Hoppa till huvudinnehåll

HRW: "Status quo" – ingenting har förbättrats för det bortglömda rohingyafolket i Myanmar – en hemlös minoritet som svälter och trakasseras

Rohingyer i et interneringsläger i Sittwe i delstaten Rakhine i Myanmar 23.1.2020
Rohingyer i ett interneringsläger i Sittwe i delstaten Rakhine i Myanmar 23.1.2020 Arenan ID Rohingyer i et interneringsläger i Sittwe i delstaten Rakhine i Myanmar 23.1.2020 Rohingyer,Myanmar,flyktingar,förföljelse,Rakhinestaten,Sittwe District

Över 130 000 rohingyer – en muslimsk minoritet – bor i interneringsläger i Myanmar. De är sedan 2012 instängda i ett apartheidliknande system i sitt eget land. De grymheter som rohingyafolket fortfarande utsätts för har nu dokumenterats i en ny rapport.

Under de senaste åtta åren har myndigheterna i Myanmar tvingat rohingyerna – en muslimsk minoritet – att leva i läger eller i lägerlika förhållanden.

Human Rights Watch (HRW) har intervjuat över 60 rohingyer och kaman-muslimer som har förföljts och förflyttats inom Myanmar och som inte kan – eller vågar – återvända till sina hem.

Rohingyer som flytt i båtar från Myanmar till Aceh, Indonesien. 7.9.2020
Rohingyer som flytt i båtar från Myanmar till Aceh, Indonesien. 7.9.2020 Rohingyer som flytt i båtar från Myanmar till Aceh, Indonesien. 7.9.2020 Bild: AFP / Lehtikuva Rohingyer,Myanmar,Indonesien,flyktingar,förföljelse,Aceh

Myndigheterna utnyttjade interna våldsamheter år 2012

Myndigheterna i Myanmar utnyttjade oroligheter år 2012 till att segregera och spärra in och "etniskt rensa" en befolkningsgrupp som de redan länge hade försökt få ut ur landet, konstaterar HRW. 

- Rohingyerna är sedan 2012 instängda i ett apartheidliknande system. Muslimer och buddhister lever helt skilda från varandra, säger Kristina Jelmin, verksamhetschef vid Svenska Burmakommittén.

En FN-officer som arbetade i Rakhine 2012 beskriver för HRW myndigheternas sätt att förhålla sig till rohingyerna: "Träng in dem, inhägna dem, spärra in 'fienden'."

Militären drog in 2016 och 2017

År 2012 lades grunden till de grymheter som militären gjorde sig skyldig till under åren 2016 och 2017 i norra Rakhine. Här talas det om brott mot mänskligheten och till och med folkmord.

Rohingyaflyktingar tar sig från Burma till Bangladesh
Rohingyaflyktingar tar sig från Myanmar till Bangladesh 9.10.2017 Rohingyaflyktingar tar sig från Burma till Bangladesh Bild: EPA Rohingya,Burma,Bangladesh

I dag står det bortkörda och bortglömda rohinghyafolket inför massiva hälsoproblem, hunger, brist på utbildning och avsaknad av fri rörlighet. De diskrimineras och trakasseras av hänsynslösa säkerhetsvakter som arbetar vid officiella kontrollstationer. Det är vanligt med utpressning och misshandel, rapporterar HRW.

Lägerinvånarna har ytterst begränsade möjligheter till inkomst och levebröd.  De går hungriga och drabbas lätt av vattenburna sjukdomar. Barn- och mödradödligheten är högre än på andra ställen. Många dödsfall skulle enkelt förhindras om levnadsvillkoren kunde förbättras.

Brist på mat, husrum, hälsovård och utbildning har lett till att många rohingyer är beroende av bistånd för att överleva.

HRW:s rapport innefattar intervjuer med över 60 rohingyer och flera biståndsarbetare. Vidare analyseras det över hundra interna och offentliga dokument som visar hur myndigheterna ger avslag på vädjanden om förbättringar i levnadsförhållanden i lägren.

