Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten hoppas på EU:s stödpengar - presenterar en lista med projekt för över 800 miljoner

EU:s flagga till vänster, Finlands flagga till höger.
EU:s RRF-instrument omfattar finansiering för över 670 miljarder euro och Finlands andel är uppskattningsvis cirka 2,3 miljarder. EU:s flagga till vänster, Finlands flagga till höger. Bild: Silja Viitala / Yle EU,Europeiska unionen,Yle,Finland,Europeiska flaggan,flagga,flaggor,flaggning,Flaggdagar i Finland,flag day in Finland,Europadagen,Finlands självständighetsdag,självständighet,Europa,Unionsmedborgarskapet,midsommar,mors dag,sommar,vår,2020,Finlands flagga

Österbotten och Västra Finland hör till de områden som drabbas värst av coronakrisen och Österbottens återhämtningsplan går lös på hela 875 miljoner euro. Under tisdagen presenterades planen för ministrar och tjänstemän.

Under ett möte på tisdagen (13.10) presenterade representanter för Österbotten grunderna i landskapets återhämtningsplan för bland andra finansminister Matti Vanhanen (C) och arbetsminister Tuula Haatainen (SDP).

Planen ska fås att passa in i Finlands program för hållbar tillväxt, det vill säga den nationella planen för hur EU:s återhämtningspengar ska användas. Där har man nu hållit möten med över hälften av landskapen och tagit del av deras planer.

2,3 miljarder med snabb tidtabell

Finlands andel är uppskattningsvis cirka 2,3 miljarder euro. Målet är att utarbeta en preliminär plan för Finlands program för hållbar tillväxt före utgången av 2020. Det slutliga programmet ska lämnas till Europeiska kommissionen före utgången av april 2021.

- Det är en otroligt tajt tidtabell. Jag har aldrig sett så här mycket pengar som ska delas ut så här snabbt, säger Österbottens landskapsdirektör Kaj Suomela.

Kaj Suomela
Kaj Suomela. Kaj Suomela Bild: Coastline suomela

Västra Finland tar ordentligt med stryk

Enligt en prognos från EU-kommissionen kommer hela Västra Finland att vara ett av de områden i Europa som drabbas hårdast av coronakrisen. Det beror på regionens starka exportindustri, som riktar sig till både EU och utanför unionen.

- Även om vi mår bra i Österbotten så kommer coronan enligt EU att drabba oss hårdast, säger Kaj Suomela.

Suomela är oroad över lagstiftningen. Kommer den att möjliggöra de planer som Österbotten har?

Vad Suomela menar är att man har erfarenhet av att projekt stupat på att de inte uppfyllt de kriterier som lagen förutsätter.

- Så nu ville jag lyfta upp det här i god tid, så att vi inte hamnar i samma situation, där det konstateras att ”bra projekt men det går inte”.

Vanhanen: Pengarna ska snabbt i rörelse

Finansminister Vanhanen konstaterade också han under sitt anförande att Österbotten och Västra Finland lyser rött på coronakartan, ekonomiskt alltså.

- Vi behöver komma bort från försiktigheten som råder efter en kollaps. Och återhämtningens betydelse är att med allmänna medel få till stånd investeringar och att pengar börjar röra på sig. Det är idén med den europeiska återhämtningen, säger Vanhanen.

- Och termen ”återhämtning” innefattar grundkravet att de åtgärder som görs snabbt får pengarna att röra sig. Det här paketet är inte till för planering av projekt som kanske blir verklighet om fem år, säger Vanhanen.

Valtiovarainministeri Matti Vanhanen.
Matti Vanhanen. Valtiovarainministeri Matti Vanhanen. Bild: Kimmo Brandt / EPA Matti Vanhanen

Den kommentaren kom inte som någon överraskning för Kaj Suomela, som säger att det inte påverkar Österbottens planer.

- Pengarna ska användas så att besluten görs under åren 2021-2023, och projektägaren har tid på sig till slutet av 2026 att förverkliga. Vanligtvis pågår programperioden ända till 2027 och man kan göra beslut ända till slutet av perioden, men i det här fallet ska besluten göras under de tre kommande åren. Således ska det vara projekt som är ganska färdiga och som ska förverkligas ganska snabbt, säger Suomela.

Massivt projekt hoppas på 500 miljoner

I mötet deltog också bland andra Vasas stadsdirektör Tomas Häyry och Vasa Elektriskas vd Stefan Damlin.

Damlin presenterade helheten EnergySampo, för vilken Österbotten söker hela 500 miljoner euro.

I korthet handlar det om ett samförståndsavtal mellan sju företag med global verksamhet om att dela kunskap på hög nivå och utveckla innovativa systemlösningar.

- I dagsläget i världen och i Finland, gör man ofta så att ett företag åt gången producerar sin del av kedjan. Det är inte nödvändigtvis optimalt, säger Damlin.

