Hoppa till huvudinnehåll

Yle granskar: Överraskande orsak bakom stigande elöverföringspriser - Energimyndighetens ändring blev dyr för konsumenten

Finnoon sähkönjakeluasema Espoossa.
Caruna är det bolag som höjt sina priser mest. Det har också kunderna märkt av. Finnoon sähkönjakeluasema Espoossa. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Caruna Oy,elektricitet,elöverföring,elnät,Esbo,Finno,elproduktion,elförbrukning,eldistribution,electricity price,electric power distribution,Elektricitetsproduktion och -distribution,Electricitetsdistribution

Energimyndigheten räknade med högst 20 procent högre priser - men elnätsbolagen utnyttjade en förändring i övervakningsmodellen till max och fixade hundratals miljoner extra i sina kassor. - Vi hade ingen kristallkula", säger Veli-Pekka Saajo, direktör för nättillsyn på myndigheten.

Yle Uutisets undersökning av varför elöverföringspriserna stigit så mycket de senaste åren visar att allt beror på en förändring i Energimyndighetens regelverk för fem år sedan. Hittills har såväl aktörer som myndigheter sagt att det beror på elnätens utbyggnad.

Elöverföringspriserna höjdes kraftigt och snabbt i början av 2016. Yles siffror, som bekräftats av överföringsbolagen, visar att bolagens priser steg med upp till 47 procent från 2015 till 2016.

Priserna fortsatte stiga och år 2018 var den skattefria överföringsräkningen för ett vanligt, med el uppvärmt egnahemshus 23 procent högre än 2015. För en höghuslägenhet var skillnaden en ungefär 30 procent dyrare räkning i medeltal.

Men där bolagen, Energimyndigheten och politiker upprepade gånger har sagt att det här enbart berott på kostnaden för underhåll, utbyggnad och omstrukturering av elnätet, kan allt spåras till en liten men betydlig förändring i hur mycket elnätsbolagen får gå på vinst. Allt började 2011.

Stormen före stormen – annandag jul 2011

Först kom stormen Tapani (i Sverige Dagmar) den 26 december 2011, dagen efter följdes han av Hannu.

Två förödande stormar direkt efter varandra, som bland annat förorsakade förstörd skog till ett värde av 120 miljoner euro.

Men viktigast av allt: stormarna gjorde så att till och med 400 000 hushåll blev utan el i allt från någon timme till flera dagar.

Politikerna skakades av naturens kraft. I all hast förberedde regeringen Katainen ett lagförslag där stränga regler för hur länge ett strömavbrott får räcka ingick.

Förändringen i elmarknadslagen godkändes av riksdagen 2013. En övergångsperiod som sträckte sig fram till 2028 var inte tillräckligt för att glädja elnätsbolagen, som nu skulle tvingas vidta dyra åtgärder för att stormsäkra sina elnät.

Elledning ligger på åkern i Backgränd efetr stormen Dagmar.
Stormen Tapani kapade tillsammans med sin bror Hannu elen från kring 400 000 hushåll 2011. Därför är vår elöverföringsräkning högre i dag. Elledning ligger på åkern i Backgränd efetr stormen Dagmar. Bild: YLE/Marga Sandström stormen dagmar,Raseborg

Kostnaderna uppskattades vara cirka tre miljarder euro. I praktiken innebar det att många “överjordiska” elkablar skulle behöva grävas ner i marken, så att stormar inte skulle nå dem.

Elnätsbolagen klagade med hög röst: Energimyndigheten måste höja räntabiliteten – den tillåtna vinstprocenten i förhållande till bolagets kapital.

Det är räntabiliteten som Energimyndigheten använder för att övervaka att överföringspriserna är skäliga.

Liten tuva stjälper ofta stort lass – myndigheterna öppnar Pandoras ask

Bolagens klagande var inte pärlor för svin. Också hos Energimyndigheten hade den nya lagändringen skapat en oro, en oro för att små landsbygdsbolag inte skulle överleva riksdagens krav och de omfattande investeringarna.

