Hoppa till huvudinnehåll

Tiotusentals företagare utan stöd - och 600 miljoner i outnyttjade stödpengar

Erica Wickman står bredvid e n klädställning i sin butik
Erica Wickman hör till de företagare som fått coronastöd. Erica Wickman står bredvid e n klädställning i sin butik Bild: Louise Bergman/YLE Wickman,Erica Wickman

Flera hundra miljoner euro i företagsstöd har inte delats ut till företagare som drabbats av coronapandemin. Samtidigt har över 27 000 företagare fått avslag på grund av hårda stödkriterier.

Många företag drabbades hårt av coronapandemin och undantagslagarna som infördes i mitten av mars. Regeringen lanserade en rad olika stöd som företag kunde söka.

Det handlade om innovationsstöd från Business Finland, utvecklingsstöd via NTM-centralen, kostnadsstöd för företagare med anställda och stöd till ensamföretagare.

Totalt anslogs 1,8 miljarder euro för de här stöden. Spotlights granskning visar att det i början av oktober finns 600 miljoner euro kvar att dela ut - trots att många företagare inte beviljats stöd.

Omsättning störtdök

En av de företagare som sökt och fått stödet på 2 000 euro till ensamföretagare är Erica Wickman. I snart fem år har hon haft klädbutik och syateljé i centrala Närpes.

- Det här är en barndomsdröm. Jag började sy kläder till mina dockor då jag var liten. Sen började jag sy kläder åt mig själv och så utbildade jag mig till sömmerska.

Erica Wickman viker en tröja i sin butik
Kläder i höstens färger fyller Ericas butik Erica Wickman viker en tröja i sin butik Bild: Louise Bergman/YLE Wickman

Då undantagstillståndet infördes i mitten av mars minskade omsättningen rejält.

- Vissa dagar hade jag en kund och sålde ingenting eller bara en rulle sytråd. Omsättningen sjönk med två tredjedelar. Det var tufft.

Erica är tacksam över stödet på 2 000 euro.

- Det är bättre än ingenting och det räckte till en eller två räkningar. Samtidigt tänker jag att man kanske kunde ha stöttat ensamföretagare på något annat, lite mer långsiktigt sätt.

Restaurangstöd räcker inte långt

För restaurangbranschen infördes ett restaurangstöd eller en gottgörelse för att de haft stängt i två månader och endast sålt hämtmat.

Samma tankegångar som Erica Wickman har krögaren Tage Österlund. I snart 13 år har han, tillsammans med sin fru Minna, drivit en restaurang i Korpo.

En man i glasögon ler mot kameran.
En man i glasögon ler mot kameran. Bild: YLE Taisto Lapila Krögare,Korpo, Pargas,tage österlund

Omsättningen sjönk med 85 procent då restaurangerna under våren tvingades stänga och istället bara sälja hämtmat.

- Vi sökte och fick restaurangstöd. Det täcker ungefär hälften av det lån vi har varit tvungna att ta för att klara av den här situationen. Jag tycker att man kunde ha gjort som i övriga Europa och istället sänkt omsättningsskatten för en viss tid. Det hade gynnat både oss och våra kunder, säger Tage.

I mitten av september frågar Spotlight finansministeriet om en sänkning av mervärdesskatten varit aktuell men då vill man inte kommentera saken.

Nu har finansminister Matti Vanhanen meddelat att det inte blir någon sänkning av momsen för restaurangverksamhet. Orsaken är enligt Vanhanen att en sänkning står i strid med momsen på mat.

För Tage Österlund vände situationen då restaurangerna fick öppna igen i juni. Men efter en livlig sommar kommer en osäker höst.

- Orderboken är ganska tom. Men man får ju hoppas.

I september meddelar Turism- och restaurangförbundet MaRa att 15 procent av deras medlemmar uppger att de hotas av konkurs under hösten och vintern.

Kunderna hittade tillbaka

På sommaren börjar kunderna så småningom hitta tillbaka till Ericas klädbutik. Men hon räknar med att det tar länge innan försäljningen är tillbaka på samma nivå som innan coronapandemin.

Erica Wickman sitter med måttband runt nacken i sin kombinerade syateljé och klädbutik
Erica har syateljé i samma utrymmen som butiken Erica Wickman sitter med måttband runt nacken i sin kombinerade syateljé och klädbutik Bild: Louise Bergman/YLE Wickman,Erica Wickman

Däremot har Ericas sytjänster använts flitigt.

- Människor har inte behövt köpa nya kläder då de inte haft några fester eller tillställningar att gå på. Istället har folk låtit reparera och sy om gamla kläder. Så jag är oerhört glad att jag har två ben att stå på i mitt företag.