- Målet med det här konceptet är att stöda länder att hitta en väg mot ett utsläppsfritt samhälle. Ett annat viktigt mål är att skapa mer arbete i Finland, fortsatte Damlin.

Man klädd i kostym och skjorta ser in i kameran med ett litet leende.
Stefan Damlin. Man klädd i kostym och skjorta ser in i kameran med ett litet leende. Bild: Yle/Johanna Ventus Vasa Elektriska,elbolag

Med sina 500 miljoner utgör EnergySampo den klart största summan i Österbottens plan.

- Och det här är inte bara ett österbottniskt projekt. Det är ett nationellt projekt, precis som Stefan Damlin lyfte fram. Jag tycker det borde lyftas upp till en nationell kategori och få finansiering utgående från det, säger Kaj Suomela.

Får troligen nöja sig med betydligt mindre

I ett pressmeddelande skriver Österbottens förbund att målet är att 700 miljoner euro kanaliseras till Österbotten. Den totala summan för de projekt som nu finns med i planen ligger dock på cirka 875 miljoner.

Detta alltså på en total nationell summa på kring 2,3 miljarder.

Är det realistiskt att hoppas på en så stor summa?

- Alla landskap har stora summor som de önskar sig. Nyland hade väl en summa på 2,3 miljarder, alltså hela den nationella summan. Det blir ju en senare fråga att se hur mycket envar får. Vi har också andra finansieringsmöjligheter, säger Suomela.

I slutet av mötet konstaterade Kaj Suomela att det finns många öppna frågor.

- Vi måste tillsammans lösa dem så att vi får igenom våra projekt. Om det sedan kräver lättare justering av lagstiftningen eller helt ny lagstiftning. Men det viktiga är att lagstiftningen inte ska förhindra våra projekt, säger Suomela.

EU:s återhämtningsinstrument omfattar finansiering för 750 miljarder euro, varav 390 miljarder euro riktas till medlemsländerna i form av understöd och 360 miljarder euro i form av lån.

Återhämtningsinstrumentet består av flera olika instrument och program för EU-finansiering, och det största av dem är faciliteten för återhämtning och resiliens (Recovery and Resilience Facility, RRF). Instrumentet omfattar finansiering för över 670 miljarder euro (understöd och lån), och Finlands andel är uppskattningsvis cirka 2,3 miljarder euro.

EU-komission puheenjohtaja Ursula von der Leyen
Europeiska kommissionen ska ha de nationella programmen före utgången av april. På bild ordförande Ursula von der Leyen. EU-komission puheenjohtaja Ursula von der Leyen Bild: EPA / STEPHANIE LECOCQ EU,Ursula von der Leyen,Europeiska kommissionen
 

Det som Österbotten söker pengar för är följande:

EnergySAMPO: ett samförståndsavtal mellan sju företag med global verksamhet om att dela kunskap på hög nivå och utveckla innovativa systemlösningar.

I projekthelheten GigaVaasa säkerställs förutsättningarna för att snabbt kunna bygga ett batterifabriksområde. Hit hör intern logistik på området och förbindelser till stomleder och järnvägsspår och via dem till hamnen.

Sustainable and Circular Ostrobothnia fokuserar på fyra temaområden: biogas (i Sydösterbotten och Jakobstadsregionen), nya bränslen, tillverkning av hållbarare produkter samt kunnande om cirkulär ekonomi.

PK-Next-step: Utveckling i små- och medelstora företag efter corona söker tillsammans med företagen efter lösningar för att förnya deras affärsverksamhet.

I projekthelheten TKI-Boost finansieras åtgärder för sm-företag som höjer deras kunnande, sätter fart på förnyelse och som främjar digitalisering och grön omställning.  

I Jakobstadsregionen görs satsningar i byggnader och utrustning som sammanbinder företagen med universitet och yrkeshögskolor.

Vaasa Future Proof Harbour har som mål att utveckla hamnområdets verksamhet så den blir effektiv och hållbar. Detta görs genom forskning, utveckling och pilotprojekt inom energisystem, ICT-lösningar, logistikapplikationer och waste-to-energy-system samt satsningar på infrastruktur, LNG och elektrifiering i samband med den nya Kvarkenfärjan.

På Technobothnia görs investeringar som gör det möjligt att sprida forskningsresultat och som utvecklar tjänster för näringslivet.

Investeringar i utrustning inom VEBIC FREESI lab stärker vetenskaplig forskning och förbättrar möjligheterna att börja använda och kommersialisera vetenskapliga forskningsresultat.

Österbottens välfärdsområde söker stöd för utvecklandet av digitala tjänster, så att en patient kan få service hemmavid och nödvändigtvis inte behöver ta sig till hälsocentralen eller sjukhuset.

Läs också