Hoppa till huvudinnehåll

Söderkulla skola klarade flytten in i jättekomplexet - rektorn: Det är funktionella lokaler, bättre än jag vågat drömma om

Barn sitter vid skrivbord och skriver på papper.
Kajsa Sillman har hittat en egen vrå att jobba i. Barn sitter vid skrivbord och skriver på papper. Bild: Jan-Erik Holmkvist skolor,elever,Kajsa Sillman

Att flytta in tillsammans med Sipoonlahden koulu har gått bra och föräldrar är nöjda med de nya lokalerna.

En mindre skola skulle ändå vara att föredra, säger en mamma vi talat med.

När skolorna började i höst var det en omvälvande tid både för elever och personal i Söderkulla skola.

Skolans gamla byggnad har inneluftsproblem och de senaste åren har skolan hållit till i baracker.

Vid skolstarten i höst flyttade Söderkulla skola in i samma fastighet som Sipoonlahden koulu. Där ska man vara de följande fyra åren medan Söderkulla skolas nya lokaler byggs.

En stor brun tegelbyggnad vid en skolgård.
Här samsas Söderkulla skola och Sipoonlahden koulu. När Yle Östnyland var på besök hade coronareglerna just skärpts så att vi inte fick gå in i byggnaden. En stor brun tegelbyggnad vid en skolgård. Bild: Yle / Mira Bäck skolor,sipoonlahden koulu

Söderkulla skola har, förskolan inberäknat, omkring 200 elever medan Sipoonlahden koulu är bra mycket större.

- Totalt är vi kring 950 barn och drygt hundra vuxna, så lite över tusen personer, konstaterar Söderkulla skolas rektor Jan-Erik Holmkvist.

Innan flytten var både föräldrar och personal oroliga för hur det skulle gå, både för att skolkomplexet är väldigt stort och för att fastigheten har öppna lärmiljöer.

Det kräver ett annat sätt att jobba på än man varit van vid, och personalen hade inte så lång tid på sig att förbereda sig för en annorlunda verksamhetskultur.

Nu är det redan några månader sedan flytten, och vi är nyfikna på hur det gått.

Fina lokaler

- Det är ju en ganska naturlig reaktion att man är orolig för sådant som är okänt, som man inte är van vid. Det är helt klart att det är väldigt mycket nytt och det har varit utmaningar, säger Holmkvist.

Skolan har tacklat utmaningarna an efter som de har blivit aktuella.

- Både föräldrar, elever och lärare har varit nöjda med våra lokaler. Det finns nog inte några jättestora orosmoment för tillfället, säger Holmkvist.

I en öppen lärmiljö ser undervisningen annorlunda ut än i ett klassrum.

- Många tänker att det är en stor fabrikshall, men det är nog inte på det sättet. Det är öppna lokaler som är avgränsade med möbler. Varje grupp har ett eget hembo där man samlar gruppen när man börjar med sitt undervisningsmoment. Sedan finns möjligheter att på det område de har till förfogande hitta ett lämpligt ställe att jobba på.

Elever lyssnar på en lärare. De sitter på en soffa och på golvet.
Timmen börjar oftast med att alla samlas och får höra vad de ska göra. Elever lyssnar på en lärare. De sitter på en soffa och på golvet. Bild: Jan-Erik Holmkvist skolor,elever,sipoonlahden koulu

Grupperna har också tillgång till specialutrymmen för konst- och färdighetsämnen.

Att flytta in tillsammans med Sipoonlahden koulu har gått bra och föräldrar är nöjda med de nya lokalerna.

- Det är funktionella lokaler, bättre än jag vågat drömma om för ett år sedan när flytten kom mer eller mindre som en chock för alla, säger Holmkvist.

Personalen har jobbat hårt med att få igång verksamheten, och enligt Holmkvist har arrangemangen fått bra betyg av både personal och elever i en enkät som gjorts.

