Hoppa till huvudinnehåll

"Bra att du visar åt folk vilken fitta du är" - Skärpt straff då gärning riktas mot person på grund av hens kön, enligt lagförslag

Tyttö peittää käsillään kasvonsa
Om offrets kön varit motiv för ett brott kan straffet för brottet skärpas. Det föreslår Justitieministeriet i ett lagutkast som nu är på remissrunda som ett led i regeringsprogrammets skrivelse om könsrelaterat hat. Tyttö peittää käsillään kasvonsa Bild: Henrietta Hassinen / Yle ensamhet,ungdomar,ungdom (skede),Barn och ungdom,högstadiet,mobbning,nätmobbning,skolmobbning,ångest,depression,tonåringar,tonåring,sexualitet,sexuella trakasserier

Om offrets kön varit motiv för ett brott kan straffet för brottet skärpas. Det föreslår Justitieministeriet för att betona hur klandervärt det är med gärningar där motivet är könsrelaterat hat.

För närvarande finns straffskärpning gällande exempelvis etniskt ursprung, sexuell läggning och funktionsnedsättning, och nu vill man alltså att även kön läggs till.

Exempelvis människorättsorgan som FN:s kommitté mot diskriminering av kvinnor, har starkt rekommenderat att Finland inför effektivare åtgärder mot den hatretorik som riktas mot i synnerhet kvinnor.

Också Kvinnolinjen har sammanställt en rapport över det digitala våldet som riktas mot kvinnor i Finland.

Malin Kock-Hansen är en av de som fått känna på detta könsbaserade hat i samband med en flyktingdiskussion på nätet.

Plötsligt fick hon ett privat meddelande där det stod "Det är bra att du visar åt folk vilken fitta du är".

Meddelandet var skrivet av en man som hade annan åsikt än Kock-Hansen i frågan.

- Jag är van att i debatter få ta "jävla feminist" och "jävla hagga". Men det här var så grovt att jag knappt kunde fatta vad där stod, säger hon.

Trots att Kock-Hansen reagerade starkt på kommentaren tänkte hon aldrig på att anmäla händelsen.

- Det är så pass vanligt att speciellt som kvinna få utstå den här typen av ärekränkning på grund av sitt kön att jag inte ens tänkte på att det kan vara ett brott, säger hon.

Här bör man dock skilja på olika åsikter i politiska frågor och hat riktat mot kön, vilket av motiven som låg bakom vet vi inte. För fast hatretorik riktas mot kön kan motivet alltså vara något annat, som exempelvis annan politisk åsikt.

Om åtal hade väckts för ärekränkning i Kock-Hansens fall skulle man alltså med det nya lagförslaget kunna kräva en straffskärpning med kön som grund, ifall man kunde bevisa att motivet bakom även var könsbaserat.

malin kock hansen
Malin Kock-Hansen säger att hon idag drar sig för att diskutera på nätet, eftersom det ofta leder till att hon får utstå personliga påhopp som är könsrelaterade och nedsättande. malin kock hansen Bild: ©Studio OSCAR, Lillestrøm jämställdhet,jämlikhetspolitik

Amnesty: "En väldigt viktig lagändring"

En straffskärpning där brott beror på offrets kön kan anpassas till alla slags brott. Med kön menas alla kön, strafflagen är könsneutral.

Enligt förslaget kan man alltså tillägga ett omnämnande av att brottet begåtts utifrån ett motiv som baseras på offrets kön.

Niina Laajapuro som är chef för människorättsarbetet på Amnesty Finland, välkomnar detta.

- Här gäller det att ta itu med diskrimineringen och visa hur klandervärda könsmotiverade brott är.

Laajapuro konstaterar att det skett en markant ökning av hatprat och hatbrott, särskilt på nätet.

Det här var så grovt att jag knappt kunde fatta vad där stod― Malin Kock-Hansen

Detta har även tagit nya former, till exempel att någon görs till måltavla och trakasseras på olika sätt av flera olika aktörer.

- Nätvåldet riktar sig mest mot kvinnor, men den strafflag vi har lyckas inte skydda kvinnor från denna form av våld och det försöker man nu ändra på, säger Laajapuro.

Skräms till tystnad

Amnesty har själva globalt undersökt nätvåld, med fokus på det som händer på Twitter, i rapporten Toxic Twitter.

Dryga tjugo procent av de kvinnor som svarade på enkäten hade upplevt nätvåld. Icke-vita kvinnor upplever nätvåld i ännu högre utsträckning.