Energimyndigheten förberedde därför en egen förändring för prisövervakningsperioderna 2016–2019 och 2020–2023. Efter att ha hört experter, företag, forskare och konsumenter landade myndigheten i en till synes liten lösning.

Energimyndigheten räknade med en prishöjning på 15–20 procent. De hade fel.

Räntabiliteten, det vill säga vinstprocenten som används i övervakningen höjdes från 5 procent till 7,5 procent. En liten förändring. Men inte om värdet på elnätet är 20 miljarder euro.

Höjningen av räntabiliteten innebar nämligen också en höjning av den tillåtna omsättningen, vilket var ett grönt ljus för att höja överföringsavgifterna.

Energimyndigheten räknade med en prishöjning på 15–20 procent. De hade fel.

På ett år, från 2015 till 2016, steg omsättningen för överföringsbolagen i medeltal 38 procent.

Den tillåtna prishöjningen betydde att bolagen kunde kratta hem 330 miljoner euro extra per år från och med 2016.

Prishöjningsexempel: Caruna höjde mest

Hur mycket höjdes då priserna 2016? Kajave i Kajanaland och Elenia i Birkaland fick 2016 möjligheten att höja priserna med ungefär 40 procent.

Lilla Parikkalan Valo i Södra Karelen, som förser 18 000 personer med el, fick höja sina priser med nästan en fjärdedel jämfört med 2015.

Bolaget med möjlighet till största prishöjningen var Caruna, som fick höja priserna med upp till 47 procent. Vilket de gjorde.

Caruna.
Caruna. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Caruna Oy,elektricitet,elöverföring,elnät,Esbo,Storåker

Under januari månad meddelade ett tiotal bolag runtom i landet att överföringspriserna höjs. Den 18 januari 2016 meddelade Caruna att man höjer sina priser med i medeltal 27 procent.

Den faktiska prisökningen var i storleksklassen 40 procent, rapporterade Helsingin Sanomat då, men det maskerades av att siffran inkluderade elskatten.

Caruna tvingades senare minska engångshöjningen efter klagomål till konsumentombudsmannen. Men trenden var i gång. Som ovan redan sagts, var överföringsräkningen 2018 uppemot 30 procent högre än tre år innan.

Hur påverkade byggandet av näten priserna?

Men om riksdagen krävde att bolagen bygger bättre, stormsäkra nät, är det inte då som de säger, att prisökningen var och är nödvändig?

Då bolagen bygger ut eller bygger om sina nät innebär det att nätets värde ökar. Då nätens värde ökar ökar också bolagens tillåtna omsättning, som är siffran som i praktiken avgör hur mycket de får ta betalt för sina tjänster.

Men de investeringar i näten som bolagen gjorde efter stormarna 2011 orsakade endast ett behov av att höja priserna med i medeltal fyra procent per år 2016–2018. De lades efterhand ovanpå de breda höjningarna 2016.

I praktiken tvingades alltså konsumenter betala både för investeringarna och för förändringen i Energimyndighetens övervakningsmodell.

Energimyndigheten: Vi hade ingen kristallkula

På Energimyndigheten, som alltså i allra högsta grad står i centrum för prisutvecklingen, säger direktören för nättillsyn Veli-Pekka Saajo att myndigheten var tvungen att säkerställa att alla 77 elnätsbolag skulle få tillräckligt med klirr i kassan för att stärka elnätens stormtålighet.

Det här ledde i praktiken till att övervakningsmodellen förändrades så att den svagaste länken garanterat inte skulle brista.

Det innebar i sin tur att de stora bolagen, speciellt de med redan stormtåliga nät, fick en stor, aldrig sinande burk med godsaker att lägga tassarna på.

Caruna Espoos omsättning steg med 109 procent 2015–2018, trots att investeringarna under perioden var klart mindre än avskrivningarna.

Bolag som verkar i städer fick plötsligt höja priserna med tiotals procent, trots att majoriteten av deras ledningar redan befann sig under gatorna, säkra från vädrets makter.

