Hoppa till huvudinnehåll

Vd:n för lokalt databolag vill se Västnyland som knutpunkt för internationella datakablar

Man utomhus
Frank Hoverfelt leder företaget C-Fiber Hanko som går i bräschen för den teknologiska utvecklingen i Västnyland. Man utomhus Bild: Johanna Lindholm/Yle Raseborg,Hangö,data,teknologi,sjökablar,fiber,C-Fiber Hanko

Det regionala teknologibolaget C-Fiber Hanko har blivit delägare i bolaget Cinia Alliance Oy. Man hoppas att den arktiska kabeln, som ska sammanbinda Europa med Asien, får en förgrening till Hangö.

Det skulle gynna hela regionen och göra det lättare att få aktörer till dataparkerna.

- Det här är definitivt ett långsiktigt utvecklingsarbete. Det är förstås fint om vi lyckas göra snabba framsteg, men mer sannolikt är att det dröjer innan det ger resultat.

Frank Hoverfelt, vd för bolaget C-Fiber Hanko (och Raseborgs energi), är noga med att poängtera långsiktighet och målmedvetenhet då det gäller att skapa nya möjligheter i Västnyland.

- Vi måste våga jobba kontinuerligt för den regionala utvecklingen. Vi vet också att om man inget gör, händer inget.

Internationellt steg

Nu tar bolaget ett nytt, internationellt steg vidare, trots att man ännu inte fått några företag till dataparkerna i Hangö och Raseborg.

I slutet av september meddelade bolaget i att man går som delägare i Cinia Alliance.

Det finska bolaget är med och planerar och utvecklar den arktiska havskabel som ska förbinda Europa med Asien.

Kabeln Arctic Link kommer att vara över 10 000 kilometer lång och ska gå via Nordostpassagen till Japan.

Eftersom den går via ryskt territorium kommer Cinia Alliance att samarbeta tätt med den ryska telekomoperatören Megafon.

Via den här länken till Cinias hemsida, hittar ni en karta som illustrerar kabelns sträckning (texten om projektet är endast på finska och engelska).

Hoppas på förgrening till Hangö

För Västnylands del blir den intressant i och med att Arctic Link tar i land i Nordnorge varifrån den förgrenas till Finland.

C-Fiber Hanko hoppas på att en förgrening skulle gå längs finska västkusten och kopplas till den knutpunkt som finns i Hangö.

Att bolaget C-Fiber Hangö går med som aktieägare, ser Hoverfelt som en slags intressebevakning.

Man på kontor
En bild med tidsmarkörer. Telefonen på väggen visar hur de första apparaterna såg ut, helt olika dagens smarttelefoner. C-Fiber Hankos vd Frank Hoverfelt bär munskydd i coronans år 2020, och i handen har han en kabel från år 1989, en föregångare till dagens produkter. Man på kontor Bild: Johanna Lindholm/Yle teknik,data,Fiber,C-Fiber Hanko

- Vi tror att när vi får en förbindelse norrut och från Finland så kommer det att öka trafiken i våra befintliga nätverk, det vill säga varifrån vi får våra direkta inkomster.

- Vi vill också vara med och arbeta för att vi får en direkt anknytning från den här arktiska kabeln till Hangö udd och på den vägen förstärka Västnylands position som en knutpunkt för internationella datakablar.

Allt startade med havskabeln till Hangö

Men för att förstå bakgrunden till beslutet att hoppa på det arktiska tåget, så får vi gå tillbaka tillbaka några år i tiden.

Hösten 2017 landade nämligen en förgrening av Cinias havskabel, C-Lion 1, i Hangö.

För bolaget C-Fiber Hanko var det en investering på 3 miljoner euro.

Fiberkabeln knöt samman Finland med den europeiska kontinenten, vilket är viktigt med tanke på den ökade datafabriken.

Man har jämfört datakablarnas betydelse vid elektricitetens på sin tid.

När man nu går med i Cinia Alliance, handlar det om en betydligt mindre investering, "några tiotusen euro", säger Frank Hoverfelt.

Betydelse på regional nivå

I dagens läge fyller kabeln två huvudsyften för ägarbolaget och regionen.

Man kan likna kabeln vid en motorväg där användarna betalar en avgift för att få köra på den. Det är den digitala trafiken som ger intäkter till bolaget.

Havsfiberkabeln är också en fördel då man vill locka företag till de fyra dataparker som finns i Hangö och Raseborg.

Hög elskatt har avskräckt företag

Men ännu har ingen aktör nappat på att etablera sig i Västnyland.

Frank Hoverfelt förmodar att en delorsak är att Finland fram tills nu haft de högsta elskatterna i Norden.

- Andra, som Norge, Sverige och även Danmark, har haft en förmånligare nivå, vilket gjort att etableringarna gått dit.

Han kan inte dra sig till minnes att det skulle ha skett någon etablering i Finland efter att tyska Hetzner kom till Tusby.

Hoverfelt hoppas dock att det här kommer att ändra i och med att regeringen nu gått in för en förmånligare nivå.

Fiberkablar mot en suddig bakgrund.
Datacentraler är högteknologiska anläggningar som kanske inte behöver så mycket personal på plats. Fiberkablar mot en suddig bakgrund. datacentraler,information,serverhallar

- Första målet är att få datacentralerna till Finland och sedan att få dem till västra Nyland.

Fyra olika alternativ

Bolaget har fyra områden, alla med lite olika profil, som de erbjuder åt intresserade aktörer.

Två finns i Hangö och två i Raseborg.

