Hoppa till huvudinnehåll

Ska Sverige hjälpa Finland vid östgränsen och ska Finland jaga u-båtar i Sverige? Det är möjligt genom en ny lag, men kommer grannen att ställa upp när det kniper?

Sverige får möjligheter att ge Finland snabbare militär hjälp tack vare en ny lag som träder i kraft i oktober. Sedan finns inga hinder för Sverige att skicka styrkor till östgränsen eller för den finländska marinen att jaga u-båtar i svenska vatten. Men inga garantier har getts, och det finns de som vill ta samarbetet ännu längre.

Det finsk-svenska försvarssamarbetet har avancerat betydligt under de sex år som samarbetsavtalet har funnits, och gemensamma övningar är numera vardagsmat. Senast kring månadsskiftet september-oktober har svenska plan deltagit i finska flygvapnets årliga operationsövning Ruska 20.

Erik Stålhandske, Ruotsin harjoitusjoukkojen päällikkö? Ruska 2020
Major Erik Stålhandske vid svenska flygvapnet. Erik Stålhandske, Ruotsin harjoitusjoukkojen päällikkö? Ruska 2020 Bild: Vesa Vaarama / Yle Svenska flygvapnet,jaktplan,manövrer

- Vi är välintegrerade i det finländska luftförsvaret, för varje år övar vi lite svårare och lite bättre. För första gången är vi nu med om markmålsbekämpning, i klartext att vi simulerar bombfällning i Finland, berättar den svenska kontingentschefen, major Erik Stålhandske.
Ett av Flygvapnets Hornet-plan lyfter från en landsvägsbas i Rovaniemi under operationsövningen Ruska 20, oktober 2020.
Ett finländskt Hornet-plan lyfter från en provisorisk landsvägsbas under Ruska 20-övningen. Ett av Flygvapnets Hornet-plan lyfter från en landsvägsbas i Rovaniemi under operationsövningen Ruska 20, oktober 2020. Bild: Thomas von Boguslawski/Yle Finlands flygvapen,F/A-18 Hornet fleet,Lapplands flygflottilj,Rovaniemi

- Med god planering går allt smidigt, det känns naturligt att öva tillsammans, intygar Flygvapnets operationschef Juha-Pekka Keränen. De finländska Hornet-piloterna har för egen del kunnat simulera anfall med långräckviddiga JASSM-missiler, en vapentyp som Sverige saknar idag.

Svenska JAS Gripen-plan har under övningen varit stationerade vid Lapplands flygflottilj i Rovaniemi, och har turvis varit med om att öva både anfall och försvarsstrid. Ett svenskt spanings- och stridsledningsplan av typen Argus har också deltagit.

Svenska flygvapnets JAS 39 Gripen deltog i operationsövningen Ruska 20 vid Lapplands flygflottilj i Rovaniemi, oktober 2020.
Svenska JAS Gripen-plan har varit stationerade i Rovaniemi under Ruska 20-övningen. Svenska flygvapnets JAS 39 Gripen deltog i operationsövningen Ruska 20 vid Lapplands flygflottilj i Rovaniemi, oktober 2020. Bild: Thomas von Boguslawski/Yle Saab 39 Gripen,Svenska flygvapnet,Lapplands flygflottilj,Rovaniemi

Om det var skarpt läge, och det gällde att försvara Sverige, men från finländskt territorium eller luftrum, hurdana tankar väcker det?

- För mig är det en självklarhet att göra saker tillsammans så att vi hjälper varann åt båda hållen. Jag tycker det är en naturlig del i vår utveckling, säger Erik Stålhandske.

"Det här sänder en säkerhetspolitisk signal"

Sedan Antti Kaikkonen tillträdde som Finlands försvarsminister har han hunnit träffa sin svenska kollega Peter Hultqvist ett tjugotal gånger. Tar man med all planering kan man säga att ländernas försvarsmakter har kontakt varje dag.

En del anställda lär ha oftare kontakt med sin svenska motsvarighet än sina finländska kollegor.

Och precis i dessa dagar tar det här samarbetet ett steg vidare. I Sverige träder en ny lag i kraft som är stiftad uttryckligen med tanke på försvarssamarbetet med Finland.

Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen (C) och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) besökte Lapplands flygflottilj i Rovaniemi under flygvapnets operationsövning Ruska 20, oktober 2020.
Försvarsminister Antti Kaikkonen med sin svenske kollega Peter Hultqvist under Ruska 20-övningen i Rovaniemi. Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen (C) och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) besökte Lapplands flygflottilj i Rovaniemi under flygvapnets operationsövning Ruska 20, oktober 2020. Bild: Thomas von Boguslawski/Yle Antti Kaikkonen,Peter Hultqvist,Finlands flygvapen,flygvapnet,Rovaniemi,F/A-18 Hornet fleet,Lapplands flygflottilj

I den har man slagit fast att den svenska regeringen kan fatta beslut om att delta i till exempel övervakningsoperationer i Finland, medan riksdagen ska tillfrågas om det handlar om att hjälpa till vid ett väpnat angrepp.

- Vi öppnar upp för att snabbare ta beslut om att ge ömsesidigt stöd och hjälp. Det tycker jag är väldigt viktiga steg framåt. Det är en viktig säkerhetspolitisk signal att man verkligen är beredd att stöda varandra i olika situationer, säger Peter Hultqvist då Svenska Yles reporter träffar honom i Rovaniemi.

Hur ska ni kunna fatta snabba och koordinerade beslut i sådana situationer?

- Det handlar dels om kontakter med den finska sidan om den bedömning som man gör av det som de facto har inträffat, det är ju händelserelaterat. Det är svårigheten i den tid vi lever i att det går väldigt snabbt. Det är frågan om bedömningar och användning av erfarenheter och gemensam kunskap.

Man måste agera snabbt - annars kan man hamna i en situation då allting redan är över― Peter Hultqvist, Sveriges försvarsminister

- Det är viktigt också att agera relativt fort. Annars kan man hamna i en situation där allt redan är över, och då har man problem, säger Hultqvist.

- Vi har ett starkt samarbete att bygga vidare på och den här övningen har varit en bra erfarenhet, försäkrar Antti Kaikkonen.

Idag kan Finland hjälpa till vid u-båtsjakter

Meningen med den nya lagen att det ska gå snabbare för grannlandet att reagera, så att man inte ska behöva vänta en till två veckor förrän varje operation har behandlats i riksdagen.

Finland har en motsvarande lag sedan år 2017. Den handlar om att ge och ta emot militär hjälp mellan Finland och andra EU-länder. I den finländska lagen kan Försvarsministeriet självt besluta om vissa operationer.

Presidenten, i samarbete med utrikesutskottet i riksdagen, besluter om militär hjälp vid ett väpnat angrepp eller i situationer som har säkerhetspolitiska följder.

Ett krigsfartyg kör i närheten av kusten, i bakgrunden syns en strandlinje och skog. Svensk korvett utanför Åbo i september 2010.
Visby-korvetterna är svenska marinens modernaste fartyg och kan användas för bland annat ubåtsbekämpning. Ett krigsfartyg kör i närheten av kusten, i bakgrunden syns en strandlinje och skog. Svensk korvett utanför Åbo i september 2010. Bild: EPA/MARKKU OJALA korvett,Sverige,Visby-klass

Konkret kan det handla om till exempel situationer som u-båtsjakten i den svenska skärgården för sex år sedan. U-båten fick man aldrig fast, men senare hittade man säkra bevis för att en främmande u-båt hade varit på svenskt vatten.

Idag skulle det vara möjligt för Sverige att be hjälp av Finland i en sådan situation.

Tänker man i Sverige att krig alltid sker någon annanstans?

Docent Jacob Westberg vid Försvarshögskolan i Stockholm har forskat i det finsksvenska försvarssamarbetet.

I hybridkrigföring kan gränsen för krig suddas ut. Ett land kan ge grönt ljus till en operation som senare eskalerar till en väpnad konflikt. Westberg håller med om att gränsdragningen kan vara svår.

Om man är i en eskalerande situation så kan man inte gärna vänta på beslut från riksdagen― Docent Jacob Westberg.

- Är man redan insatt i en aktion, och den eskalerar, så kan man inte gärna vänta på ett beslut från riksdagen, när man ska agera i den situationen, påpekar Westberg.

Så hur är det med den mentala beredskapen i Sverige, att skicka styrkor till exempelvis Finlands östgräns?

- Jag är lite rädd att man mentalt sett har bilden av att krig alltid sker någon annanstans. Och att Sverige lämnar sitt bidrag till säkerheten genom att stå utanför.

