Hoppa till huvudinnehåll

I Jakobstad ordnas stödgrupper för arabisktalande vårdnadshavare: "Jag förstod ingenting på de första föräldramötena"

Lagmans skola i Jakobstad.
Qays Al Darraji är pappa till två barn i Lagmans skola. Lagmans skola i Jakobstad. Bild: Yle/Mikaela Löv grundskolan,Jakobstad

Lagmans skola i Jakobstad ordnar föräldrastödsgrupper i samarbete med Förbundet Hem och skola för föräldrar med arabiska som modersmål. Vi hade stora svårigheter den första tiden, på grund av kulturen och språket, säger pappan Qays Al Darraji.

Petra Högnäs som är projektledare på Förbundet Hem och Skola i Finland vill lyfta fram hur viktiga föräldrarna är för barnens skolgång. Det står till och med i läroplanen att föräldrarna ska bjudas in till samarbete.

Men det är inte alltid lätt att stiga fram och ta den platsen. Speciellt om man inte känner kulturen eller kan språket. Därför ordnar Hem och skolaföreningen i Lagmans skola i Jakobstad just nu en föräldrastödsgrupp.

- Vi hade stora svårigheter den första tiden, på grund av kulturen och språket, säger Qays Al Darraji som är pappa till två barn i Lagmans skola.

Allt var nytt, bara en sådan sak som att börja läsa från vänster till höger

Al Darraji kommer ursprungligen från Irak och familjen kom till Jakobstad för fyra år sedan. Mycket av informationen gick honom förbi i början.

- Jag förstod ingenting i början, säger Qays Al Darraji och skrattar när han minns de första föräldramöten han deltog i.

Då var allt nytt, bara en sådan sak som att börja läsa från vänster till höger efter att ha gjort tvärtom hela livet.

Gemensamma träffar med tolk

Nu bjuds de arabisktalande föräldrarna in till träffar där de kan få mer information om skolan och även diskutera på sitt eget modersmål. Det finns också en tolk på plats för att underlätta kommunikationen.

- Det här är ett sätt att också bjuda in de föräldrar som har en annan språk- och kulturbakgrund. Om man inte känner det finländska skolsytemet är det också svårt att veta vad som förväntas av en som förälder, säger Högnäs.

Om man inte känner det finländska skolsytemet är det också svårt att veta vad som förväntas av en som förälder

Högnäs tror på kommunikation och att det är viktigt att alla föräldrar vet hur de kan stöda sina barn. Även om man inte kan skolspråket finns det mycket man kan göra som förälder, säger Högnäs.

- Att tro på barnet, tala positivt om skolan och ha en positiv förväntning på skolan är viktigt, säger Högnäs.

Hon framhåller också att det är viktigt att samhället har en förväntan på både barn och föräldrar med utländsk bakgrund.

- Man ska inte ställa förväntningarna för lågt, säger Högnäs.

Hem och skola har tidigare ordnat liknande kurser i Närpes, där man riktat sig till föräldrar med vietnamesisk bakgrund.

Rektor, föräldrar och Hem och skola.
Maria Nygård, Petra Högnäs, Qays Al Darraji och Anita Långbacka. Rektor, föräldrar och Hem och skola. Bild: Yle/Mikaela Löv Jakobstad,Österbotten,Hem och Skola,lagmans skola

Lära sig språket och vara öppen

I dag pratar Qays Al Darraji en mycket bra svenska och har inga problem att vara delaktig i det finländska samhället och sina barns skolgång.

- Allt blir bra med tiden, bara man är öppen och lär sig språket. Det är inte bara skolans uppgift, man måste också jobba själv, säger Al Darraji,

Tolk är bra till en början, men sen ska man lära sig språket själv, säger Al Darraji. Han är mycket positiv till föräldrastödsgrupperna som en inkörsport till att bli en aktiv förälder.

- Det är viktigt att få information om hur samhället fungerar med lagar och förordningar. Det är jätteviktigt för den som kommer från utlandet, säger Al Darraji.

Allt blir bra med tiden, bara man är öppen och lär sig språket. Det är inte bara skolans uppgift, man måste också jobba själv

I början var han själv rädd för att prata svenska, men hans språklärare uppmanade honom att prata – även om det blev lite fel.

- På det sättet har jag lärt mig att prata svenska, i dag klarar jag mig bra, säger Al Darraji.

Även föräldrar uppvuxna i Finland kan känna sig vilsna

Maria Nygård, som är ordförande för Lagmans hem och skola-förening, säger att hon själv också kände sig lite vilsen när hon ville bli mer aktiv i sitt barns skolgång.

- Även om man är uppvuxen i Finland kan det kännas främmande att bli aktiv inom Hem och skola. Om inte annat kan man känna sig lite blyg.

När Nygård blev klassförälder för tre år sen ville hon själv få mera information.

- Det skulle ha tagit ner min egen rädsla för att vara med, säger Nygård.

Därför var hon genast positiv till projektet.

- Det är givande, varje träff har gett mersmak och nya verktyg för att jobba vidare. Vi vill verkligen lyfta fram att varje förälder är en resurs, både för sitt eget barn men också för skolan och hela klassen, säger Nygård.

Vi vill verkligen lyfta fram att varje förälder är en resurs, både för sitt eget barn men också för skolan och hela klassen

Nygård säger att varje förälder är viktig och också har sitt ansvar för att barnet ska trivas i skolan oberoende av härkomst. Att träffas och lära känna varandra är en nyckel.

- Genom de här träffarna, årsmöten och föräldramöten lär man känna varandra. Och vi tänker fortsätta att vara aktiva, även om coronapandemin just nu hindrar vissa fysiska träffar, säger Nygård.

Lagmans skola har elever med många olika kulturella bakgrunder och det ser Maria Nygård som en tillgång.

- Alla språk och kulturer är så intressanta och berikar livet. Speciellt nu när man inte kan resa känner man att vi har hela världen här runt hörnet, i vår egen skola.

Nu satsar Hem och skolaföreningen på att fånga upp föräldrarna redan i förskolan, för att starta diskussionen och få igång nätverket redan från början.

Lagmans skola
Lagmans skola Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,skola

Rektor: Svårt att veta om alla förstår vid större samlingar

Anita Långbacka, tillförordnad rektor på Lagmans skola, är mycket positiv till projektet. Vid större samlingar är det svårt att veta om alla förstår budskapet.

- Det kan också vara svårt att våga fråga upp vid en stor samling. På så sätt är det här ett jättebra forum. Här får man ventilera saker på sitt eget modersmål, säger Långbacka.

Från skolans sida kan man dessutom tipsa Petra Högnäs om ämnen som vore bra att diskutera, och vice versa.

Här får man ventilera saker på sitt eget modersmål

Långbacka framhåller att man har en stor rikedom i olika språk och kulturer, men att det ibland uppstår kulturkrockar.

- Därför är kommunikationen värd att satsa på, riktigt från början så att man förstår varandra. Sen går det mycket enklare när man skapat en grund att stå på, säger Långbacka.

Anita Långbacka säger att föräldrar med utländsk härkomst ibland kan tycka att den finländska skolan är ganska slapp. Det är relativt korta skoldagar och det krävs mindre av barnen.

- Men sen när de haft barnen här några år tycker de att systemet är väldigt bra. För vi satsar på tryggheten och individen.

Lagmans skola har också lyckats engagera föräldrar över språk- och könsgränser.

- Vi har pappor och mammor med olika kulturella bakgrunder i styrelsen och som klassföräldrar. Vi är jättenöjda, säger Maria Nygård.

Läs också