Hoppa till huvudinnehåll

Nobelpriset i litteratur går i år till poeten Louise Glück

Den amerikanska poeten Louise Glück är årets Nobelpristagare i litteratur. ”För hennes omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell” motiverar Akademien valet. – Vi var verkligen överens inom Akademien, säger finlandssvenska ledamoten Tua Forsström, som för första gången är med om att välja pristagaren.

Klockan 14 finsk tid meddelade den ständige sekreteraren Mats Malm att årets Nobelpris i litteratur går till den amerikanska poeten Louise Elisabeth Glück. Enligt honom var hon "överraskad och glad, trots den tidiga timmen", när han delgav henne nyheten.

Glück föddes 1943 i New York och är numera bosatt i Cambridge i Massachusetts. Utöver sitt skrivande har Glück varit verksam som professor i engelska vid Yale University.

Glück debuterade 1968 med verket Firstborn och har sedan dess hört till de mest prominenta lyrikerna i den amerikanska samtidslitteraturen. Hon tilldelades Pulitzerpriset i poesi 1993 för poesisamlingen The Wild Iris och 2014 tilldelades hon National Book Award för poesisamlingen Faithful and Virtuous Night. I våras tilldelades Glück Tranströmerpriset.

Totalt har Louise Glück gett ut tolv diktsamlingar samt flera volymer med essäer om poesi, och alla kännetecknas av en vilja att komma till klarhet.

Hon har gett ut totalt tolv diktsamlingar och flera volymer med essäer om poesi.

”Barndomen, familjelivet, de nära relationerna till föräldrar och syskon, är som varit centrala i hennes författarskap. I hennes dikter lyssnar jaget efter spåren av sin längtan och sina villfarelser, och ingen kan vara hårdare med att konforntera jagets illusioner än hon. Även om hon aldrig skulle förneka betydelsen av det självbiografiska stoffet ska hon inte ses som någon bekännande poet”, skriver Akademien.

"Glück söker sig till det universella, och i det hämtar hon inspiration från myter och klassiska motiv, vilka är närvarande i de flesta av hennes dikter", fortsätter motiveringen.

Med The Triumph of Achilles från 1985 och Ararat från 1990 fick Glück en allt större publik i USA och utomlands, och enligt Akademien förenar den sistnämnda de tre egenskaper som kännetecknar Glücks skrivande: familjekretsen, den stränga och genomborrande intelligensen och den förfinade formkänslan.

Totalt finns tre av Glücks verk översatta till svenska: Averno (2017), Ararat (2019) och Vild iris (2020).

Tua Forsström
Tua Forsström var för första gången i år med om att välja ut vinnaren av Nobelpriset i litteratur. Tua Forsström Bild: Maria Wasström / Yle Tua Forsström

Forsström: Min favorit vann

– Jag är så otroligt och glad och förtjust eftersom pristagaren är en person jag följt med tidigare och tyckt oerhört mycket om. Det känns väldigt roligt att det blev en pristagare jag är väldigt lycklig över, säger finlandssvenska Tua Forsström, som i år för första gången suttit med i Svenska Akademien och valt ut vinnaren.

Svenska Yle ringde upp Forsström inför tillkännagivandet idag.

Tua Forsström hade två personliga förhandsfavoriter bland de fem kandidaterna som Akademien skulle ta ställning till.

– De representerade så extremt olika litteraturgenrer att det i mitt tycke var nästan var omöjligt att ställa dem mot varandra. I slutskedet började jag ändå luta mot den pristagare det sedan blev, kanske också för att jag kände till henne från tidigare.

Enligt Forsström var ledamöterna redan i ett tidigt skede inom Akademien överens om pristagaren.

– Vi var verkligen överens, det var rena idyllen.

Tua Forsström befinner sig i Tenala under själva prisuttdelningen som sker i Stockholm. Att vara medlem i Akademien är enligt henne långt ifrån så glamouröst och häftigt som det kan se ut i offentligheten.

– Det är det verkligen inte, i synnerhet inte under coronaåret då vi inte har kunnat ha fysiska möten förrän nu. De som kan deltar fysiskt i Börshuset i Stockholm, medan jag själv har deltagit per distans sedan slutet av februari, säger Forsström och fortsätter:

– Det handlar om riktigt ordentlig arbete och mycket av det. Man ska ju vara inläst på de ärenden som kommer upp, man ska läsa massor hela tiden. Arbete och vardag har det varit hela vägen. Och ska jag vara ärligt: inget passar mig bättre än det. Det trivs jag allra bäst med.

Så beskriver Forsström hur processen kring valet av Nobelpristagaren går till:

– Inom Akademien finns det en Nobelkommittée som väldigt långt gör grundarbetet för årets kommande litteraturpris. De börjar jobba redan i januari, februari. I ett lite senare skede tar hela Akademien ställning till kandidaterna som vaskats fram och läser dem.

Akademien skickar först ut hundratals brev till akademiska litteraturinstitutioner världen över, speciella experter på olika språkområden, representanter för författarorganisationer. Dessa får skicka in sina förslag, och då är man uppe i flera hundra förslag.

Nobelkommittén kokar ner namnen till en lista som kallas långa listan, som består av cirka hundra namn.

– Sedan fortsätter Nobelkommitten med att arbeta och pressar ner listan till 20 kandidater. Den presenteras i sin helhet för hela Akademien, och om man vill komplettera den kan man göra det. Därefter skickas listan till Nobelkommittéen, som i sin tur pressar ner den långa listan till en kort lista som består av bara fem författarskap.

Därefter läser alla ledamöter de fem slutliga kandidaterna över sommaren.

– Det är frågan om en ganska vidlyftig läsning även om det handlar om fem författarskap, som i allmänhet är väldigt långa och stora författarskap. Det har varit mycket läsning i sommar. Vi läser så mycket som möjligt av det de fem författarna har skrivit.

Om förra årets pris till Peter Handke var ett uppsträckt långfinger så är årets pris om inte en utsträckt hand så åtminstone ett lillfinger till läsarna.― Björn Wiman, DN:s kulturchef

Många tippat på en icke-europé

DN:s kulturchef Björn Wiman är lite ambivalent till valet av Glück.I Dagens nyheter skriver han att det är lite syndatt Akademien inte tog chansen att premiera en bredare berättare i en tid då litteraturens röst behövs bättre än någonsin.

“Om förra årets pris till Peter Handke var ett uppsträckt långfinger så är årets pris om inte en utsträckt hand så åtminstone ett lillfinger till läsarna. Priset följer tydligt linjen från Tomas Tranströmer år 2011.”, skriver han i sin kommentar i DN.

Spekulationerna inför har gått heta kring om priset i år borde ha gått till en icke-europeisk författare. Många experter har lyft fram afrikanska författare som potentiella vinnare i år.

Bara fyra författare födda på den afrikanska kontinenten har tilldelats Nobelpriset i litteratur. Det kan jämföras med 81 européer.

Nobelpriset i litteratur har delats ut sedan 1901, och består av en medalj och en penningsumma på 10 miljoner svenska kronor (957 000 euro). 117 författare har genom tiderna fått Nobelpriset i litteratur.

Misstänkt spelande?

Timmarna före tillkännagivandet sjönk oddsen på Louise Glück snabbt och utdelningen blev bara 2,75 gånger pengarna, trots att hon inte på onsdagen fanns med på Spelbolaget Bettsons topplista, skriver DN.

Snabbt sjunkande odds kort inpå tillkännagivandet har tidigare år väckt misstankar kring misstänkta läckor. Enligt DN ser spelbolaget Betsson inga tecken på misstänkt spelande.

Läs också