Nätvåldet kan också kopplas till ställningstaganden gällande vissa teman som till exempel feminism och rasism.

Den som utsätts är inte sällan journalist, politiker, kvinnorättsaktivist eller en kvinna som har ett stort antal följare på sociala medier.

Nätvåld hotar bland annat yttrandefriheten och möjligheten till aktivism― Niina Laajapuro, Amnesty Finland

Av de som hade upplevt nätvåld hade drygt fyrtio procent varit rädda för sin fysiska trygghet. Av de kvinnor som hade upplevt nätvåld hade 63 till 83 procent på ett eller annat sätt ändrat sitt beteende.

- Det är en väldigt hög siffra. Det visar tydligt att nätvåld hotar bland annat yttrandefriheten och möjligheten till aktivism, men också myndighetsverksamhet, forskning och informationsförmedling som har viktiga funktioner i vårt samhälle, säger Laajapuro.

Malin Kock-Hansen känner igen sig i siffrorna.

- Jag undviker i allt högre grad att ge mig in i debatter. Jag har väninnor som helt slutat debattera på nätet. De är trötta på att få kommentarer om sin könstillhörighet istället för de åsikter de framför.

Kärnproblemet är diskriminering och ojämställdhet

Det förekommer givetvis även våld mot män om än i betydligt mindre skala, och regnbågspersoner får utstå mycket hat och hot.

Amnesty ser att nätvåldet hänger samman med det större fenomenet våld mot kvinnor som baserar sig på diskriminering och ojämställdhet.

- Våld mot kvinnor är ett väldigt stort människorättsproblem i Finland, till och med i jämförelse med andra europeiska länder, konstaterar Laajapuro.

Hur vet man då om en gärning beror på offrets kön?

- Om man ser på just nätvåld så förekommer det ofta vissa ord som används då våld riktas mot kvinnor. Det kan vara ord som riktar sig mot kvinnans könsorgan, sexualitet eller andra termer som visar att kön spelar en roll.

Niina Laajapuro, Amnestys verksamhetsledare i Finland.
Om man inte ingriper i brott som motiveras av könsbaserat hat så bidrar det till ett klimat där hat och våld blir allt mer tillåtet i samhället, konstaterar Niina Laajapuro som är människorättschef på Amnesty Finland. Niina Laajapuro, Amnestys verksamhetsledare i Finland. Bild: Yle/Rolf Granqvist Amnesty International,niina laajapuro

Kan påverka straffets längd

Förslaget om att införa könsrelaterat motiv som grund för straffskärpning ingår i regeringsprogrammet med justitieminister Anna-Maja Henriksson i spetsen.

- Tyvärr kan kön vara en orsak till att någon vill begå ett brott, och vi ser att kön som straffskärpningsgrund skulle behövas.

Henriksson säger att det är oroväckande att folk försöker tystas ner i den offentliga debatten, ofta i form av könsrelaterade kränkningar.

- Speciellt de som jobbar som journalister, politiker, opinionsbildare får stå ut med hatprat.

Lagstiftningsrådet Lena Andersson på Justitieministeriet berättar att straffskärpningen i praktiken kan påverka straffets längd.

Det kan vara ord som riktar sig mot kvinnans könsorgan, sexualitet eller andra termer som visar att kön spelar en roll― Niina Laajapuro, Amnesty Finland

Förlängningen skulle gälla någon månad. Skärpningen kan även öka antalet dagsböter.

- Den mest betydande skillnaden antas bli i de enstaka fall där en villkorlig dom förvandlas till ovillkorlig eller där ett bötesstraff förvandlas till villkorlig dom, säger Andersson.

Kan prioriteras vid likvärdiga brott

Kommissarie och enhetschef Christoffer Ahlfors vid polisen konstaterar att om straffskärpning med kön som grund införs kan det innebära en omprioritering i brottsutredningar.

- Straffskärpningen kan ha betydelse då man sätter två ”likvärdiga” brott mot varandra. I ett sådant fall skulle det vara naturligt att prioritera det ärende där det finns en straffskärpningsgrund.

Kock-Hansen är mycket glad över förslaget till straffskärpning och att man med det markerar att detta inte är okej.

Hon tycker det är högst beklagligt ur demokratisk synvinkel om röster tystas i den allmänna debatten eftersom man inte orkar utsätta sig för nätvåld.

- Alla röster ska få höras i den allmänna debatten, utan att det leder till hat och hot och kränkningar, säger hon.

Du kan kommentera artikeln fram till kl 14.00 den 15.10.2020.

Läs också