Men på den här punkten har det blivit ändring nu, enligt Westberg.

svensk militär personal vadar i vatten från båt
Svenska kustjägare landstiger från en finländsk JEHU-transportbåt under en gemensam övning i Hangö, juni 2019. svensk militär personal vadar i vatten från båt Bild: Yle / Monica Slotte Nylands brigad,kustförsvar,Marinen,försvarsmakten,Hangö,Amfibiefordon,Syndalen,Busö,sjömålsrobot,krishantering,Östersjön,svenska försvaret

- Man vill kommunicera till medborgarna att nuförtiden gör vi säkerhet tillsammans med andra. Det är en viktig uppgift för försvarsmakten att skapa förberedelser för att ge och ta emot militär hjälp. Och vi kan inte se en stat i regionen bli angripen utan att det allvarligt påverkar svenska säkerhetsintressen, säger Westberg.

Kritik från borgerligt håll i Sverige: "Bara ett Natomedlemskap ger garantier"

Alla riksdagspartiet i både Finland och Sverige stöder försvarssamarbetet. Men de borgerliga i Sverige driver hårt på ett medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Moderaternas försvarspolitiska talesperson Pål Jonsson anser att samarbete utan försvarsgarantier från Nato är otillräckligt och riskerar att öka osäkerheten på sikt.

Suomalaisia rannikkojääkäreitä Nato Trident Juncture 18 -harjoituksessa Trondheimissa, Norjassa.
Både svenska och finländska trupper deltog i Natos storövning Trident Juncture i Norge hösten 2018. Suomalaisia rannikkojääkäreitä Nato Trident Juncture 18 -harjoituksessa Trondheimissa, Norjassa. Bild: Jani Saikko / Yle Nato,Trident Juncture 2018,militär,Finlands försvarsmakt,beväringstjänst,Norge,Trondheim,manövrer,Vasa kustjägarbataljon

- Jag tror att man måste ha klart för sig att det finns bara ett samarbete i Europa som bygger på gemensamma försvarsförpliktelser, och framför allt en gemensam försvarsplanering, som gör förpliktelser trovärdiga, och det är Nato, säger Jonsson.

- Det är klart att jag gärna vill se ett fördjupat samarbete mellan Sverige och Finland - det tycker jag är bra. Men det ersätter inte behovet av ett svenskt Nato-medlemskap.

Mellan Sverige och Finland har det alltid funnits en geografisk obalans. På svensk sida ser man en större risk att Finland behöver hjälp och att Sverige får en över tusen kilometer lång gräns att försvara österut. På finländsk sida har man ställt frågan om vilken hjälp Sverige de facto skulle ha att erbjuda om det kniper.

Kolme panssarivaunua kulkee hiekkatiellä.
Finska försvarets huvudkrigsövning 2019 kretsade kring ett snabbt eskalerande scenario i sydöstra Finland. Kolme panssarivaunua kulkee hiekkatiellä. Bild: Silva Nieminen / Yle Finlands försvarsmakt,manövrer

- Nu börjar vi komma så nära en form eller annan av ett försvarsförbund, så det skulle vara bra att komplettera det med en säkerhetspolitisk analys, för att gå igenom vilka implikationer det samarbetet har, säger Jonsson.

"Låt svenska värnpliktiga utbilda sig i Finland"

Det finns de som vill gå längre än en analys. Jacob Westberg anser att Finland och Sverige ska bilda en försvarsallians, för att länderna ska kunna lita på att det andra landet verkligen kommer till hjälp vid en kris.

- Man borde ha strategier för att öka trovärdigheten i de ömsesidiga åtagandena. Jag tror att det bästa är att skriva på pappren. Det borde sätta fart på saker och ting, säger Westberg.

Det skulle inte ens väcka mycket protester i Sverige― Docent Jacob Westberg om en försvarsallians med Finland

- Jag tror dessutom att det inte ens - eftersom man alltid tror att krig sker någon annanstans - kommer att väcka mycket protester i Sverige. Dessutom finns det en stor entusiasm över nordiskt samarbete. Det hade vi åtminstone före coronakrisen.

Westberg har också andra idéer för hur man kan gå djupare in i samarbetet för att ta hand om ett trovärdighetsproblem, som han kallar det.

- Varför inte låta svenska värnpliktiga utbilda sig i Finland? Ett annat mycket bra sätt att visa allvar med det här, är situationer där vi faktiskt aktivt hjälper varandra vid kränkningar. Och på så sätt visar att vi finns på plats när det behövs, säger Jacob Westberg.

Läs också