Hoppa till huvudinnehåll

Sibbos social- och hälsovårdspersonal är utmattad men i budgetförslaget finns inga nyanställningar: "Här beaktas inte tillväxten"

På bilden syns ett hus i rött tegel med flera fönster och dörrar i glas. På huset finns en bård med färggranna ränder och det står social- och hälsovårdscentral ovanför en av dörrarna.
Hälsostationen i Nickby föreslås klara sig med nuvarande antal personal också nästa år. Arkivbild. På bilden syns ett hus i rött tegel med flera fönster och dörrar i glas. På huset finns en bård med färggranna ränder och det står social- och hälsovårdscentral ovanför en av dörrarna. Bild: Yle/Mira Bäck Nickby,Sibbo,hälsovård,hälsocentraler,nickby hvc

Social- och hälsovårdsutskottet i Sibbo lämnar över ett stramt budgetförslag utan rum för tillväxt.

Trots att personalen är utmattad efter snart ett år med coronapandemin innehåller förslaget inga nyanställningar.

- Vi har förberett ett budgetförslag som är över den ramen som vi har fått av kommunstyrelsen. Vårt förslag är ganska realistiskt och garanterar den verksamheten som vi har idag, men där ingår inte tillväxt. Vi är en växande kommun och det kommer fler klienter och patienter, men här beaktas inte tillväxten.

Det säger Leena Kokko, direktör för social- och hälsoväsendet i Sibbo.

Kokko tror trots allt att budgetförslaget räcker till, men betonar att personalen, i synnerhet nu under coronapandemin, är utmattad och överarbetad.

Kokkos oro för personalens ork delas av Micaela Röman (SFP), ordförande för social- och hälsovårdsutskottet.

- Många som jobbar inom social- och hälsovården har jobbat om inte dubbelt så tre gånger upp i och med att pandemin sysselsätter väldigt mycket. Extrajobbet innebär en betungande effekt så det som helhet anser jag är den största utmaningen med tanke på budgeteringen, inte bara nästa år utan de två följande åren, säger Röman.

Budgetförslaget för 2021 innehåller varken nya tjänster eller befattningar fast flera enheter hoppas på mer personal för att situationen skulle underlättas.

Minskade inkomster

I budgetförslaget beräknas utgifterna till 71,5 miljoner euro, inkomsterna till 11,8 miljoner och balansräkningen således 59,8 miljoner euro.

Balansräkningen för 2020 uppskattas till 56,9 miljoner euro.

På grund av kostnader i samband med coronapandemin och eventuella förändringar som hänger ihop med den planerade social- och hålsovårdsreformen finns här potentiellt svängrum i budgetförslaget.

- Vårt största problem är att våra inkomster har minskat och om vi tänker på ramen vi har fått så är våra utgifter under ramen, men också inkomsterna, säger Kokko.

Sairaanhoitaja potilashuoneen ovella, Uusi lastensairaala, Helsinki, 8.7.2019.
Personalen är trött efter mycket arbete under coronaepidemin. Arkivbild. Sairaanhoitaja potilashuoneen ovella, Uusi lastensairaala, Helsinki, 8.7.2019. Bild: Jari Kovalainen / Yle sjukhus,barnsjukhus,Nya barnsjukhuset,sjukskötare,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,sjukvård,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,närvårdare,patientrum,Stetoskop

Inkomstbortfallet som ligger cirka 1,5 miljoner under ramen har flera orsaker, bland annat verksamheter som minskats eller körts ner under våren, men som fortsätter i annan form nästa år.

Kokko nämner munhälsovården som en viktig inkomstkälla, men som i år har fokuserat på barn och ungdomar som får vården gratis.

Kommunen har också varit tvungen att reservera två miljoner för specialsjukvård inom ramen för HUS istället för ramens en miljon euro.

Vad är det då som oroar Leena Kokko?

- Det är närmast när förslaget inte innebär nya tjänster eller befattningar och vi vet att kommunen växer och vi vet att coronan fortsätter på ett eller annat sätt. Personalen är ganska trött och ansträngd.

