Hoppa till huvudinnehåll

Fler studieplatser skulle åtgärda bristen på svenskspråkig daghemspersonal – men bara 25 av 40 platser fylldes

Bild på helsingfors universitet glas dörr med logo och text
Bara 25 av 40 studieplatser inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken fylldes vid Helsingfors universitet hösten 2020. Bild på helsingfors universitet glas dörr med logo och text Bild: Yle/Linnéa Caloander Helsingfors universitet,Helsingfors

För att åtgärda bristen på behörig daghemspersonal ökades antalet studieplatser från 30 till 40 inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken vid Helsingfors universitet i år. Men alla 10 tilläggsplatser blev tomma och antalet som tog emot sin studieplats sjönk från 2019. Nu anser man på Undervisnings- och kulturministeriet att fler studieplatser inte längre är en lösning för att åtgärda personalbristen.

25 av 40 studieplatser fylldes och professor Mirjam Kalland säger att söktrycket är för lågt.

- Vi tar in så många som vi kan ta in. Det här är lite överraskande, vi har brukat kunna ta in 30 studerande, säger professor Mirjam Kalland vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet.

Vi tar in så många som vi kan ta in

Riksdagens justitieombudsman (JO) behandlar just nu ett klagomål om att Helsingfors stad bryter mot lagen då staden har meddelat att svenskspråkiga barn erbjuds plats i finskspråkigt daghem. Det var i december 2019 som staden uppgav att man efter årsskiftet på grund av personalbrist måste erbjuda plats i ett finskspråkigt daghem till ungefär hälften av de svenskspråkiga familjerna.

Platserna fylls inte

JO har begärt utlåtanden från både Helsingfors stad och Undervisnings- och kulturministeriet. JO bedömer att klagomålet inte bara berör en enskild stads förfarande utan handlar om en större helhet där statens åtgärder också påverkar.

Svenska Yle har tagit del av ministeriets utlåtande till JO.

Enligt ministeriet försöker man stödja den svenskspråkiga utbildningen av lärare inom småbarnspedagogiken genom att öka studieplatserna inom branschen. Också inom den finskspråkiga utbildningen har antalet studieplatser ökat.

Problemet är att antalet platser inte fylls. Det här gäller både för Åbo Akademi och Helsingfors universitet.

Åbo Akademi hade 60 platser men bara 38 fylldes hösten 2020. Vid Helsingfors universitet ökade antalet platser från 30 till 40, men antalet antagna minskade från 30 till 25. Bara 19 av årets sökande till Helsingfors universitet hade småbarnspedagogik som sitt första val.

"Känns som att den åtgärden nu är använd"

Enligt undervisningsråd Aija Töytäri vid Undervisnings- och kulturministeriet behövs nu andra åtgärder än att öka antalet studieplatser.

- Det känns som att den åtgärden nu är använd. Nu behövs andra åtgärder för att locka unga till småbarnspedagogiken, särskilt till den svenskspråkiga. Det handlar bland annat om förhållandena på arbetsplatsen, säger Töytäri till Svenska Yle.

Ministeriet har i september publicerat en rapport om lärarutbildningens attraktionskraft. En av slutsatserna är att en ökning av studieplatserna inom småbarnspedagogiken inte löser problemet med att allt färre unga söker sig till branschen.

Mirjam Kalland poserar på en gräsmatta framför gröna buskar.
Mirjam Kalland. Mirjam Kalland poserar på en gräsmatta framför gröna buskar. Bild: Axel Ridberg Mirjam Kalland

"Jag tror det kan finnas ett latent intresse"

Professor Mirjam Kalland anser att utbildningen borde marknadsföras mer.

- Det är en allmän trend att söktrycket minskat. Vid de finskspråkiga utbildningarna kan man se samma sak. Nu har det svängt där och vi hoppas vi kan se samma trend inom de svenskspråkiga utbildningarna.

Allt är inte sådant som universitetet direkt kan påverka

Andra faktorer som kan påverka intresset bland unga är den bild som ges av branschen i offentligheten, lönen och förhållandena på arbetsplatsen, påpekar Kalland.

- Allt är inte sådant som universitetet direkt kan påverka. Det är väldigt viktigt att branschen får tillräckligt med resurser så att grupperna är små och att lärarna får tillräckligt i lön. I dagens läge är lärarnas lön lägre än medeltalet i OECD-länderna.

Eller kan det vara så att dagens unga helt enkelt inte vill jobba som lärare i småbarnspedagogik?

- Det kan vi inte veta. Jag tror att det kan finnas ett latent intresse. I undersökningar som vi har gjort kommer det fram att de anställda älskar sitt jobb och är enormt motiverade.

Också brist på behöriga barnskötare

Förutom akademiskt utbildade lärare i småbarnspedagogik jobbar också socionomer med en yrkeshögskoleexamen och närvårdare med en yrkesskoleexamen på daghem.

För att vara behörig barnskötare krävs en närvårdarutbildning med inriktning på barn. Enligt Helsingfors stads utlåtande till JO är omkring 40 procent av barnskötarna inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken obehöriga.

Staden önskar att yrkesinstitutet Prakticum får tillstånd för en barnledarutbildning. Nu har Helsingfors stad ett läroavtal om barnledarutbildning med Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby. Prakticum fråntogs utbildningen 2017.

Söker pengar för en distansutbildning

Mirjam Kalland tror också på en flerformsutbildning för att lösa bristen på behörig personal.

- Utbildningen består bland annat av nätkurser och distansutbildning. Den är utformad för barnskötare och andra som kanske redan jobbat på daghem. Universitetet ska nu söka pengar från ministeriet för den här utbildningen, säger Kalland.

Justitieombudsmannen kommer under det här året att avgöra klagomålet om bristen på svenskspråkiga daghemsplatser i Helsingfors.

Niclas Grönholm, direktören för den svenska servicehelheten vid fostrans- och utbildningssektorn, sade i september att läget har förbättrats jämfört med situationen då klagomålet till JO gjordes. Personalen som staden rekryterat är ändå oftast obehörig och anställningarna tillfälliga.