Hoppa till huvudinnehåll

Teater: Mary Poppins är en välsmord färgsprakande musikalshow

På bilden syns skådespelarna Josefin Silén, Anna Kettunen, Denny Lekström och Aron Nyman i Svenska Teaterns musikal Mary Poppins.
En parkstaty som kommer till liv och en tebjudning i fantasin - allt är möjligt i Mary Poppins värld. I förgrunden Denny Lekström Josefin Silén och Lasse Lipponen. På bilden syns skådespelarna Josefin Silén, Anna Kettunen, Denny Lekström och Aron Nyman i Svenska Teaterns musikal Mary Poppins. Bild: Cata Portin Svenska Teatern,Mary Poppins

Det tråkiga i de rådande omständigheterna – masker, halvtom salong, inställda spelperioder – syns på intet vis i den energi och entusiasm som ensemblen för Mary Poppins på Svenska Teatern utstrålar.

Regissören för Svenska Teaterns nya musikalsatsning Mary Poppins, Markku Nenonen, ska ha en eloge för att ha lyckats skapa en så sammansvetsad grupp trots den krävande situationen.

Skådespelare, dansare och orkester hänger sig åt sagan om barnflickan Mary och hennes magiska värld utan förbehåll och det är fullt ös från början till slut.

Berättelsen om Mary Poppins som kommer flygande med sitt paraply och rullar igång en karusell av förändring hemma hos familjen Banks på Körsbärsträdsgränd är kanske mest känd från Walt Disneyproduktionen från 1964 med Julie Andrews i huvudrollen.

Ursprungligen kom Mary till barnen i Pamela L. Travers böcker på 1930-talet.

Markku Nenonens föreställning, å sin sida, är en version av den Broadwaymusikal som producerades av Cameron Mackintosh med premiär 2004. Den för sin del är en kombination av 1960-talsfilmens nyckelmusiknummer och Travers böcker.

På bilden syns skådespelarna Josefin Silén, Anna Kettunen, Denny Lekström och Aron Nyman i Svenska Teaterns musikal Mary Poppins..
Det stora step- och dansnumret på stadens tak hör till de snyggaste i musikalen Mary Poppins. I mitten Josefin Silén, Anna Kettunen, Denny Lekström och Aron Nyman. På bilden syns skådespelarna Josefin Silén, Anna Kettunen, Denny Lekström och Aron Nyman i Svenska Teaterns musikal Mary Poppins.. Bild: Cata Portin Svenska Teatern,Mary Poppins

Det här är eventuellt den största överraskningen för publiken på Svenska Teatern: musikalens berättelse skiljer sig rätt mycket från den klassiska filmen, vilket kan vara en besvikelse för den som känner och älskar sin Mary spelad av Julie Andrews.

Själv blev jag förvånad över hur brysk karaktären Mary är i denna föreställning – en personlighet jag antar att är närmare originalböckerna än Disneys sockersöta fantasi.

Under hela första akten har jag direkt svårt att förstå varför syskonen Banks över huvud taget tycker om sin nya nanny, som främst tillrättavisar dem med sarkastiska kommentarer och är rätt hög i hatten. I den andra akten visar hon mer värme.

Strålande sångnummer, charmiga barn och roliga biroller

Sångarna är just så proffsiga som de bör vara i en show som denna. Josefin Silén i titelrollen sjunger klart, starkt och helt enkelt mycket vackert. Hon tar plats på scenen med säkerhet och lätthet.

Ann-Marie Heino som både tiggerskan med sina fågelfrön samt skräcknannyn miss Andrew drar ner rungande applåder; hon har ett fantastiskt djup och imponerande bredd i sin stämma.

Svenska Denny Lekström som charmören/ sotaren/ parkmålaren Bert har den klassiska, skolade musikalartistens uttryck och energi.

Och barnen, så klart: Olivia Broman och Arthur Waselius (på presspremiären; på premiären på lördag spelades rollerna av Anna Kettunen och Aron Nyman) som syskonen Jane och Michael är så förtjusande som tänkas kan, varken blyga eller osäkra. De har fått god sångskolning och klarar sina stämmor med bravur.

Teaterns egna Mikael Andersson och Simon Häger bjuder på ett par utsökta, välkomna komiska biroller.

Dräkterna designade av Pirjo Liiri-Majava är – hur ska jag säga – mycket färggranna. Grälla, klatschiga. Som tagna ur en tecknad 1980-talsfilm; karikerade, psykedeliska.

Scenografin av Jani Uljas är däremot konventionell och bjuder inte på många överraskningar.

Snygga koreografier

Andra akten är starkare än den första. Här levereras några storstilade danskoreografier, varav de häftiga steppscenerna är de mest imponerande – bra jobbat, Säde Kajovaara! Massnumret med sotarna och deras borstar är just en så stor, lång och intensiv scen som en musikal värd namnet bör innehålla.

Koreograferna Nenonen, Osku Heiskanen, Kajovaara och danskaptenen Suvi Salospohja har gjort ett bra jobb – och så gör även den mångtaliga ensemblen. Det måste också sägas om den stora, för publiken osynliga orkestern under ledning av kapellmästare Kristian Nyman.

Storyn i sig är inte mycket att hänga i julgranen. Karaktärernas utveckling är förutsebar och simpel, om än trevligt positiv. De magiska elementen är blygsamma och enkla på scenen. Det fina undantaget är när Mary lyfter och flyger; en ikonisk och magiskt charmig bild.

Vissa invändningar till trots är Mary Poppins en mycket välgjord och välsmord färgsprakande musikalshow, som är lätt att ta till sig med sina starka och minnesvärda sångnummer, snygga koreografier och sitt budskap som aldrig är fel: allt är möjligt.

Mary Poppins av Stiles-Sherman-Fellowes. Översättning: Magnus Lindman. Baserat på P.L.Travers böcker. Regi och koreografi: Markku Nenonen. Co-koreograf: Osku Heiskanen. Steppkoreograf: Säde Kajovaara. Regisassistent: Tiina Aho. Koreografiassistent: Peter Pihlström. Danskapten: Suvi Salospohja. Scenografi: Jani Uljas: Kostymer: Pirjo Liiri-Majava. Masker: Pirjo Leino. Ljus: Tom Kumlin. Ljud: Andreas Lönnquist. Video: Joonas Tikkanen. Kapellmästare: Kristian Nyman, Martin Segerstråle. I huvudrollerna: Josefin Silén, Denny Lekström, Aaro Wichmann, Anna-Maija Jalkanen, Olivia Broman / Krista Martola / Anna Kettunen, Aron Nyman / Amos Martimo / Arthur Waselius.

Läs också