Kokko betonar att personalen just nu utför såväl det vardagliga arbetet, men också förebyggande och vårdande arbete under coronapandemin samt arbetet med att åtgärda möjliga köer från våren.

- Det ger inget spelrum eller möjligheter att öka personalantalet utan vi måste klara oss med den personalen vi har idag.

Kommunens växtvärk syns i tjänsterna

Micaela Röman riktar en viss kritik till kommunen för att inte ha lagt till mer resurser till social- och hälsovården under de år kommunens ekonomi har varit god.

- Man måste backa lite och titta på åren när Sibbo har vuxit hemskt mycket. Också under de så kallade goda åren har vi fått fler invånare och tyvärr har det inte synts i resurseringen för social- och hälsovården. Vi blir fler och så kommer det här trycket på att vi måste spara ytterligare, säger Röman.

Micaela Röman sitter på en grön soffa och ler till kameran
Micaela Röman. Arkivbild. Micaela Röman sitter på en grön soffa och ler till kameran Bild: Yle/Rebecka Svedberg Micaela Röman,Riksdagsvalet i Finland 2019,riksdagsval

I förslaget nämns att den ökade befolkningstillväxten ställer krav på tvåspråkiga tjänster som de nyinflyttade fått i dåvarande hemkommun, eller som inte erbjuds av kommunen i dagens läge.

- Till saken hör att en del inflyttare är personer och familjer med helt nya behov som vi inte har yrkeskår att möta i vardagliga fall. Igår på mötet pratade vi om behovet av en näringsterapeut och det är ju ett typexempel på en service som vi eventuellt har haft tidigare men som har sanerats bort under de tidigare sparprogrammen, säger Röman.

Röman betonar att inflyttningen har ökat behovet av förebyggande tjänster som till exempel olika sorts terapeuter och att risken med att spara på förebyggande verksamhet kan bli väldigt dyr i slutändan.

Antalet äldre invånare över 75 år växer också kraftigt och vård dygnet runt, alltså effektiverat serviceboende, behövs mera för varje år. Där finns inte mycket spelrum för nya invånare― Leena Kokko

Enligt Kokko syns befolkningsökningen ekonomiskt genom vissa index i statsandelarna, men hon nämner att vissa familjer har haft det svårt under pandemin och att man blivit tvungen att öka resurserna inom barnskyddet.

- Antalet äldre invånare över 75 år växer också kraftigt och vård dygnet runt, alltså effektiverat serviceboende, behövs mera för varje år. Där finns inte mycket spelrum för nya invånare, säger Kokko.

Kostnaderna och verksamheten beskurna under flera år

2014 beslöt Sibbo kommun att trimma administrationen och verksamheten fram till 2020 genom de så kallade operationerna Grytlock och Induktionsspis.

Under de tre följande åren arbetade kommunen för att bland annat effektivera verksamheten och spara in sammanlagt 20 miljoner euro.

Hur syns reformerna i årets budget och har de underlättat arbetet inom social- och hälsovården?

- Vi gjorde ändringar inom organisationen och började tillämpa mer digitala lösningar. Inom hemvården och socialarbetet fick personalen maskiner så att de kunde göra rapporterna redan hos klienterna. Det var bra lösningar som gjorde att flera verksamheter blev bättre, säger Kokko.

Ett annat exempel är det regionala hemsjukhuset för östra Nyland som inledde sin verksamhet 1.4.2020. Hemsjukhuset ger vuxna i Sibbo, Borgå och Lovisa vård på sjukhusnivå hemma,

- Med hemsjukhuset och andra lösningar försöker vi få specialsjukvårdens kostnader att minska.

Reformen och aktiviteten inom social- och hälsovården ledde samtidigt till att det idag finns väldigt få verksamheter som kan effektiveras ytterligare.

Leena Kokkos önskemål till kommundirektören, -styrelsen och - fullmäktige är därför klart.

- Jag skulle vilja att man inte ytterligare kräver besparingar av oss.

Läs också