Hoppa till huvudinnehåll

Ny studie säger att havsnivån kan stiga mer än förväntat - ingen större oro i Finland

Vågor slår mot strandstenar i Hangö den den 10 december 2014.
Högre havsnivåer kan leda till att stormarnas konsekvenser förvärras. Vågor slår mot strandstenar i Hangö den den 10 december 2014. Bild: Viveka Rabehl. vågor,storm

Enligt en ny studie förutspås förhöjda havsnivåer på global nivå - även om Parisavtalets mål möts.

Förhöjda havsnivåer kan orsaka översvämningar i kustområden och på öar, och även förvärra stormarnas konsekvenser.

Studien väcker därför frågor om Finlands byggrekommendationer borde förnyas.

Globala konsekvenser - även om Parisavtalets mål möts

Enligt den nya studien, publicerad i tidskriften Nature, kan havsnivån globalt stiga med i snitt 2,5 meter.

Havsnivån stiger på grund av den globala uppvärmningen, som leder till att världens medeltemperatur stiger. Det här leder i sin tur till att Antarktis isar smälter och höjer havsnivån.

Även om Parisavtalets mål möts - att begränsa att medeltemperaturen stiger med mer än två grader, så kan havsnivån stiga med i snitt 2,5 meter. Förändringen skulle ta minst hundra år.

Vad innebär det här för Finland?

I Finland är landhöjningen till vår fördel, åtminstone då det kommer till förhöjda havsnivåer.

Landhöjningen i till exempel Helsingfors är 40 centimeter per hundra år. Landhöjningen varierar längs med Finlands kust.

Milla Johansson, forskare på Meteorologiska Institutets avdelning för havsforskning, säger att havsnivån i Östersjön dessutom inte stiger lika snabbt som i världshaven.

- Till exempel så syns Grönlands smältvatten nästan inte alls i Finlands havsnivå, medan Antarktis smältvatten syns. Havsnivån i Finland stiger alltså inte i takt med havsnivån i världshaven.

“Vi följer hela tiden med läget”

Havsnivån stiger inte heller två meter över en natt, det tar lång tid för en sådan förändring att äga rum - längre än hundra år.

Etthundra år är det tidsperspektiv som man i Finland använder sig av när man beräknar hur högt över havsnivån man bör bygga, det vill säga minimibygghöjden.

- I [ den nya ] studien granskas förändringar som sker över en längre tid, men då vi pratar om rekommenderad minimibygghöjd fokuserar vi på de närmaste etthundra åren, säger Johansson.

I Finland uppdaterades rekommendationerna för minimibygghöjder senast år 2014.

Då beräknade man att havsnivån i värsta fall kan stiga med två meter. I dag uppskattar man alltså att höjningen kan bli i snitt mellan två och tre meter.

Den lägsta rekommenderade bygghöjden i till exempel Helsingfors är idag 2,8 meter.

- I dagens läge finns det inte prognoser som säger att våra rekommenderade minimibygghöjder är för låga, säger Johansson.

Enligt Antti Irjala, miljöråd vid Miljöministeriet, är vi i Finland förberedda på att ändra rekommendationerna om det i ny forskning framkommer att prognoserna inte är tillförlitliga.

- Vi följer hela tiden med läget och vi har för tillfället ingen orsak att ändra på rekommendationerna. Men om situationen förändras kommer vi så klart att anpassa dem, säger Irjala.

Pingviner på snö i Antarktis med chilenskt forskningsfartyg i bakgrunden.
Isen på Antarktis skulle fortsätta att smälta även om temperaturen sjönk igen. Pingviner på snö i Antarktis med chilenskt forskningsfartyg i bakgrunden. Bild: EPA/ALEJANDRO VEJAR Antarktis

Oåterkalleliga konsekvenser för Antarktis

Om vi fortsätter på samma sätt som nu leder det till att medeltemperaturen i världen stiger med 3,2 grader, enligt FN:s klimatrapport. Det här skulle ha katastrofala följder för mänskligheten.

Även om temperaturerna sedan skulle sjunka igen, så skulle isarna på Antarktis fortsätta att smälta.

- Om temperaturen stiger kan det ske stora förändringar på Antarktis under en längre tid, och vissa av dem kan vara oåterkalleliga, säger Johansson.

Koldioxidutsläppen borde minska med hälften före 2030, och nå nollutsläpp före 2050, för att hålla den globala uppvärmningen på 1,5 grader.

Källor: Emissions Gap Report IPCC

Läs också