En annan sak Erica är glad över är den arbetslöshetsdagpenning på 33,60 euro per dag som hon beviljats fram till slutet av december.

Arbetslöshetsdagpenningen för företagare var också en åtgärd av regeringen för att hjälpa företagare vars arbete i företaget upphört eller inkomsten är mindre än 1 089,67 euro per månad på grund av coronapandemin.

- Jag har egentligen inte kunnat lyfta någon lön ur företaget, så arbetslöshetsdagpenningen har gjort att jag kunnat betala en del privata räkningar.

Jag har inte kunnat lyfta någon lön ur företaget

Ericas mantra under coronapandemin har varit att inte ge upp.

- Periodvis har det varit jobbigt. Vissa dagar känns det inte alls bra. Men jag kör marknadsföring i sociala medier till max och hittar på olika evenemang i butiken. Mer än så kan jag inte göra. Jag hoppas att jag inte tvingas ge upp.

Nästan 600 miljoner euro har inte delats ut

Trots att ansökningstiden för flera företagsstöd är slut pågår ännu utbetalningar för Business Finlands innovationsstöd, kostnadsstödet och ensamföretagarnas stöd. Endast NTM-centralen har gjort en slutredovisning.

Som situationen ser ut i början av oktober har nästan 600 miljoner euro inte delats ut.

Av utvecklingsstödet blev det kvar 73,6 miljoner euro som inte delades ut.

Enligt näringsminister Mika Lintilä kommer 145 miljoner euro att bli kvar för kostnadsstödet. Det stödet riktade sig till företag med anställda.

Över 9 000 företagare har sökt, men inte beviljats kostnadsstöd. En orsak är att stödsumman som statskontoret räknat ut är lägre än den minimigräns man satt för att få stöd. Det vill säga 2 000 euro.

Ett annat krav för att få stöd är att omsättningen ska ha gått ner med minst 30 procent under april eller under april och maj. Det här har fått en hel del kritik från fältet och gjort att många fått avslag.

Kritiken mot stödkriterierna har nått fram till ministeriet. Nu kommer ansökningstiden för kostnadsstödet att förlängas och kriterierna ses över.

En sak som ministern vill utreda är vad som ska anses vara en skälig minimisumma för ett stöd. Nu är det 2 000 euro.

- Jag är inte säker på att ett företag vilar på en sund grund om stödbeloppet blir lägre än 2000 euro.

Näringsminister Mika Lintilä vill se över konstnadsstödet
Näringsminister Mika Lintilä vill utreda vad som ska vara en skälig nivå för företagsstöd. Näringsminister Mika Lintilä vill se över konstnadsstödet Bild: YLE Taisto Lapila Mika Lintilä

Syftet med det nya kostnadsstödet är att skapa ett allmänt företagsstöd som skulle omfatta också restaurang- och nöjesbranschen.

Förutom pengarna som blivit över från det tidigare kostnadsstödet, 145 miljoner euro, ska ett tilläggsanslag på 300 till 350 miljoner euro utgöra det nya kostnadsstödet.

Stöden kom i fel ordning

Professor Rune Stenbacka sitter med i statens forskningssektion för företagsstöd som ska bedöma hur företagsstöden lyckats också vad gäller coronastöden.

personporträtt Rune Stenbacka professor
Rune Stenbacka, professor vid Hanken, kritiserar regeringen för att stöden kom i fel ordning. personporträtt Rune Stenbacka professor Bild: YLE Taisto Lapila Rune Stenbacka

Han kritiserar regeringens stödpolitik som i början av pandemin fokuserade på stöd av innovationer istället för att ge direkta stöd.

- Under nedstängningsfasen var det väldigt svårt för företagen att göra tillförlitliga kalkyler då det inte fanns några förväntningar och kalkyler att förlita sig på. Och då skulle det ha varit viktigt med direkta stöd.

Flera företagare som Spotlight varit i kontakt med har också frågat sig varför de ska utveckla verksamheten då samhället håller på att falla sönder.

Näringsminister Mika Lintilä har hört kritiken.

- Inte kunde vi så där bara börja betala ut stöd. Utan allt måste basera sig på lagar.

Det fanns juridiskt färdiga kanaler för Business Finland och NTM centralen att betala ut innovations- och utvecklingsstöd men för kostnadsstödet behövdes en ny lag.

- Vi hade kanske kunnat börja beredningen av lagen om kostnadsstöd ett par veckor tidigare, säger Lintilä.

Enligt Rune Stenbacka fokuserade också regeringen allt för mycket på hälsosituationen.

- Det kunde ha varit väldigt värdefullt om man i ett tidigare skede också skulle ha involverat ekonomiska överväganden och ekonomisk planering i en högre utsträckning.

Det finns också företagare som först fick stöd men som måste
betala tillbaka det.

Läs också