Östra Industriområdet i Hangö, med de bilplaner som byggdes under den ryska transitotrafikens guldår, är klart att snabbt ta i bruk, berättar Frank Hoverfelt.

Parkering för långtradare i Hangö.
Bilplanerna på Hangö Östra Industriområde står nu mestadels öde. Parkering för långtradare i Hangö. Bild: Yle/Marica Hildén hangö parkering för långtradare

- De är relativt lätta att sälja, de är öppna och det är lätt att visualisera hurdana områden det rör sig om. Marken är plan och det går ganska lätt att bygga där.

Det går el-linjer rakt genom området och det ligger också nära själva havsdatakabeln.

Koverhar, liksom Skogby i Raseborg, erbjuder stora sammanhängande markområden och lämpar sig för dem som är i behov av det.

- Det är på riktigt stora områden, tiotals hektar.

Bäljars i Karis ligger längst österut och har det klart bästa läget vad gäller elförsörjning i och med att det ligger nära Fingrids stamnät.

En bild på ett industriområde. Bilden är tagen från luften.
I Koverhar finns stora sammanhängande områden att bygga på och också Hangö hamn. En bild på ett industriområde. Bilden är tagen från luften. Bild: Christoffer Westerholm/yle Koverhar,Hangö,swecem

- Där har vi största musklerna vad gäller tillgänglig elkpacaitet.

Frank Hoverfelt säger att det är snäppet dyrare att bereda mark och bygga i Bäljars, än på de övriga sajterna, medan närheten till Helsingfors är en styrka.

Man har närmare till Sjöskogs flygfält, internationella resecentra och Finlands affärsscentrum.

Inget av områdena har ännu ställs i ordning.

Först om och när det blir klart att ett företag etablerar sig, inleder man mark- och byggarbeten.

Vad är en hyperscaler?

Inom teknologinindustri används ofta engelska ord och termer för att beskriva fenomen.

Ett sådant är "hyperscaler", här förklarat i en branschpublikation.

- Vi vet att våra parker lämpar sig bäst för stora aktörer, så kallade hyperscalers, som Google, Facebook, Amazon, Apple, exemplifierar Frank Hoverfelt.

På frågan om vem som kan vara potentiella kunder nämner han flera amerikanska företag som erbjuder digitala plattformar men säger att det också finns motsvarande giganter i Asien.

Men även mindre, eller mellanstora euorpeiska aktörer som kanske inte är så kända för den stora allmänheten, kan komma i fråga.

Några orsaker varför dessa giganter sökt sig till våra nordliga breddgrader är det kyliga klimatet, globalt sett förmånliga elpriser, billig mark och gott om utrymme.

Det politiskt stabila klimatet spelar också in, man kan lita på myndigheterna.

- Företag upplever det som tryggt att göra affärer i Norden. Finland har också en fördel med närheten de ryska, svenska och baltiska markanderna.

Sysselsätter på lång sikt

Det som förstås alltid intresserar då det gäller nyetableringar är, vilken sysselsättande effekt de får för regionen.

- De direkta sysselsättande effekterna är inte jättestora i datacentraler. Till exempel i Tusby har man direkt anställda kanske ett trettiotal.

Däremot skapar datacentralerna jobb i byggskedet och även efter det i form av köpta tjänster. Verksamheten är också sådan att det hela tiden går framåt vilket kan leda till nya jobb.

Anonyma intressenter

När det handlar om internationella giganter så omges alla kontakter av rigorös sekretess.

Det betyder att C-Fiber Hanko egentligen inte vet vem de förhandlar med, då någon tar kontakt.

I början av året berättade till exempel Hangös stadsdirektör Denis Strandell i Hangötidningen, att han vandrat omkring i Koverhar med några personer, vars namn han inte ens visste.

Kontakten togs via intresseorganisationen Invest in Finland.

C-Fiber Hankos vd Frank Hoverfelt medger att förfarandet kan kännas lite lustigt med denna envägskommunikation.

Vanligen kontaktas man av anonyma "scouter", som representerar det företag som är intresserat av sajterna. C-Fiber berättar vad de har att erbjuda, men får väldigt lite information tillbaka.

Sedan är det bara att lita på att information landar rätt och att ingen är ute efter att spionera.

- Vi kan ju alltid spekulera vem de är, för vi vet ju lite vem som eventuellt är i farten, konstaterar Frank Hoverfelt.

Goda kontakter till Ryssland

Eftersom den arktiska kabeln kommer att gå över ryskt territorium, är det nödvändigt att samarbeta med Ryssland.

Det är här ryska telekombolaget Megafon kommer in i bilden.

I Finland väcker frågor om Ryssland av hävd frågor och tankar.

I samband med gasrörsprojektet Nord Stream, som också berörde Hangö, fanns på internationell nivå åtminstone två aspekter som diskuterades: de rent affärsmässiga och de säkerhetspolitiska.

När det kommer till informationsteknologi, utgör den en viktig del av den västerländska demokratin. Ryssland är ett land som tidvis utpekas som en producent av informationstroll.

Frank Hoverfelt säger att för C-Fiber Hanko handlar projektet om att vara med i utvecklingen. Det är Cinia Alliance som har det rent operativa ansvaret.

-Men det är klart att utan att vi samarbetar med Ryssland blir det ingen kabel. Och vad jag vet har man valt den samarbetspart som bedöms som den bästa.

Han säger också att Finland har en tradition av gott samarbete med Ryssland och tror att det håller också framöver.

Läs också