Elever jobbar på olika ställen i ett rum. Vissa sitter vid skrivbord, andra på golv.
När det är dags att göra uppgifter kan eleverna sätta sig där de tycker det är bekvämast att jobba. Elever jobbar på olika ställen i ett rum. Vissa sitter vid skrivbord, andra på golv. Bild: Jan-Erik Holmkvist skolor,elever,sipoonlahden koulu

Att jobba i öppna lärmiljöer kräver att eleverna är mer självgående än tidigare.

- Vi förutsätter att eleverna vet vad de ska hålla på med, och vi förutsätter att de följer riktlinjerna vi har ställt upp.

Vissa elever behöver mer stöd och ledning. Holmkvist berättar att personalen var orolig för hur vissa elever skulle påverkas av det annorlunda arbetssättet.

- Det har nog visat sig att de vi på förhand trodde skulle ha de största utmaningarna inte har haft det. Vi har nya elever som har utmaningar med lokalerna. Men det är en väldigt liten del vi talar om. Alla enkäter vi gjort både bland personal och elever tyder på att alla hittat en arbetsro de är bekväma med.

Innan flytten planerade vissa föräldrar att byta skola för sina barn eftersom de inte ville sätta barnen i en så stor skola.

- Egentligen blev det inte något stort bortfall. Av de elever som var i skolan har en familj valt att söka sig till en annan, mindre enhet. Någon av dem som skulle börja på ettan valde en annan skola, säger Holmkvist.

Svenskt rum

Även om Söderkulla skola nu finns i samma hus som den tre gånger större finska skolan så har man fortfarande sin egen identitet.

- Genast som det blev aktuellt att vi skulle flytta hit så var det en sak vi ville betona, att vi vill vara ett svenskt rum. Våra finska kolleger har bemött oss väldigt bra och vi har ett gott samarbete.

Skolorna har en lång gemensam historia. Söderkulla skola och Sipoonlahden koulu, tidigare Etelä-Sipoon koulu, har sedan 1973 under olika perioder fungerat i samma fastighet.

Det finns förstås också vissa dåliga sidor med att samsas med en över tre gånger så stor skola.

En man i collegetröja står ute på en skolgård.
Rektor Janne Holmkvist tycker flytten har gått bra. En man i collegetröja står ute på en skolgård. Bild: Yle / Mira Bäck skolor,Rektor,jan-erik holmkvist

Holmkvist kan inte längre fatta stora beslut utan att först kolla med de finska rektorerna och eftersom allt påverkar allt annat så kan det hända att saker inte går att genomföra. Tidtabeller för maten är ett exempel.

- Vi hade ett önskemål om att alla svenska barn skulle äta samtidigt. Men att justera schemat för 50 barn skulle påverka 250 andra. Det är ett stort pussel att lägga för att få helheten att fungera, säger Holmkvist.

Han upplever själv inte att det känns som om det skulle vara tusen personer i huset. Det är hemtrevligare än så.

- Huset är uppdelat i sju lärbyar och svenska sidan förfogar över två lärbyar i olika våningar. Vi har en egen flygel där vi kan leva vårt eget liv. Samtidigt har vi betonat att vi inte nämnvärt kan avvika från Sipoonlahden koulus koncept. Vi har gjort det till vårt eget, säger Holmkvist.

Kör enligt direktiven

Parkeringsplatser finns det gott om bredvid skolan, men trafikarrangemangen är ett bekymmer.

- Det är lite cirkus här på morgnarna när föräldrarna hämtar sina barn till skolan. Trafikarrangemangen är nog planerade, men det är svårt att få vårdnadshavare att följa de direktiv som vi har gett, att man kör i rätt riktning.

Tanken är att man kör in med Fröken Miilis väg och ut via vägen bredvid Ingmanarenan.

- När det inte fungerar blir det kaotiskt. Mig veterligen har det förekommit nära ögat-situationer. Inte på det viset att någon skulle ha blivit skadad, men jag vet om bilar som haft närkontakt med varandra och fått någon buckla, säger Holmkvist.

Corona gör vardagen tuff

Det här är 36:e gången som Holmkvist är med och startar ett nytt läsår.

Det här läsåret hör inte till de lättaste, men det har mer att göra med coronarestriktionerna än med själva flytten.