Carunas avdelning i Esbo var snabbt i en klass för sig. Caruna Espoos realiserade omsättning steg med 109 procent 2015–2018, trots att investeringarna under perioden var klart mindre än avskrivningarna.

På klarspråk: de byggde knappt något, men fick ändå höja priserna. Varför?

Veli-Pekka Saajo säger att lagen förutsätter att Energimyndigheten behandlar alla elnätsbolag lika. Samma regler måste gälla för alla bolag, annars hade myndigheten hittat sig själv i domstolen. Så gick det i Sverige, säger Saajo.

Veli-Pekka Saajo, johtaja, Energiavirasto
Veli-Pekka Saajo. Veli-Pekka Saajo, johtaja, Energiavirasto Bild: Rami Moilanen/ Yle Energimyndigheten

Gjorde Energimyndigheten då en för stor förändring av övervakningsmodellen? Man hade räknat med prishöjningar på högst 20 procent, men Yles undersökning visar att det i verkligheten handlar om det dubbla.

Saajo medger att det är svårt att spå i framtiden.

- Vi hade ingen kristallkula för att kunna bekräfta hur mycket kapital som behövdes. Det fanns vissa åsikter och utlåtanden. En viss svårighet hade vi, säger Saajo.

Pertti Järventausta, professor i elenergiteknik vid Tammerfors universitet, konstaterar att modellförändringen 2015 gjordes med endast bolagen i åtanke.

- Jag utgår från att Energimyndigheten inte haft en helt tydlig bild av vad förändringen skulle ha för helhetseffekt. Knappast skulle den ha varit så stor, om de hade det, säger Järventausta.

- Myndigheten såg starkt på saken ur ett bolagsperspektiv, så att investeringarna och funktionaliteten kunde säkras. Nu glömde man en helhetsgranskning över vad det här innebar för konsumenterna.

Bolag: Höjningen behövdes

Senast här måste det klargöras: elnätsbolagen har inte gjort något olagligt. De har agerat fullständigt inom lagens gränser. Men har de agerat rimligt?

Det är möjligt att företagen vet att det är en besvärlig fråga. Då Yle ber Caruna-koncernen om en kommentar meddelar bolaget, som höjde priserna mest, att man inte vill ge en intervju.

På Elenia, ett annat stort bolag, är man mer välkomnande. Vd Tapani Liuhala medger att det var Energimyndighetens förändring som möjliggjorde de hastiga prishöjningarna, men säger att de absolut var nödvändiga.

Man måste ha tålamod och se på helheten över en lång tidsperiod

- Inte skulle elnätsbolagen ha kunnat investera på det sättet som lagen krävde utan åtgärder, säger Liuhala.

De investeringar Elenia gjorde efter riksdagens lagändring krävde fem procent högre priser per år mellan 2016 och 2018.

Så vad motiverar Liuhala höjningen på 40 procent med? Han ger inget direkt svar på frågan, utan svarar generellt om höjningar av pris.

- Man måste ha tålamod och se på helheten över en lång tidsperiod. Man ska inte fästa sig vid skillnader från ett år till ett annat.

Liuhala påpekar att räntabiliteten (som vi lärt oss att i praktiken avgör hur mycket överföringen får kosta) har sjunkit igen från nivån år 2016. Men det förändrar inte att Elenias omsättning växte med 164 miljoner euro 2016–2018.

Artikeln är en bearbetad översättning av Antti Koistinens artikel "Yle tutki: sähkön siirtohintojen raju nousu johtui yllättävästä syystä – viranomaisen tekemä muutos salli verkkoyhtiöille jättikorotuksetför Yle Uutiset". Bearbetningen är gjord av Simon Karlsson.

Undersökningen bygger på Energimyndighetens officiella prisuppföljning för alla 77 bolag för perioden 2015–2018. Siffrorna för 2018 finns inte ännu att tillgå. 13 bolag av olika storlek och område valdes ut för närmare granskning. Utredningen har granskats av professor Pertti Järventausta (Tammerfors universitet), professor Jarmo Partanen (LUT-universitetet i Villmanstrand), Caruna-koncernen, Elenia och Åbo Energi.