Hoppa till huvudinnehåll

Professor Martin Scheinin: Polisens agerande var ett juridiskt övertramp och stod inte i proportion till demonstranternas beteende

Martin Sheinin, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter.
Martin Sheinin, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter. Martin Sheinin, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter. Bild: Antti Haanpää / Yle Martin Scheinin,mänskliga rättigheter

Videosnutten där poliser i Helsingfors sprutar pepparspray rakt i ansiktet på sittande klimataktivister har spridit sig över sociala medier och fortsätter väcka starka reaktioner. Var det rätt av polisen att använda pepparspray mot miljöaktivister som blockerade en gata?

Polisen säger för sin del att en del av demonstranterna - utan förvarning - började blockera den livligt trafikerade Kajsaniemigatan i centrum, och att polisen då måste "göra en ny riskbedömning".

Ett juridiskt övertramp

Martin Scheinin, professor i mänskliga rättigheter och internationell rätt, säger att det redan nu står klart att polisens agerande var ett juridiskt övertramp.

Scheinin konstaterar att det var bra att polisen först agerade långsamt och väntade på att situationen skulle lösa sig själv. Han anser också att det i den här situationen var motiverat att polisen skulle vidta åtgärder.

- Men användningen av pepparspray var överdrivet och fel. Demonstranterna kunde ha förts till en polisbil.

Enligt honom borde polisen inte i det här fallet ha använt metoder som innefattade tvångsmedel.

- Om man tittar på polislagen så är det klart att all användning av våldsåtgärder bör stå i proportion till motståndet, och här fanns det inget motstånd.

Varje individ borde ha getts en möjlighet att antingen själv gå till polisbilen eller bli buren dit

 
Enligt Scheinin borde varje individ helt enkelt ha fått en möjlighet att antingen själv gå till polisbilen eller bli buren dit. Det kunde ha varit ett bättre och troligen också snabbare sätt att lösa problemet.

- Om poliser använder olika metoder för att kontrollera demonstranter så måste de följa proportionalitetsprincipen. Det betyder att det finns situationer där användningen av pepparspray kan vara lagligt, men det måste stå i proportion till det som demonstranterna gör. Den europeiska människorättsdomstolen har dragit den här linjen.

Martin Scheinin säger att också FN:s människorättskommitté som övervakar konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter nyligen kommenterade frågan.

- Informationen om tillåtna och icketillåtna metoder leder också där till samma slutsats, det vill säga att proportionalitetsprincipen måste respekteras.

Pepparspray kan inte användas då det inte är fråga om ett klart våldsamt motstånd eller ett hot

Demonstration i Helsingfors 3.10.2020
Polisen använde pepparspray under en klimatdemonstration i Kajsaniemi i Helsingfors den 3 oktober 2020. Demonstration i Helsingfors 3.10.2020 Bild: Yle / Läsarbild demonstration,Helsingfors

Scheinin konstaterar att pepparspray innebär risker för hälsan och att sprayen inte kan användas då det inte är fråga om ett klart våldsamt motstånd eller ett hot.

Polisens främsta uppgift är att skydda rätten att demonstrera

Polisens främsta uppgift är att skydda rätten att demonstrera, och även i samband med kontroversiella demonstrationer har polisen varit på plats för att skydda demonstranterna i förhållande till eventuella motdemonstranter.

De som har anmält till polisen att det kommer att ordnas en demonstration har rätt att förvänta sig att polisen kommer att skydda deras rätt att demonstrera.

- Till exempel vid högerextrema demonstrationer har polisen agerat på ett sätt som har skyddat demonstranterna - vilket i sig är rätt men problematiskt om demonstrationen innehåller hets mot folkgrupp eller annat brottsligt agerande från demonstranternas sida.

Det är inte en grundläggande rättighet att få sätta sig mitt på gatan och blockera trafiken, men det är en grundläggande rättighet att få demonstrera

Scheinin säger att man nog inte kan säga att det är en grundläggande rättighet att få sätta sig mitt på gatan och blockera trafiken.

- Nej det är det inte. Det är en grundläggande rättighet att demonstrera. Och polisen har rätt att ställa villkor som baserar sig på allmän ordning, till exempel: "Ni kan marschera mellan klockan 11 och 11.30".

Om demonstranterna sätter sig på gatan har polisen rätt att intervenera.

- Polisen kan säga att "nu är det dags att packa kappsäckarna och nu får ni fortsätta till något annat ställe." Om de inte sedan gör det som polisen säger kan polisen lagligen ge order om det, och om de ännu efter det sitter kvar på gatan kan polisen säga att "om du inte går själv så tar vi dig till polisbilen och för dig till polisstationen för förhör."

Det är sorgligt att Finlands polis klart använder metoder som inte är förenliga med mänskliga rättigheter

Martin Scheinin konstaterar att det i det här fallet hade varit väldigt lätt att agera på ett sätt som är förenligt med mänskliga rättigheter.

- Jag anser att det är sorgligt att Finland, som är människorättsvänlig rättsstat, hamnar i en sådan här situation där dess polis klart använder metoder som inte är förenliga med mänskliga rättigheter.

Scheinin tycker att det kunde vara bra med en helt oberoende utredning av det som skett.

- Det skulle kanske ge lite bättre beredskap för framtida fall.

Läs också