Hoppa till huvudinnehåll

Elöverföringen kan bli ännu dyrare – branschens regelverk sätter press på elnätsbolagen

Kraftledningar fotograferade nedifrån.
Hur mycket är du beredd att betala för elöverföringen? Kraftledningar fotograferade nedifrån. Bild: Mostphotos kraftledningar,Kraftledning,elektricitet

Trots kraftigt höjda priser på elöverföring de senaste åren finns det flera elnätsbolag med för låga avkastningar, visar Yle Uutisets utredning.

Räkningen för elöverföring kan bli saftigare än den redan är. Enligt Yle Uutisets utredning behöver flera elnätsbolag höja priserna inom de närmaste åren.

I bakgrunden finns en ändring som har gjorts i Energimyndighetens övervakningsmodell. Energimyndigheten är branschens övervakande myndighet.

Ändringen gjordes för fem år sedan och de tretton bolag som granskas i utredningen kunde i princip ha höjt priserna med i snitt 38 procent mellan åren 2015 och 2016.

I praktiken har prishöjningen ändå inte varit så stor. Det kan låta paradoxalt, men det är just de uteblivna prishöjningarna som leder till att konsumenten hamnar i kläm.

Även om bolagen har höjt sina priser så får de för liten avkastning enligt den nya övervakningsmodellen.

I Yles utredning kommer det fram att många bolag har en möjlighet att höja priserna, men de har inte utnyttjat den. I övervakningsmodellen ses det här som ett underskott.

Övervakningsmodellen

Det här handlar det om:

  • I övervakningsmodellen finns en övre gräns för den årliga avkastningen som elnätsbolagen får ta
  • Om avkastningen blir för låg samlar bolaget på sig ett underskott, om avkastningen är för hög blir det följaktligen överskott
  • Överskott och underskott utjämnas under en fyra år lång övervakningsperiod för att prisutvecklingen inte ska skena

Bolagen överraskades av förändringarna

Elnätsbolaget Järvi-Suomen Energia höjde priserna med drygt tio procent när den nya övervakningsmodellen trädde i kraft. Enligt modellen var höjningen i underkant.

– Det var en överraskning hur mycket det var möjligt att höja priserna med den nya övervakningsmodellen. Vi har haft som strategi att ha en jämnare prissättning. Vi höjde priserna mindre än modellen skulle ha tillåtit, säger vd Arto Pajunen.

Därmed började bolaget samla på sig underskott. År 2018 uppgick underskottet redan till 43 miljoner euro, motsvarande 43 procent av omsättningen.

Pajunen påpekar att bolaget samtidigt har tagit lån för att stormsäkra sitt elnät.

– Vi har skulder som motvikt till underskottet. För att betala av dem behöver vi det nuvarande intäktsunderskottet de närmaste åren.

I klarspråk innebär det att en prishöjning är att vänta. Enligt Pajunen blir överföringsavgiften förmodligen knappt tio procent dyrare år 2022.

Priset kan ännu påverkas av Arbets- och näringsministeriets lagförslag som ska stävja prisutvecklingen. Detaljerna i lagförslaget är ännu oklara för elnätsbolagen.

Carunas gigantiska underskott kan tvinga bolaget att höja priserna

Det bolag som figurerade klart mest i rubrikerna när priserna började stiga kraftigt var Caruna. Enligt uppgifter från boksluten ökade bolagets omsättning med 64 procent mellan åren 2015 och 2018.

Trots det har bolaget samlat på sig ett stort underskott på grund av egenskaperna i övervakningsmodellen och stora investeringar i elnätet.

År 2018 var underskottet uppe i 220 miljoner euro, det är 60 procent av omsättningen.

Om Caruna ämnar utnyttja underskottet så måste priserna på elöverföring snart höjas märkbart.

Underskotten borde användas inom några år

Noora Neilimo-Kontio, direktör för reglering och strategi, säger att Caruna inte ännu har några planer på att höja priserna.

– Vi har inga beslut om att justera priserna åt ett eller annat håll. Styrelsen fattar beslut om förändringarna årligen och utvärderar om det finns ett sådant behov. Det gäller både prishöjningar och eventuella prissänkningar, säger Neilimo-Kontio.

Caruna börjar få bråttom om bolaget ska hinna utnyttja sitt underskott.

Underskotten kan inte sparas i all oändlighet. Intäktsunderskottet från perioden 2016–2019 ska tas in under den period som pågår just nu, alltså under åren 2020–2023.

Snabba ryck eller utdragna prishöjningar

Får två år sedan ansökte Caruna om tillstånd av Energimyndigheten för att förlänga tiden som bolaget har på sig att jämna ut underskottet.

För konsumenterna skulle det innebära mindre prishöjningar, men priserna skulle hållas på en hög nivå en längre tid.

Energimyndigheten har gett ett beslut med vissa villkor, beslutet ska bekräftas vid ett senare tillfälle.

Till skillnad från många andra elnätsbolag ägs Caruna av investerare. Hur mycket press kommer det från ägarnas håll på att utnyttja underskottet?

– Inget utöver det normala. I praktiken ser vi över prisåtgärderna årligen utgående från behov och villkoren i övervakningsmodellen, säger Neilimo-Kontio.

Utöver övervakningsmodellen ger också investeringar i elnätet orsak att höja priserna.

Riksdagen har krävt att elnätsbolagen ska stormsäkra sina elnät så att eventuella elavbrott inte blir för långa. I praktiken innebär det att elkablarna grävs ner i jorden.

Texten är en översättning av Yle Uutisets artikel Sähkön siirtohintojen nousulle ei näy loppua – Energiaviraston valvontamallin muutos aiheuttaa korotuspainetta vuosiksi eteenpäin skriven av Antti Koistinen. Översättningen är gjord av Jonas Blomqvist.

Läs också