De kan inte bygga upp sina hem på nytt, de kan inte gå tillbaka till sina jobb och de kan inte integrera sig i samhället på nytt

Rohingyerna beskriver livet i lägren som husarrest. De nekas fri rörelse och de hålls under strikt kontroll av vakter och taggtrådsstängsel.

Rohingyerna lever utanför samhället och får ingen kompensation för det som har gått förlorat i hemtrakterna. De nekas rätten att återvända till de områden de tvingats lämna. De kan inte bygga upp sina hem på nytt, de kan inte gå tillbaka till sina jobb och de kan inte integrera sig i samhället på nytt.

Många har tappat allt hopp

Enligt HRW har många rohingyer tappat hoppet och förlorat sin tilltro till myndigheterna. Ingen av de intervjuade trodde att deras barn någon dag kan få leva och röra sig fritt.

I dag har coronapandemin och de upptrappade striderna mellan militären och en etnisk rohingyagrupp kallad Arakan-armén lett till att rohingyernas extrema sårbarhet ökat ytterligare under de senaste månaderna, påpekar HRW rapporten.

Rohingyer som flytt till grannlandet Bangladesh. Barn i lägret Kutupalong i Ukhia 5.10.2020
Rohingyer som flytt till grannlandet Bangladesh. Barn i lägret Kutupalong i Ukhia 5.10.2020 Rohingyer som flytt till grannlandet Bangladesh. Barn i lägret Kutupalong i Ukhia 5.10.2020 Bild: AFP / Lehtikuva Rohingyer,Myanmar,flyktingar,förföljelse,Bangladesh,flyktingläger

Vågar inte heller återvända till Rakhine

Trots att rohingyerna saknar sina hem och sitt forna liv i Rakhine vågar många av dem inte återvända.

Kristina Jelmin konstaterar att rohingyerna inte har något att återvända till.

- Det finns inte förutsättningar för ett säkert återvändande. Samma villkor råder nu som när de flydde. Samma militär som drev ut dem finns kvar i området. De har fortfarande inte tillgång till sjukvård och skolgång och de saknar grundläggande rättigheter.

- Det är ett liv som är jämförbart med apartheid [rasåtskillnadspolitiken i Sydafrika], säger Kristina Jelmin.

Hon påpekar att det fortfarande finns rohingyer som inte bor i läger utan som lever kvar i sina byar i Rakhine.

- För några år sedan brändes det ner väldigt många byar men några blev kvar och rohingyerna i dessa byar lever nu under svåra förhållanden. De får inte röra sig fritt, och också här är det fråga om ett apartheidliknande system.

Val i november – men rohingyer får varken rösta eller ställa upp i val

Val hålls i Myanmar i november men de flesta rohingyer är helt utestängda från det. Kristina Jelmin konstaterar att de enligt regeringens vallagar inte har rätt att vare sig rösta eller ställa upp som kandidater.

- Och ändå handlar det om en viktig mänsklig rättighet. Alla har rätt att göra sin röst hörd – men i Myanmar har rohingyernas rättigheter successivt minskat.

Närmare en miljon rohingyer har flytt till Bangladesh

På andra sidan gränsen i Bangladesh bor närmare en miljon rohingyer i överfyllda - och ofta översvämmade - läger. De flesta av dem flydde då militären inledde sina våldsamma förföljelser i av rohingyer i Myanmar i augusti 2017.

Myndigheterna i Myanmar har försäkrat att de här flyktingarna ska repatrieras och få frihet och trygghet i Rakhine. Men den åtta år långa isoleringen av 130 000 rohingyer i delstaten Rakhine inne i Myanmar underminerar ändå det påståendet, konstaterar HRW.

Flyktingarna i Bangladesh låter sig inte heller övertygas.

- Vi vet att tusentals rohingyer befinner sig i interneringsläger i Myanmar. Om de här människorna friges och tryggt återvänder till sina byar – då skulle vi veta att det är tryggt också för oss att återvända hem, säger en rohingyer som flytt från Rakhine till Bangladesh.

