås strand. Bild: Kjell Lindroos/Yle Åbo Akademi,christer lindholm

Enligt den finlandssvenska ekonomen och författaren Christer Lindholm kom den thatcherska ekonomiska politiken till Finland lite senare, i och med depressionen i början av 1990-talet. Då drev regeringen igenom drastiska nedskärningar i de offentliga utgifterna, främst i sociala förmåner.

Det här gjorde att den grupp som hade det sämst ställt ekonomiskt blev ännu fattigare. Samtidigt började den rikaste tiondelen av befolkningen redigt skjuta ifrån.

- Trots att det i ett par repriser har gjorts förbättringar i grundtryggheten, är utkomststödets köpkraft fortfarande lägre i dag än på 1990-talet, alltså innan krisen, säger Christer Lindholm.

Ideologi styr den ekonomiska politiken

Den franska ekonomen Thomas Piketty, som blev internationellt känd med sin bok ”Kapitalet i det 21:a århundradet”, visar i sin senaste bok ”Kapitalet och ideologin” som kom ut i år, hur ideologi har spelat en avgörande roll när länder ändrat sin ekonomiska politik.

Den franske nationalekonomen Thomas Piketty
Thomas Piketty Den franske nationalekonomen Thomas Piketty Bild: Caj Rönning/Yle piketty

Piketty vill visa att inkomstskillnaderna och den ekonomiska politiken också skulle kunna vara annorlunda än vad fallet är i dag. Det är ingen naturlag som ligger bakom växande ekonomiska klyftor utan ideologiskt färgade val och prioriteringar.

Christer Lindholm har i sina böcker lyft fram liknande poänger och talar om en alternativlöshet i den ekonomiska politiken, där ideologiskt färgade beslut motiveras med att det skulle vara fråga om nödvändigheter. Det här undergräver också det demokratiska samtalet.

- Om man inte längre talar om ideologiska val som ideologiska val utan som ekonomiska nödvändigheter då finns det inte så mycket att diskutera, konstaterar Lindholm.

Förmögenheterna koncentreras

Idén med ett kapitalistiskt produktionssystem är effektiv resursanvändning. Pengarna styrs dit de kan användas på ett så effektivt sätt som möjligt för att generera så mycket ekonomiskt värde som möjligt.

Men det Piketty visar med en stor samling data från flera hundra år tillbaka är att ett kapitalistiskt ekonomiskt system inte fungerar för att fördela det växande kapitalet mellan medborgare i ett samhälle. Det är bara politiska beslut som kan göra det.

Om vi tar en titt lite längre bak i historien.

oliver twist står vid grytan i barnhemmet och frågar efter mera mat i charles dickens roman med samma namn.
Charles Dickens Oliver Twist oliver twist står vid grytan i barnhemmet och frågar efter mera mat i charles dickens roman med samma namn. Bild: Wikimedia commons Charles Dickens,Oliver Twist

Det brittiska samhället genomgick stora omvälvningar från ett jordbrukarsamhälle till ett industrialiserat samhälle i skiftet mellan 1700- och 1800-talet.

Uppfinnandet av ångmaskinen gjorde att man kunde börja bygga fabriker där varor producerades effektivare och billigare än när hantverkare, som skomakare och skräddare, tillverkade varor för hand i sina verkstäder.

Förutom tekniska uppfinningar bidrog kapital till att den industriella revolutionen kunde ske. Världshandeln och de koloniala erövringarna hade gjort att det fanns väldigt mycket pengar i Storbritannien och nu började man, istället för att bara bygga stora slott och paradbyggnader, investera pengarna i fabriker som genererade ännu mera pengar.

Genom bland annat författaren Charles Dickens romaner känner vi till de extrema ekonomiska ojämlikheter som rådde i det industrialiserade Storbritannien på 1800-talet.

Den tysk-judiska politiska tänkaren Hannah Arendt (1906–1975) skriver att de rikedomar som industrialiseringen medförde för en liten grupp människor skapade ett säreget problem.
De samlade på sig överflödigt kapital som i ett samhälle utan omfördelningspolitik och med en mättad inre marknad inte kunde återinvesteras och göra “nytta”.

Hanna Arendt
Hannah Arendt Hanna Arendt holocaust

Lösningen blev investeringar utomlands, vilket banade väg för imperialismen.

Från socialdemokrati till välfärdsnationalism

Under decennier hade arbetarrörelsen kämpat för en mer jämlik fördelning av de ekonomiska resurserna och makten. Efter de förödande krigen där skatter delvis måste höjas för att återuppbygga samhällena och i skuggan av det sovjetiska hotet, var det ideologiska skiftet möjligt.

Efter andra världskriget var det socialdemokratin som samlade människorna som ville se en samhällsförändring.

I dag har de socialdemokratiska partierna tappat mark och istället röstar de som är missnöjda med den rådande ordningen på nationalistiska partier som har budskapet att om vi stänger gränserna så får vi välfärden tillbaka.

Jespers Roines sammanfattning av Thomas Pikettys bok.
Jespers Roines sammanfattning av Thomas Pikettys bok. Bild: Yle/Cecilia Wikman Bok,kapitalet i det tjugoförsta århundradet

Globaliseringen av ekonomin har ökat rikedomarna för en del. Men som Thomas Piketty har påpekat: den hälft av befolkningen med lägsta inkomster har inte fått ta del av vinsterna.

Enligt Piketty finns det två vägar att gå: antingen reformeras den globala finanskapitalismen så att ekonomin ställs under demokratisk kontroll och börjar tjäna flertalet istället för bara en liten elit, eller så kommer högernationalistiska partier att erbjuda nationalistiska och protektionistiska lösningar.

Piketty konstaterar att om den globala finanskapitalismen får fortsätta verka utanför demokratisk kontroll kommer folk att vända sig till partier som pekar ut invandrare som syndabockar.

Om det enda den nationella politiken kan styra över är att stänga gränserna för människor så kommer röster som kräver stängda gränser att få en allt större plats i politiken.

Text: Emma Strömberg

Emma Strömberg ler i kameran, fotad på gågatan i Åbo Svart kappa och pagehår
Emma Strömberg Emma Strömberg ler i kameran, fotad på gågatan i Åbo Svart kappa och pagehår Bild: Annina Suominen kvinna,emma strömberg

Rättelse 3.10 klockan 17.28: Ett årtal ändrades från 1900 till 1990. Det stod felaktigt att den thatcherska politiken skulle ha kommit till Finland i början av 1900-talet, fast det egentligen skulle stå i början av 1990-talet.

Läs också