Hoppa till huvudinnehåll

Historikern Henrik Meinander om att leva i coronatider: “Det låter horribelt, men jag tycker att det är fascinerande”

Daniel Olin och historikern Henrik Meinander
Historikern och folkbildaren Henrik Meinander är Daniel Olins första gäst när det vankas säsongsstart. Daniel Olin och historikern Henrik Meinander Bild: Antti Haanpää / Yle Henrik Meinander,professorer,talprogram,Pratshow,Yle,Svenska Yle,gäster

Under våren liknade historikern Henrik Meinander coronaviruset vid ett blixtnedslag för mänskligheten. När han gästar Daniel Olin i säsongens första avsnitt, anser han att åskovädret har mattats av och att vi nu rör oss i en dimma.

– Att använda ett blixtnedslag som metafor funkar inte längre. Man kan säga att vi rör oss i en dimma, men att vi nu har vant oss vid den här dimman.

Meinander syftar inte enbart på hur vi har vant oss att leva med viruset och smittspridningen, utan de konsekvenser det har i ett större perspektiv. Bland annat för ekonomin och världspolitiken.

– När det gäller Finland måste man genast tillägga att terrängen inte är så svår, då Finland så här långt hör till de länder som har kommit lättast undan coronan.

Likheter mellan kris och krig

Meinander är specialiserad i Finlands 1900-talshistoria vars känslolandskap har präglats av krigen. Han ser flera likheter mellan krigstider och de kristider vi lever i för tillfället.

– Det är viktigt att komma ihåg att det inte var ett och samma krig som alla upplevde. Det var beroende på var du bodde i landet, vilken ålder du var i, om du var vid fronten, eller en sovjetisk krigsfånge, rik eller fattig, kvinna eller man. Allt det här påverkade.

Det samma gäller under pågående coronakris, menar Meinander.

– Pandemin har ju inte drabbat alla lika mycket. Den har ju drabbat den äldre befolkningen värst.

På samma sätt som de individuella upplevelserna av krig skiljer sig från person till person, upplevs också kriser annorlunda. Även coronapandemin.

– Vi lever i samma samhälle och vardagen påverkas av den här krisen, men hur vi upplever den har varit mycket olika.

– Man märker hur olika människor gestaltar det hela, hur kraftigt de upplever krisen. Vissa upplever det som ett allvarligt hot mot sig själva och sina närstående, eller som ett ekonomiskt problem medan vissa ser den som ett irritationsmoment.

Henrik Meinander, Yle, 18.09.2020
Historikern och folkbildaren Henrik Meinander fascineras inte enbart av gångna tider, även nuet är fascinerande för honom. Henrik Meinander, Yle, 18.09.2020 Bild: Antti Haanpää / Yle Henrik Meinander,professorer,talprogram,Pratshow,Yle,Svenska Yle,gäster

Olika upplevelser av historiska händelser är en av de största utmaningarna som historiker är tvungna att tackla när de ska återge historien.

– När man vill berätta vad som skett i det förflutna måste man å ena sidan ständigt påminna läsaren om att alla inte har upplevt det på samma sätt, men å andra sidan beskriva det i en och samma text. Man måste hålla ihop berättelsen, för det måste bli en story!

En parentes i historien?

Hur upplever då Meinander att som historiker leva under en pågående global pandemi?

– Det låter horribelt, men jag tycker att det är fascinerande.

Meinander nämner en teori av den svenska ekonomihistorikern Lennart Schön som han har inspirerats av under de senaste månaderna.

– Teorin går ut på att när det sker verkligt betydande förändringar i världshistorien som ändrar riktningen, beror det på att ett antal händelser eller kriser sker samtidigt och samverkar.

Meinander nämner 2010-talet som mynnade ut i coronapandemin som exempel.

– Vi har en kombination av digitaliseringen, återhämtningen från finanskrisen och det skärpta geopolitiska läget. Inte enbart i Europa, utan även mellan USA och Kina.

HENRIK MEINANDER

Född 1960 i Helsingfors.

Familjen består av hustru och fyra barn.

Drömde om att bli idrottare eller reklamtecknare.

Blev filosofie doktor 1994 i Finlands och Skandinaviens historia från Helsingfors universitet.

Professor i historia vid Helsingfors universitet sedan år 2001.

Ordförande för Svenska litteratursällskapet i Finland sen 2017.

Meinander har gett ut många böcker i vilka han skildrar Finlands närhistoria och belyser viktiga årtal som 1944 och 1968.

Aktuell med nyutkomna artikelsamlingen Kalejdoskopet som kom ut tidigare i år.

Urval av verk: Samtidigt - Finland och omvärld 1968 (2019), Republiken Finland - igår och idag (2013), Finlands historia (2010), Finland 1944 (2009).

Hans böcker har översatts till finska, ryska, engelska, estniska, lettiska och ukrainska.

Arbetar just nu med en biografi över statsminister Kalevi Sorsa.

När skrivs då historia? Enligt Meinander när flera förändringar, kriser och innovationer samverkar. Exempelvis så räcker det inte med internet, utan det måste kombineras med användare och programvara.

– Då sker det förändringar!

Om år 2020 kommer gå till historien i likhet med 1968 och 2001 är för tidigt att säga, enligt Meinander.

– Det beror på. Om pandemin ännu fortsätter i två år så kanske det blir när vi får ett vaccin som inte blir den framgång som vi har hoppats på. Då kan det bli ett fasligt år, säger Meinander och tillägger:

– Men 2016 kommer onekligen att bli ett sådant år, med brexit och Trumps seger i presidentvalet. Och i Finland ser man också att det var då som landets ekonomi återhämtade sig.

Henrik Meinander gästar Daniel Olin i kväll klockan 20.00 på Yle Fem och på måndag 12.10 kan en längre version av intervjun höras på Yle Vega klockan 19.22.

Här kan du se intervjun med Henrik Meinander:

.

Läs också