"Andra länder och FN bör utöka sin påtryckning"

 
HRW kräver att andra länders regeringar och FN ändrar på sitt förhållningssätt och börjar pressa Myanmar hårdare så att rohingyerna kan leva i trygghet och frihet. Samtidigt måste de skyldiga ställas till svars för den här apartheidregimen.

- Några internationella processer har satts i gång, och de går ut på att ställa de allra högsta militärerna i Myanmar inför rätta. Det pågår en process både inom den internationella domstolen och den internationella brottmålsdomstolen – båda i Haag, konstaterar Kristina Jelmin.

Det råder en väldigt negativ attityd i landet mot rohingyer. Och Aung San Suu Kyi är ju en politisk ledare som vill satsa på att bli återvald i valet nu i november
Burmas ledare, Nobels fredspristagare Aung San Suu Kyi får hård kritik världen över
Myanmars ledare, mottagaren av Nobels fredspris, Aung San Suu Kyi får hård kritik världen över Burmas ledare, Nobels fredspristagare Aung San Suu Kyi får hård kritik världen över Bild: EPA-EFE/T. MUGHAL Burma,Rohingya,Aung San Suu Kyi

“Den forna frihetskämpen och nuvarande ledaren Aung San Suu Kyi skulle kunna göra en hel del"

Aung San Suu Kyis regering och militären har helt medvetet skapat och upprätthållit förtrycket i lägren och har därmed gjort det omöjligt för rohingyerna att leva ett värdigt liv, säger HRW i sin rapport.

- Aung San Suu Kyi är landets ledare, hon är regeringens ledare och hon leder också det parti som har en förkrossande majoritet i parlamentets båda kammare. Hon kan göra väldigt mycket för rohingyerna – trots att hon inte leder militären, säger Kristina Jelmin.

Hon konstaterar att det är den oberoende militären som står bakom de allvarliga brotten, och att det är av stor betydelse att det utreds vem det är som har utfört brotten.

- De skyldiga bör ställas inför rätta – men det görs inte.

Hon pekar också på alla restriktioner: Rörelsefrihet, tillgång till sjukvård, tillgång till skola – allt detta är sådant som landets regering kan göra något åt.

- Men faktum är att det inte har skett några som helst förbättringar under de senaste åren. Det råder status quo.

Jelmin säger också att rohingyerna inte har något stöd i Myanmar.

- Det råder en väldigt negativ attityd i landet mot rohingyer. Och Aung San Suu Kyi är ju en politisk ledare som vill satsa på att bli återvald i valet nu i november.

Källa: Human Rights Watch (HRW), Svenska Burmakommittén

Militären kontrollerar fortfarande mycket i Myanmar

  • Myanmar ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Bangladesh, Indien, Laos och Thailand.
  • Efter en rad inbördeskrig och diktatur är landet ett av de fattigaste i regionen. En tredjedel av befolkningen lever i absolut fattigdom.
  • Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD vann det demokratiskt genomförda valet 2015, men militären kontrollerar stora delar av både politiken och ekonomin.

Rohingyerna har bott i delstaten Rakhine i Myanmar i flera generationer

  • Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i flera generationer. Myanmar är i övrigt huvudsakligen buddhistiskt.
  • Konflikten mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Myanmar har pågått i flera årtionden.
  • Sedan landets självständighet 1948 har ett stort antal rohingyer tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
  • Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare.
  • År 1982 infördes det i lag restriktioner för rohingyernas och andra minoriteters medborgarskap, och det slogs fast att dessa inte tillhörde de "nationella raserna" i Myanmar.
  • Rohingyerna blev utestängda från den nationella folkräkningen i Myanmar 2014. Många blev fråntagna sina identifieringshandlingar eller fick sina dokument ogiltigförklarade vilket ledde till att de förhindrades att rösta i det viktiga valet 2015.
  • Myanmars regering vägrar till och med att använda ordet rohingya, och kallar rohingyerna för bengaler eller muslimer.
  • Det bor rohingyer också i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
  • Närmare en miljon rohingyer har under de senaste åren tvingas fly till grannlandet Bangladesh på grund av att deras byar bränts ned och människor dödats.
  • Den myanmariska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som attackerat polisposteringar och militärbaser.

Läs också