Hoppa till huvudinnehåll

Hyggekulturen har tillåtit sexism, men tre år efter alla andra är #metoo-uppvaknandet nu starkt i Danmark

Statyn Lilla sjöjungfrun i Köpenhamn.
Statyn Lilla sjöjungfrun i Köpenhamn. Bild: Marianne Sundholm / Yle Den lille havfrue

Den traditionellt liberala och tillåtande hyggekulturen i Danmark har också inneburit att kvinnor ska finna sig, tåla skämt helt enkelt. Men nu vänder det: Danmarks andra våg av #metoo är stark.

– Vi har diskuterat sexism i många år i Danmark men det har varit en mycket liten diskussion i jämförelse med i till exempel vårt grannland Sverige. Allt förändrades när tv-värden Sofie Linde på en komedigala berättade om sina upplevelser av sexism inom mediebranschen, förklarar journalisten Emilie Maarbjerg Mørk

Hon jobbar på Politiken och hör till dem som flitigt bevakat metoovågen i Danmark nu och för tre år sedan. Hon menar att Lindes uppträdande och debatten om det var helt avgörande för att den andra vågen av #metoo skulle få kraft.

När Linde under sitt värdskap för galan berättade om sina
upplevelser av sexism och trakasserier inom tv- och mediebranschen var hennes ton raljerande men allvaret stort. Reaktionerna efteråt var kraftiga, men först inte alls positiva.

Skip Instagram post

Reaktionerna fokuserade på Linde som person, på hur relevanta hennes upplevelser var i dag och om sexismen och sexchikane, danskans ord för sexuella trakasserier, verkligen existerar och är utbrett i dag.

– Jag tror det uppstod en stor frustration över att Linde genast möttes av kritik. Den frustrationen tror jag faktiskt har varit huvudmotorn till att det blev så stort, jag vet inte om det hade blivit det om hon hade blivit tagen på allvar från start.

Kritiken mot Linde ledde till att hon snart backades upp av först över 700, sedan över 1 600 kvinnor inom mediebranschen i Danmark. Många vittnade om liknande upplevelser själva.

Sedan följde andra branscher efter och nu har branschuppropen avlöst varandra. Extra känsligt var att debatten nådde också Folketinget och Christiansborg, då också kvinnliga politiker vittnade om sina upplevelser av trakasserier.

"Danmark var redo för en förändring"

Danmark upplever nu i stor utsträckning den metoo-våg som många andra länder gjorde redan för tre år sedan, med diskussioner om vad som behöver göras inom till exempel arbetskulturen för att hindra sexism och stoppa trakasserier.

Reaktionerna skiljer sig diametralt från hur det såg ut 2017 i Danmark, under den första metoo-vågen. Danmark är redo för en förändring nu, tror forskaren Jannie Møller Hartley.

– Den bubbla som sprack i många andra länder 2017 gör det i Danmark nu.

Porträtt på Jannie Møller Hartley.
Jannie Møller Hartley. Porträtt på Jannie Møller Hartley. Bild: Marianne Sundholm / Yle journalister,Danmark,Jannie Møller Hartley

Møller Hartley har tillsammans med en svensk kollega kartlagt hur metoo-bevakningen såg ut i Sverige och Danmark för tre år sedan. De valde ämnet för att de kände på sig att skillnaderna var stora, men blev ändå förvånade över hur stora de var.

– En av de största skillnaderna var att de negativa aspekterna fick klart mer uppmärksamhet, det beskrevs som en häxjakt och folkedomstol och det stängde ner debatten helt, säger Möller Hartley.

Metoo-bevakningen fick fyra gånger mera plats i de stora tidningarna i Sverige än i Danmark, och när svenska tidningar slog upp ämnet på första nyhetsplats placerades det i Danmark på debatt- och kultursidorna.

– Man talade inte om strukturerna utan det blev en debatt om debatten. Diskussionen stängdes ner för att man inte kunde göra någon ansvarig.

Nu fokuserar debatten på samhällsstrukturerna

Nu ser man det ansvarskrävande som saknades för tre år sedan.

– Nu är det större fokus på dels vad arbetsplatserna kan göra, vad riktlinjerna ska vara. Vi har chefer som ställer sig fram och säger förlåt, vi visste att det här skedde men vi gjorde inget. Vi ser en helt annan genomslagskraft nu än 2017 då ingen politiker steg fram alls.

Tre år senare än i Danmarks grannländer har #metoo nu rört om också inom politiken i Danmark, med ställningstaganden från partier och politiker men också en stor stor diskussion om sexism och trakasserier på politikernas arbetsplats Christiansborg.

I veckan avgick partiledaren för Radikale Venstre, Morten Østergaard, efter anklagelser och till slut ett erkännande om sexuella trakasserier mot en partikollega för nio år sedan.

Anonyma vittnesmål var nyckeln

Fallet Østergaard är det första med en namngiven offentlig person under den här vågen av #metoo i Danmark.

Journalisten Emilie Maarbjerg Mørk ser att en orsak att debatten i Danmark har kunnat fokusera på strukturer är att det inte har hängts ut namn på förövare. Fokus har legat på kvinnornas berättelser och upplevelser.

– Till exempel i de anonyma berättelser som backade upp Sofie Linde var det ingen som namngavs.

Porträtt på Emilie Maarbjerg Mørk.
Emilie Maarbjerg Mørk. Porträtt på Emilie Maarbjerg Mørk. Bild: Marianne Sundholm / Yle journalister,Danmark,Emilie Maarbjerg Mørk

Här syns skillnaden mellan Sverige och Danmark. I Sverige hade #metoo en stor genomslagskraft och stora konsekvenser, men där fortsätter mediebranschen ännu i år med att göra upp med hur stort fokus enskilda namngivna män fick i bevakningen.

I Danmark ser debatten inte ut att matta av på ett bra tag. Danmarks andra #metoo-våg råkar dessutom vara tajmad med att regeringen lade fram ett förslag om samtyckeslag i september, vilket stärker jämställdhetsdiskussionens ställning i den politiska debatten.

– Jag tror inte vi har gått igenom alla branscher som kommer att tala om det här ännu, säger Emilie Maarbjerg Mørk.

En hyggekultur av sexism

Jannie Møller Hartley ser ett uppvaknande i Danmark de senaste åren som påminner om det kring rösträtt för kvinnor, eller om den feministiska rödstrumpevågen på 70-talet. Bubblan spricker när tillräckligt många kvinnor går samman, förklarar hon.

I Danmark har man länge haft en uppfattning om att det är ett jämställt land, och internationellt buntas Danmark ofta ihop med sina nordiska grannländer som en jämställdhetsförebild. Men Danmark ligger klart efter de andra i Norden allt från debatten om löneskillnader mellan könen till diskussionen om bristen på kvinnliga professorer eller att inkludera jämställdhet i de politiska partiprogrammen.

Möller Hartley talar om att hyggekulturen också kan göra skada: Den liberala och tillåtande tonen i Danmark har inneburit att man ska vara tuff, tåla lite skämt, finna sig i saker och ting.

– Vi har i Danmark i många år haft en uppfattning om att vi har jämställdhet och ingen sexism. Så det viktigaste nu är bekräftelsen att ja, vi har sexism och nej, vi har inte jämställdhet.

Hyggekulturen med sin liberala och tillåtande ton innebär att man ska vara tuff och tåla lite skämt

Läs också