- Jag lyfter nog på hatten både för lärarna och vårdnadshavarna. De har haft en jättepositiv attityd och haft förståelse för att om något strulat så har det funnits en orsak, säger Holmkvist.

Lärarna har jobbat hårt med att få verksamheten att fungera i de nya lokalerna och dessutom implementera coronarestriktionerna.

- Nog är det helt klart att det är ansträngande för lärarna, och nog märker jag att de är trötta. Det tre dagar långa höstlovet kommer lägligt, säger Holmkvist.

Elever sitter och lyssnar på lärare som ritar på tavlan.
I den öppna lärmiljön är det inte lika strikt var man sitter. Elever sitter och lyssnar på lärare som ritar på tavlan. Bild: Jan-Erik Holmkvist skolor,elever,sipoonlahden koulu

Ett komplex med över tusen personer låter inte som en bra idé i coronatider, men enligt Holmkvist blandas inte finsk- och svenskspråkiga elevgrupper.

När lärare från båda språkgrupperna ska ha gemensamma möten så görs de på distans även om alla sitter i samma hus.

Tidigare i höst hade man ett coronafall i Sipoonlahden koulu. Det påverkade inte Söderkulla skola annat än att man gick igenom coronadirektiven med elever och lärare en extra gång.

Den egna skolans grupper är däremot svåra att hålla helt åtskilda från varandra.

- Det är en utmaning för alla. Men i en sådan här lärmiljö är utmaningen ännu större. Dels har vi många elever och hela konceptet bygger på att grupper går in i varandra. Det går inte att ordna undervisningen så att en grupp är för sig själva. Vi försöker undvika det så långt det är möjligt men i viss mån blir vi tvungna att blanda grupper, säger Holmkvist.

Skulle ha föredragit mindre skola

Att det är svårare att hålla grupperna åtskilda i den öppna lärmiljön är någonting som också Hanna Hörhammer tar upp.

Hon är mamma till två barn som går i Söderkulla skola samt aktiv i Hem och Skola-föreningen. Hon ser både bra och dåliga sidor med flytten.

- För våra barn har hösten och skolstarten börjat riktigt bra. Lokalerna både inne och ute är ju jättefina när de är nya och fräscha.

Tidigare jobbade alla årskurser som egna grupper. Nu har årskurserna 1 och 2, 3 och 4 samt 5 och 6 slagits ihop och delats in i mindre grupper. Totalt finns det nio undervisningsgrupper i skolan.

En kvinna i vinterkläder lutar sig över ett träräcke utanför en röd träbyggnad. Det är mörkt ute och bilden är lite dunkel.
Hanna Hörhammer skulle ha föredragit en mindre skola. Hon ser både bra och dåliga sidor med flytten. En kvinna i vinterkläder lutar sig över ett träräcke utanför en röd träbyggnad. Det är mörkt ute och bilden är lite dunkel. Bild: Yle/Mira Bäck personer,människor,Hem och Skola i Finland,söderkulla skola

På det här sättet har man kunnat minska på gruppstorlekarna, men samtidigt har vissa klasser splittrats.

- Det är en grej som barnen har klagat över. Speciellt mitt äldre barn som är i årskurs sex saknar sin tidigare klass. Dessutom hörde jag en kommentar om att det ibland kan uppfattas lite rörigt att årskurserna är kombinerade i samma grupp.

En annan sak som Hörhammer och andra föräldrar funderat på är om eleverna känner sig trygga på det stora kampuset.

- Klarar personalen av att övervaka eleverna och i vilken mån uppstår det konfliktsituationer?

Hörhammer ser också fördelar i att vara på samma område som de finskspråkiga barnen eftersom eleverna då kan få kontakter över språkgränserna.

Hörhammer skulle ändå hellre ha velat ha ett eget kampus för Söderkulla skola.

- Det betyder mycket för skolans identitet och gemenskap.

Hem och skola-föreningen i Söderkulla skola hör gärna vad föräldrarna tycker om hur allt i skolan fungerar och vad som kunde förbättras.

Läs också