Hoppa till huvudinnehåll

Små öar ideala för att testa olika energilösningar - nu startar man upp energigrupper i Åboland

Aurinkopaneeli saaren rannassa.
Solpaneler blir allt populärare. Aurinkopaneeli saaren rannassa. Bild: Matti Myller / Yle solar energy in Finland,solenergi,solpaneler,Skatakobben

Små öar är bra för att testa olika energilösningar eftersom öarna är ett litet samhälle i sig. På Åland har man redan länge testat olika energilösningar och nu funderar man på hur de åländska erfarenheterna kan användas i det åboländska energiarbetet.

De olika energilösningarna diskuterades på ett energiseminarium i Pargas på onsdagen. Energiseminariet ordnades av Brysselsekretariatet Clean Energy for EU Islands, i samarbete med föreningen Finlands öar och Skärgårdshavets Unesco biosfärområde.

- Små öar är ett litet samhälle i sig och därför är de bra områden för att testa olika energilösningar, säger Jeppe Mikel Jensen, koordinator för Brysselsekretariatet Clean Energy.

Medelålders man i Pargas fullmäktigesal.
Jeppe Mikel Jensen tycker att energiprojekt på öar är bra inspiration också för fastlandet. Medelålders man i Pargas fullmäktigesal. Bild: Carmela Johansson/Yle personer,jeppe mikel jensen

Åland en föregångare

I Finland valde man 2014 ut Åland som ett demoområde för energilösningar. En stor orsak till att Åland valdes var just att det är en ö i skärgården.

År 2018 valde man att bolagisera projektet, så att man lättare kan göra pengar på kunskapen. Inom projektet jobbar man bland annat med att hitta olika lagrings- och flexibilitetslösningar, för att bättre ta tillvara överskottet av vindkraften.

- När man har riktigt mycket vindkraft och solkraft i nätet kan man använda överskottet för att producera vätgas som kan användas till skärgårdsfärjorna, säger Berndt Schalin som är vd för företaget.

För att göra upp en energiplan behövs ett brett samarbete mellan kommunen, tredje sektorn och medborgarna. Invånarna kan också göra en hel del själva, många har till exempel skaffat egna solpaneler till hemmet.

- Man kan också samarbeta och bygga ett vindkraftsverk med sina grannar, påpekar Jensen.

Medelålders man i Pargas fullmäktigesal.
Berndt Schalin har själv solpaneler i hemmet. Under coronavåren kunde han ladda sin elbil med solenergi. Medelålders man i Pargas fullmäktigesal. Bild: Carmela Johansson/Yle personer,berndt schalin

På Kökar vill man vara bobara

På Kökar startade man för två år sedan ett hållbarhetsprojekt med målet att göra upp en hållbarhetsplan för ön. Ungefär halvvägs in i projektet kom man på att man inte vill vara hållbara, utan bobara.

- Det viktigaste för oss är att det finns arbete, bostäder, butik och service på ön, så att människor kan bo på ön året runt, och att det är ett levande samhälle. Då kan vi också vara hållbara, säger projektkoordinator Christian Pleijel.

Färjetrafiken är svår att påverka

På en ö som Kökar, som ligger långt ut i havet, går trefjärdedelar av kökarbornas totala energi till att åka färja. Det här är en sak kökarborna kan säga sin åsikt om, men de kan inte fatta beslut om färjtrafiken.

Däremot kan de utveckla nya hållbarhetslösningar på den egna ön. En konkret åtgärd de hoppas få genomföra är att byta ut skolans gamla oljepanna.

- Vi vill skaffa en hybridpanna till skolan, där vi kunde elda vår egen vass och sly för att Kökar växer igen, precis som många andra skärgårdsöar, säger Pleijel.

Få invånare på öar vintertid

En annan sak som är viktig att tänka på är att det i den finländska skärgården endast är en liten del av befolkningen, som bor på ön året runt. En ö kan ha tio fastbosatta invånare, men hundra fritidsboare på sommaren.

- Energisystemet måste fungera också under de hektiska sommarmånaderna. Därför måste man kompromissa, så att inte de tio personerna betalar allt, säger Pleijel.

Energigrupper också i Åboland

På Kökar har man haft stor nytta av att ha en egen energigrupp med experter och personer som känner till ön då man har gjort upp öns hållbarhetsplan. Tanken är nu att starta upp liknande energigrupper i Pargas och Kimitoön för att utveckla energiplaner i Åboland.

- Det är viktigt att det i energigrupperna finns personer som känner till ön. Många som bor på fastlandet förstår inte verkligheten i skärgården. Sedan behövs förstås också de som är experter inom energi, säger Pleijel.

Medelålders kvinna framför rya.
Annastina Sarlin ser gärna att man utvecklar nya energilösningar i Åboland. Medelålders kvinna framför rya. Bild: Carmela Johansson/Yle personer,annastina sarlin

Annastina Sarlin, samarbetschef för det Nordiska skärgårdssamarbetet och Nagubo, ser många möjligheter för den åboländska skärgården. Hon tycker att stadens tjänstemän och lokala företagare kunde samarbeta för att få igång ett pilotprojekt.

- Det finns många saker att jobba med inom grön ekonomi, som skog, flis och vass på stränderna, som borde tas bort. Slambrunnar som töms och transporteras fram och tillbaka. Problemet är att det är så små enheter att det är svårt att göra det lönsamt, säger Sarlin.

Läs också